Tre dykare i allvarlig olycka på Värmdö. Två av dem avlidna. (2023-01-06)

De flesta dykolyckor sker på ytan.
Spekulation ur ett divemaster/rescuediver perspektiv:
-dyk slut, upp till ytan.
-slut på krafterna
-stora vågor
-för lite kraft att simma på ytan till land
-plan B
-dyk igen, simma under ytan till land för att slippa vågor
-stora rörelser under ytan på grundare vatten
Borde inte vara några problem under normala förhållanden. Men.

Ålder, fysik, väder. Utmattade?
Då blir situationen riktigt besvärlig. Om de samlades på ytan efter dyket. Då borde ledande dykare göra en nogrann bedömning, lika innan varje dyk. Kan någon varit helt utmattad utan att de andra märkte det?

Rena spekulationer detta, som sagt.

Hur går det till att hålla ihop en grupp på tre personer vid ett sådant här dyk? Speciellt som vid sista delen när de skulle transportsimma till land. Uppenbarligen var de inte tillsammans hela tiden eftersom en person "försvann".

Normal håller man ihop i par då håller man sig så nära att man i stort sett kan röra vid varandra hela tiden. Det är något man alltid gör och inte speciellt svårt att hålla ihop om det inte är ovanligt strömt eller liknande. Att hålla ihop tre är inte heller så svårt. En simmar lite före och de två andra vid sidan en halv kroppslängd bakom.

Vad hade 3e dykaren för funktion? Vissa verkar tro att den dykaren var en sorts dykledaren men då är det konstigt med beskrivning som getts tidigare i tråden att dykaren dök mot land och sen upptäckte att de andra var borta, hade dykaren uppsikt från början? Är det bekräftat att tredje hade någon sorts ledarfunktion? Även om jag vet hur lätt det är att tappa bort varandra, det har hänt flera gånger när jag dykt.

Som jag förstått det så var den tredje dykaren en vän till det förolyckade paret, inte en formell dykledare. En fjärde person som befann sig på land (och kände de tre dykarna) larmade 112. Jag har läst att den tredje dykaren hade mer erfarenhet än paret som så tragiskt avled men jag vet inte om det bara är en trådsanning?

Det verkar vara klarlagt varje fall att de avlidna bara hade open water cert och om uppgiften att de gått ner till 30 meter stämmer vilket det intygats om i tråden så har de gjort ett markant avsteg från säkerhetstänk att gå ner så djupt som de inte haft utbildning för. Hoppas inte dykare 3 var någon som på fritiden skulle lära dem eller liknande. Anmärkningsvärt om de planerat dyk på 30 meter.

Ja verkligen anmärkningsvärt om så var fallet. I synnerhet eftersom de ju faktiskt närmade sig pensionsåldern och inte var några äventyrslystna ungdomar. Vi får hoppas att fler uppgifter blir offentliga vad det lider.

Får tammejfasiken magsår på en stor del av skribenterna i den här tråden. Har lurkat länge på Flashback, men den här tråden är något i särklass när det gäller folk som inte kan ett skit men ändå måste skriva något.
Om du inte faktiskt är en erfaren dykare på riktigt, varför ens spekulera om saker du inte har en aning om? Varför inte tänka en gång till innan du postar och faktiskt låta bli istället eller åtminstone ta bort sådant som du inte är säker på?

Ännu värre är de som faktiskt kan en hel del, men ändå inte ens har förmågan att varken sakligt bemöta felaktiga påståenden eller till och med medvetet misstolkar, förvanskar och vinklar sina svar så att de iofs är teoretiskt hyfsat korrekta men samtidigt fullständigt meningslösa i just det här sammanhanget. Just den här kategorin utgörs av en extremt liten grupp skribenter som trots att det finns massor med korrekta påståenden i det han skriver (det lär vara en han *ler*) ändå lyckas få med grava felaktigheter.

