Citat:
Detta är precis rakt emot min personliga erfarenhet. Vad jag sett finns det en mycket stark korrelation mellan intelligens och höga betyg.
Däremot vet jag inte särskilt mycket om det amerikanska betygssystemet och hur det korrelerar till intelligens, men jag vill gärna lära mig mer om detta. Så du kan väl länka till några av de där amerikanska studierna? Men välj ut några som visar tydligt på resultaten och som inte är för omfattande. Även om det är intressant har jag inte all tid i världen. Och det räcker med tre stycken. Eller ok, fem, om du får svårt att välja.
Däremot vet jag inte särskilt mycket om det amerikanska betygssystemet och hur det korrelerar till intelligens, men jag vill gärna lära mig mer om detta. Så du kan väl länka till några av de där amerikanska studierna? Men välj ut några som visar tydligt på resultaten och som inte är för omfattande. Även om det är intressant har jag inte all tid i världen. Och det räcker med tre stycken. Eller ok, fem, om du får svårt att välja.
Jag lyckades att hitta en kvällslektyr på svenska. https://researchportal.hkr.se/ws/portalfiles/portal/40972332/FULLTEXT01.pdf
Citat:
Poropats (2009) omfattande metaanalys med en kumulativ urvalsstorlek på över 70 000 försökspersoner visade att Samvetsgrannhet är den största prediktorn för skolprestation, både på universitetsnivå och på gymnasienivå. Poropat konkluderade också att Samvetsgrannhet och intelligens har liknande styrka på korrelationen med skolprestation. Öppenhet som prediktor till skolprestation har visat på varierande resultat där vissa studier har identifierat ett positivt samband (Rothstein, Paunonen, Rush & King, 1994) medan andra studier inte lyckats identifiera något samband (Goff & Ackerman, 1992; Busato et al., 2000; Chamorro-Premuzic & Furnham, 2003), även om De Raad och Schouwenburg (1996) menar att Öppenhet, med tanke på samvariationen med att vara intelligent, påhittig och framsynt, speglar den ideala eleven. Fler studier behövs för att avgöra om öppenhet utövar ett positivt eller ingen alls inverkan på studieresultat, på grund av den variation som öppenhet visat i många studier (O`Connor & Paunonen, 2007). Extraversion har, liksom Öppenhet, visat varierande resultat som prediktor till skolprestation. Flera studier har rapporterat ett negativt samband (se t.ex. Furnham, Chamorro-Premuzic & McDougall, 2002; Bu- sato et al., 2000). Endast ett fåtal studier har rapporterat ett positivt samband (Roth- stein et al., 1994) medan de flesta studier inte visat på något samband alls (Paunonen & Ashton, 2001). Ålder verkar också fungera som moderator för att förklara sam- bandet mellan Extraversion och skolprestation; Extraversion predicerar högre betyg i grundskolan men lägre betyg i gymnasieskolan (Wolf & Ackerman, 2005). Enligt De Raad och Schouwenberg (1996) kan detta förklaras med att elever som är extro- verta gör bättre ifrån sig på grund av deras höga energinivå, tillsammans med deras positiva attityd (vilket i sin tur leder till en önskan att lära sig mer). Å andra sidan kan extroverta elever vara mer benägna att umgås och ägna sig åt fritidsaktiviteter än att
217
studera (Eysenck, 1992), vilket kan förklara den minskade korrelationen mellan Ex- traversion och skolprestation efter 14 års ålder (Wolf & Ackerman, 2005). Samban- det mellan Neuroticism och skolprestation brukar vara negativt vilket förklaras med sambandet med ångest (Poropat, 2009). Individer som skattar högt på Neuroticism tenderar att fokusera på sitt emotionella tillstånd vilket kan störa uppmärksamheten för skolarbete och därmed minska prestationen (De Raad & Schouwenburg, 1996). Det finns belägg för att relationen mellan Emotionell Stabilitet (motsatsen till Neu- roticism) och skolprestation ökar ju äldre eleven blir, åtminstone i grundskolan (De Raad & Schouwenburg, 1996), och sedan minskar igen i gymnasiet (Poropat, 2009). En förklaring till denna minskning kan vara att variationen i intelligens reduceras på gymnasienivå pga. större selektion vid urvalet. Elever som inte är emotionellt stabila presterar sämre på prov medan elever med högre intelligens har kapacitet att hantera sina känslomässiga reaktioner. Att variationen i intelligens reduceras högre upp i ut- bildningssystemet kan innebära att endast de mer intelligenta eleverna med låga ni- våer av känslomässig stabilitet bibehålls i den formella utbildningen därför att de har strategier för att hantera sin ängslan och oro så att dessa inte inverkar på prestationen (Poropat, 2009). Relationen mellan Samstämmighet och skolprestation minskar från grundskolenivå till gymnasienivå vilket ofta förklaras av de förändringar som sker i relationen mellan lärare och elev på högre nivåer – elever i grundskolan har en mer nära kontakt med sina lärare jämfört med elever på gymnasienivå.
