Kan vi vänta oss mer efter elprisstödet i Februari?

Det omtalade elprisstödet förväntas efter många turer nu betalas ut under Februari om inget mer händer under tiden. När försäkringskassan där inblandade kan ju vad som helst hända.

Vad det gäller stödet så är ju det baserat på vilken förbrukning man hade innevarande år. Så en normalt förbrukande villa i område 3 kommer få ca 10-12 000 kr i stöd. Men det räcker ingenstans. Många av dessa villor lär säkert få elräkningar på den summan bara för Decembers konsumtion. Januari och Februari kommer vara hutlöst dyra månader. Även i Mars kommer det säkert svida en hel del.

GodEl kom ut i veckan med en beräkning att en villa med en normalkonsumtion kan räkna med en elkostnad under December-Februari på i snitt 38 000kr. Lägg där sen till Mars månad. Många hushåll kommer nog få värre kostnader än så. Då pratar vi bara själva elräkningen. Sen tillkommer även nätbolagens kostnader som även dom kommer bli högre under nästa år.

Elprisstödet känns helt plötsligt ganska tanigt. Så vad tror ni? Kommer vi få se något mer under slutet av vintern?
Hört att en del spekulerar i att politiker inte vill prata mer kring stöd i detta då det kan leda till att konsumenter inte drar ner på sin användning. Men samtidigt känns det som ett ämne som kommer upp som någon form av tröstprat sinsemellan.

De styrande har väl räknat utt det perfekta stålbadet.

Nu när det blir för dyrt att bo i hus äldre än 40 år då isolering blev bättre så kommer det bildas massa nya jobb att riva gamla hus och bygga nya.

Folk måste ha arbete annars blir det kravaller som i Iran

Elprisstödet gör att ekonomin / inflationen eldas på vilket gör att det slår tillbaka på alla, även folk med låg elförbrukning.

Husägare i södra och mellersta sverige har i regel såpass stark ekonomi att de skulle klara sig utan detta stöd.

Du ska inte förvänta dig något mer elstöd.

Sverige har brist på el och kommer ha så i ett decennium framöver.

Staten har inte råd att återkommande kompensera hela befolkningen på det sätt som nu sker.

Svårt att sia om det men Sverige har den tredje högsta skatten på el i EU och skatten har sänkts rejält som genomsnitt i EU men med ett stort undantag, nämligen Sverige där den höjs.

Vi har inte fått det första stödet än...

Eh, jo. Det första stödet kom i form av avdrag på elnäts-fakturorna i våras.

Du har en tråkig men rätt viktig poäng. Personligen kommer jag drabbas av väldigt dyr el vilket jag förbannar de jävla miljöfittorna för.
Men att dela ut helikopterpengar såhär ökar inflationen med.
Det är the perfect storm.
Oppositionen kan skrika att det inte är tillräckligt och de flesta tänker ju inte längre än näsan räcker och håller med.
Men samtidigt skulle dom ge ut låt säga det dubbla i stöd så kanske det ger oss högre räntehöjningar för o få ner inflationen och Svensson får ändå betala massa.

De allra flesta skulle klara sig ja.
Det är ingen mänsklig rättighet att få fira en dyr jul med julklappar för 1000tals kronor, stora nyårsfester eller 1v i fjällen.
Kanske bättre att inkomstpröva det?

Jaja. Så är det om vi ska vara noga. Sossestödet. Det blev ju utbetalt och betalade min elräkning ända fram till september. Tack för det. Tråden handlar om det stöd som nu utlovats av nuvarande regering.

Exakt. Jömför med dagens artikel i SvD om att statens kostnader för ränteavdraget fördubblas till över 40 miljarder. Hade ränteavdraget slopats för tex två år sedan så hade räntorna nu varit i motsvarande grad lägre eftersom avkylningseffekten man vill uppnå med räntehöjningarna hade uppnåtts vid en lägre ränt än nu.

Men folk i allmänhet fattar inga ekonomiska samband i den storleken.

Kan du även förklara vad som hade hänt med växelkursen om vi inte höjt räntan i paritet med andra länder?

Och hade det varit inflationsdrivande?

Personligen tycker jag att marknaden skall få sköta sig själv utan att staten pillar, det blir alltid bakslag och förändrar marknadsförutsättningar och investeringsvilja.

Givetvis blir det inget mer elstöd. Det är Arbetslinjen som leder Sverige nu. Inte Bidragslinjen. Det är bara att lägga manken till och knega ihop till de höga räkningarna, som styrs av tillgång och efterfrågan precis som allt annat i vår marknadsekonomi.