Tråden innehåller så pass mycket felaktigheter att jag till och med tagit mig omaket att sluta enbart läsa och istället regga ett konto. Det har tagit några dagar att få mitt konto aktiverat, men eftersom jag fortfarande får puls av att läsa tokigheterna så tänkte jag först lista de största felaktigheterna en i taget så skribenterna får en chans att försvara sig. Insåg däremot till slut att det är bättre att vara snäll när man är stark, så det kommer en bunt nya och relativt snälla korrigeringar. Om det kommer korkade svar tillbaka där man medvetet missförstår mina förenklingar (jodå, man måste förenkla om någon ska orka läsa och icke-dykarna kunna förstå) åker silkeshandskarna av...

Lite allmänna kommentarer om gasfyllning bara för att få ordning på grundbegreppen. Eftersom detta diskuterats i massor med inlägg blir det en summering:
Gas som används för dykning fylls via högtryckskompressor som tar in vanlig luft, filtrerar bort fukt och den olja som man får med sig via behandlingen i kompressorn. Om kompressorn finns i citymiljö kompletterar man oftast med ett extra filter som tar hand om avgaser (läs: koldioxid/kolmonoxid) eftersom dessa är direkt olämpliga att ha med sig i gasen under vattnet.
Kompressorer som används för dykgas ger som mest ca 300 bars tryck i flaskorna, men en stor del av dagens dykare använder flaskor som har 232 bar som max arbetstryck.
Den som äger kompressorn ser till att testa kvaliteten på den fyllda gasen varje år om man följer branschens riktlinjer och bryr sig om de dykare som fyller från anläggningen. Protokollet från dessa tester är en kvalitetsstämpel och jag personligen kollar alltid om protokollet finns när jag fyller på nya ställen.
Moderna kompressorer har elektronisk övervakning av filtren, medan äldre/enklare kompressorer förutsätter att man byter filter baserat på körtid på kompressorn.

Som enskild dykare gör man i huvudsak två tester innan dyk:
#1 är att man smakar/luktar på gasen för att fånga t.ex. ökad oljehalt pga trasiga filter på kompressorn.
#2 är att man kontrollerar att flaskorna verkligen är fulla och att kranen/kranarna är öppna.
Mer avancerade dykare använder sig ofta av andra gaser än luft som är bättre anpassade för de djup man ska dyka på. Det spelar med största sannolikhet ingen roll för de drabbade i detta fall, men min kvalificerade gissning är att åtminstone den drabbade kvinnan pga sin begränsade erfarenhet dök ren luft.
Om man dyker andra gaser än luft analyserar man dessutom alltid sin gas för att verifiera halten av syre och eventuellt helium.
Inga övriga kontroller görs av den enskilde dykaren i >99.9% av fallen. På vissa platser i världen är det rekommenderat att även ha en analysator som mäter koldioxid/kolmonoxid, men det gäller framförallt när man fyller gas från en kompressor som drivs med bensin/diesel vilket i dagsläget inte är speciellt vanligt.

Utöver att kolla att man har (rätt) gas görs en större mängd andra kontroller för att verifiera så att all utrustning fungerar. Huvuddelen görs innan man går i vattnet, men framförallt när det är kallt görs en del kontroller i vattnet innan det riktiga dyket påbörjas. Syftet med dessa tester är att säkerställa att alla prylar är med, att allt fungerar som det ska och inte minst att dykaren själv trivs med situationen. Ju mer avancerade dyk man ska göra, desto längre är checklistan. För erfarna dykare gör man majoriteten av testerna med ryggmärgen utan att ens tänka speciellt mycket på dem, men vi pratar 20-50 punkter beroende på hur avancerat dyket är och ännu fler vid riktigt avancerade dyk.

Luft är en lämplig andningsgas ner till ca 30 meter, men om man vill göra lite längre dyk utan att öka risken för dykarsjuka ökar man syrehalten i det man andas. Med 32% syre kan du göra nästan dubbla tiden på 30 meter jämfört vanlig luft (21%) och ha samma marginaler mot dykarsjuka. Om du ska dyka djupare bör/behöver du blanda i helium i din gas för att du ska kunna göra det säkert. Dels för att minska syrehalten (eftersom syret blir giftigt med ökande tryck) och dels för att minska halten kväve som har ungefär samma effekt på kroppen som alkohol. Man brukar kalla kvävets effekt för djupberusning och denna påverkar kroppen med t.ex. försämrat omdöme, motorik och minne.

