Citat:
Ursprungligen postat av
Hydrangea
Men måste någon av de egentligen ha börjat erkänna innan de kan konfrontera i förhör med att påstå att de fått delvis erkännande? Är det inte en ganska bra taktik att i förhör ljuga och säga att ”din kompis har erkänt, hon har berättat”.
Eller är det bara Martin Beck som förhör på det sättet?

Jag tror att polisen/förhörsledare inte får ljuga för misstänkta i Sverige.
Vilket jag tycker är bra.
Däremot förbereder man sig nog inför förhör, går igenom hur förhöret ska läggas upp och vilken bevisning man ska ställa den misstänkta inför.
Man låter ju ofta den misstänkta själv berätta med öppna frågor, och man får inte låtsas som att man har bevis för något. Då kan ju den misstänkte kanske missledas på något sätt.
Ett exempel är när Stefan Davidsson i tingsrätten påstod att han blivit "lurad" av polisen att tro att det var ett vittne som sett honom vid mordplatsen vid tiden för mordet. Det var då han "uppfann" enligt honom själv då, berättelsen om att han testat cykelväxlarna runt i området.
Men det slog väldigt hårt tillbaka mot honom. Han hade egentligen själv satt sig nära mordplatsen för att förekomma. OM någon hade sett honom, då hade han ju en förklaring.
Men åklagarna plockade fram den inspelade filmen från förhöret under rättegången. Den visade ju att förhörsledarna inte alls hade på något vis insinuerat något om vittnen (det fanns inga), utan han hade ju själv satt sig på platsen för mordet.
Man kan ju se varför man allstå inte ska ljuga i förhör som förhörsledare.
När den misstänkte har berättat sin version, då kommer man i nästa förhör ha samlat in bevisning, Vissa sparar man till omhäktning, vissa kan man använda mot den förhörde för att höra hur hon nu kan förklara det här, som kanske inte alls stämmer med det som berättades i förra förhöret...
Tror inte alls på att man behöver vare sig ljuga, skrämma eller hota en misstänkt om mna är skicklig. Inte sällan komme den misstänkte upp med helt galna historier så att man liksom Stefan Davidsson till sist snavar på målsnöret.
I domar kan det ju stå att man inte tar hänsyn till den misstänktes historia, det eftersom den inte är rimlig/trovärdig.