Poropats (2009) omfattande metaanalys med en kumulativ urvalsstorlek på över 70 000 försökspersoner visade att Samvetsgrannhet är den största prediktorn för skolprestation, både på universitetsnivå och på gymnasienivå. Poropat konkluderade också att Samvetsgrannhet och intelligens har liknande styrka på korrelationen med skolprestation. Öppenhet som prediktor till skolprestation har visat på varierande resultat där vissa studier har identifierat ett positivt samband (Rothstein, Paunonen, Rush & King, 1994) medan andra studier inte lyckats identifiera något samband (Goff & Ackerman, 1992; Busato et al., 2000; Chamorro-Premuzic & Furnham, 2003), även om De Raad och Schouwenburg (1996) menar att Öppenhet, med tanke på samvariationen med att vara intelligent, påhittig och framsynt, speglar den ideala eleven. Fler studier behövs för att avgöra om öppenhet utövar ett positivt eller ingen alls inverkan på studieresultat, på grund av den variation som öppenhet visat i många studier (O`Connor & Paunonen, 2007). Extraversion har, liksom Öppenhet, visat varierande resultat som prediktor till skolprestation. Flera studier har rapporterat ett negativt samband (se t.ex. Furnham, Chamorro-Premuzic & McDougall, 2002; Bu- sato et al., 2000). Endast ett fåtal studier har rapporterat ett positivt samband (Roth- stein et al., 1994) medan de flesta studier inte visat på något samband alls (Paunonen & Ashton, 2001). Ålder verkar också fungera som moderator för att förklara sam- bandet mellan Extraversion och skolprestation; Extraversion predicerar högre betyg i grundskolan men lägre betyg i gymnasieskolan (Wolf & Ackerman, 2005). Enligt De Raad och Schouwenberg (1996) kan detta förklaras med att elever som är extro- verta gör bättre ifrån sig på grund av deras höga energinivå, tillsammans med deras positiva attityd (vilket i sin tur leder till en önskan att lära sig mer). Å andra sidan kan extroverta elever vara mer benägna att umgås och ägna sig åt fritidsaktiviteter än att
217
studera (Eysenck, 1992), vilket kan förklara den minskade korrelationen mellan Ex- traversion och skolprestation efter 14 års ålder (Wolf & Ackerman, 2005). Samban- det mellan Neuroticism och skolprestation brukar vara negativt vilket förklaras med sambandet med ångest (Poropat, 2009). Individer som skattar högt på Neuroticism tenderar att fokusera på sitt emotionella tillstånd vilket kan störa uppmärksamheten för skolarbete och därmed minska prestationen (De Raad & Schouwenburg, 1996). Det finns belägg för att relationen mellan Emotionell Stabilitet (motsatsen till Neu- roticism) och skolprestation ökar ju äldre eleven blir, åtminstone i grundskolan (De Raad & Schouwenburg, 1996), och sedan minskar igen i gymnasiet (Poropat, 2009). En förklaring till denna minskning kan vara att variationen i intelligens reduceras på gymnasienivå pga. större selektion vid urvalet. Elever som inte är emotionellt stabila presterar sämre på prov medan elever med högre intelligens har kapacitet att hantera sina känslomässiga reaktioner. Att variationen i intelligens reduceras högre upp i ut- bildningssystemet kan innebära att endast de mer intelligenta eleverna med låga ni- våer av känslomässig stabilitet bibehålls i den formella utbildningen därför att de har strategier för att hantera sin ängslan och oro så att dessa inte inverkar på prestationen (Poropat, 2009). Relationen mellan Samstämmighet och skolprestation minskar från grundskolenivå till gymnasienivå vilket ofta förklaras av de förändringar som sker i relationen mellan lärare och elev på högre nivåer – elever i grundskolan har en mer nära kontakt med sina lärare jämfört med elever på gymnasienivå.