Jag påstår att alla är markant påverkade på 30 meters djup, men den praktiska effekten skiljer sig mellan människor. Alla är däremot markant sämre på att utföra uppgifter på 30m än deras kapacitet på t.ex. 10 meters djup. Just 30 meter är däremot ingen magisk och superavancerad gräns med lagom erfarenhet, det görs säkerligen worldwide 100.000 dyk om året på luft till 30 meters djup.

Rent syre andas man som rekreationsdykare som allra djupast på 6 meters djup och enbart vid avancerad dykning. Försvarsmaktens dykare har regelverk som tillåter dem att dyka betydligt djupare med 100% syre i framförallt krigstid, men risken för syrgasförgiftning är markant mindre än risken för blyförgiftning i ett krigsområde.

Om vi stannar vid PADI som du refererade till (även om samma sak gäller samtliga utbildningsorganisationer):
Ner till 30 meters djup använder man luft alternativt syrgasberikad luft (a.k.a. Nitrox). Djupare än så brukar man rekommendera heliumblandningar, men det görs mycket dyk i framförallt tropiska vatten till neråt 50 meter på luft. Här hemma är det en riktigt dålig idé pga övriga förhållanden.


Det är en ytterst begränsad andel dykare som använder sig av parlina vid rekreationsdykning. På 70/80/90-talet var det betydligt vanligare eftersom Svenska Sportdykarförbundet hade en störra andel av de utbildade dykarna, men idag ser man knappt parlinor på dykplats längre. Om parlina är bra eller dåligt kan diskuteras i oändlighet, men dykarna i det aktuella fallet har garanterat inte varken fått lära sig att dyka parlina eller för den skull använt parlina.
För kommersiell/arbets dykning används fortfarande parlina ofta och om jag inte är helt ute och cyklar är det till och med krav på lina vid vissa typer av aktiviteter.

Användningen av helslutna system ("rebreathers") har exploderat bland sportdykare de sista kanske tio åren, framförallt i takt med att systemen har blivit både mer användarvänliga och säkra att använda. I början på 2000-talet dog det en stor mängd rebreatherdykare, i huvudsak pga användarfel med maskiner som inte var feltoleranta. En tillverkares system gick till och med under smeknamnet Yellow Box Of Death.

I just det här fallet hade rebreathers däremot absolut inte gjort det hela säkrare eftersom åtminstone delar av dykarna var alldeles för oerfarna för att använda sig av denna typ av utrustning.
Helslutna system är fantastiska verktyg för t.ex. djup vrakdykning, grottdykning och/eller gruvdykning där nackdelarna med systemen med råge uppvägs av fördelarna. Utrustningen ställer däremot väldigt mycket högre krav på den enskilde dykaren.

Hur långt är ett snöre?

Det går absolut att göra och jag har kompisar som har betat av mer dyk på ett år än vad många som själva anser sig vara erfarna dykare har gjort på en hel karriär som semesterdykare.

Man måste däremot komma ihåg att det inte är antalet dyk som säger allt, det är stor skillnad på vilka förhållanden man dykt. Om man gjort 500 dyk i tropikerna är man definitivt erfaren, men placera samma dykare som aldrig dykt i Östersjön på just den olycksdrabbade dykplatsen så är personen nybörjare igen.

Jag skulle säga att när du gjort 50 dyk under olika förhållanden är du tillräckligt erfaren för att inse att du bara börjat skrapa på ytan och har massor kvar att lära dig, åtminstone om du omger dig med mer erfarna dykare.
Om de här var tillräckligt erfarna för att dyka just där och då? Om resultatet inte blivit två avlidna och de faktiskt kommit upp hela på land efter att de slutfört första delena av dyket och trots allt kommit tillbaka till ytan hade jag tveklöst sagt att de var tillräckligt erfarna. Med tanke på att det trots allt var två som förolyckades precis i slutet av dyket vågar jag däremot påstå att mer erfarenhet hade varit en fördel.