Vanligt att man grupp-fotograferade sig med avlidna i Sverige förr? (Starka bilder)

Borgerligheten var gemensam för hela västvärlden, med det viktorianska Storbritannien som främsta förebild.
Så ja, borgerliga och välbeställda bönder i Sverige ägnade sig åt detta, precis som alla andra.

Jag har själv en del fotografier av döda släktingar från 1800-talet. Ganska fascinerande att se.

Ok ja tack. Det förekom alltså. Intressant är ju vad som hände att det blev sluten för det mesta. För någon viktig är det ju som du skriver viktigt att folk får se att personen faktiskt är död. Kungen är död. länge leve kungen! Typ.

Jag vet ju dock inget om någon som legat öppet av ens egen släkt.

Bara ren spontan tanke så handlade det väl om att man ville bevara ett minne. Hade man gjort det idag och lagt upp så hade det handlat mer om att signalera någonting.

Ett av få svenska arv som nysvenska för vidare när de tar foto på dem de skjutit ute i orten.

De mest underliga är bilderna där de har placerat den döde i en stol... Tex denna: https://i.dailymail.co.uk/1s/2023/01/04/09/63087969-11278361-A_dead_man_is_seen_propped_up_on_a_chair_in_anothe r_post_mortem_-a-12_167282334639 4.jpg

-

I min trakter i Sverige är det inte ovanligt med kistöppning i samband med begravningen. Detta sker oftast med bara närmaste familjen närvarande. Men jag har även varit med om att det sker i samband med begravningsgudstjänsten. Farväl tas vid graven när man sänker ned kistan och man kastar i blommor eller jord på kistan i graven.

Däremot har jag bott i andra delar av Sverige där man tar farväl i kyrkan och inte ens familjemedlemmarna är med vid gravsättningen.

Traditioner är olika i våra landsändar. Så att säga att man inte vill se den döda är inte helt sant även om det blir mer ovanligt med kistöppning.

Tackar. Jag får gå om googlesökförskolan.
Intressant

Likvakefoton, lit de parade och lik i kistanfoton var nog inte rariteter. Det som som var nytt för mig var att köra upp ett kvastskaft under kläderna på en liten fyraårings lik för rätt hållning till fotot med alla levande. Eller kanske räckte likstelheten.

Intressant , vilka är dina trakter ?

De nordliga delarna av vårat land.

Jag misstänkte det, i södra delen som jag kommer ifrån så har finns det inte mycket gamla traditioner kvar. De flesta blir kremerade också. Är det likadant i norr ?

Jag har även läst att det förr var en vanära att köras till kyrkogården med häst och vagn, man skulle bäras av 6 eller helst 8 män ( vanligen släkt) och detta ända från hemmet.

Den traditionen finns ju delvis kvar men då från kyrkan ut till graven enbart

Kremering blir vanligare här uppe. Men det beror på mer praktiska skäl än annat. Många har ju sina släktingar utspridda över hela landet eller ännu längre bort än så och vem ska i så fall sköta om graven.

Men att bära en kista från hemmet har jag aldrig hört talas om. När det gäller den biten så kör man i processionen från bårhuset till kyrkan. Skulle man passera hemmet så stannar processionen i kanske 10-30 sekunder innan den fortsätter.

När det gäller att bära kistan så görs det oftast av släktningar som bär både in och ut den ur kyrkan till graven. För 20-25 år sedan så sänkte dessa personer ned kistan själv men nu förtiden har de ju en automatisk hiss med remmar som sköter den biten.

Detta med att man stannar till utanför den dödes hem gör man inte här vad jag känner till, däremot i Danmark är det tradition, även andra ställen som den döde var känd för att vistas på kan man stanna till en stund på. En fin tradition