Citat:
Ursprungligen postat av
viperstyle
Ja det är helt otroligt! Det fanns så många vittne som aldrig blev hörda och många trådar som aldrig blev utredda. Trots att informationen och möjligheterna tidigt fanns.
Men om nu SS och CB var tillsammans, tom förlovade, och han vänstrar med C är jag inte säker på att de är så offentliga sista tiden. Eller att någon såg dem.
Det fanns en anledning att C ej väljer att flytta in hos S i första taget som planerat.
Är C med CB i hans lägenhet?
Deras grannars vittnesmål hade varit högst intressanta!
Jag tror inte att nedgångna pundare kan hålla sig undan offentligheten.
CB har själv uppgett att missbruket "var mycket destruktivt" under denna period.
Jag tror inte att C och CB kunde välja att sitta och gömma sig hemma.
Opiaterna var väl den största motorn - pengar och opiater måste in, dygnet runt.
Paret körde väl samma race som sina polare: det var ständiga stölder, turer på streetan, personrån och knarkköp osv. De tog väl speed för att orka jaga opiater och sedan fludder för att komma ner och kunna sova osv. Det ekorrhul som såna här missbrukare håller igång, är mycket märkligt. Man fattar inte hur det går ihop. Det är ett kaotiskt pussel av olika droger, alkohol, brott och snabba beslut ....
Mixen som C gick på, måste vara kraftigt personlighetsförändrande. Det var fludder, barbiturater, hasch, heroin och andra opiater. Och så alkohol och Metadon i omgångar.
Hennes omdöme var minst sagt uselt, vilket flera personer vittnat om.
Ja det fanns nog en tydlig anledning till att C uteblev men polisen grävde inte vidare.
Ja, C var nog i CB:s lgh. En egen lgh + telefon var ju faktiskt lyx i dessa kretsar.
Klart att CB:s lgh var populär och välkänd.
Enligt telefonkatalogen hade CB egen adress + telefon.
Hans lgh känns som det självklara alternativet för honom, C och Saba.
Det var dessutom samma adress som på 70-talet. Så CB hade en viss stabilitet i S-berg.
Eller hur! De grannarna skulle jag kunna betala för att prata med.
Det fanns ju en hel hög med vittnen, som polisen sket i.
Troligen så sprang C i CB:s trappuppgång i juni 1984.
Men polisen fick inte tag i ett enda vittne på adressen.
Jag tror faktiskt inte att polisen ville lösa detta. För mig är det den andra utredningen (ett totalt fiasko) som avgör. Efter den har jag totalt tappat förtroendet för polisen. Man misslyckades alltså totalt i 15 års tid, med ett av Sveriges mest exponerade mordfall. Det är extremt.
Dessutom upprepades mönstret från 80-talet. Polisen hade inte lärt sig någonting.
Solnamannen var oskyldig och anhölls på sin arbetsplats, precis som Härm. Helt otroligt.
Och kvinnan som ledde polisen till Uffe/väktaren sa själv att hon tappade bort da Costa kring årsskiftet 83/84 (!). Ett halvår innan da Costa dog. Är det ett seriöst vittne? Det är ju ett skämt.
