Det är absolut möjligt att GM/SE kan ha hunnit tillbaka och råkat höra delar av ett vittnesmål. LJ hade den 4-5 mars berättat i media att han blivit förd till mordplatsen och blivit förhörd där. Det skulle kunna förklara "vittnet inte hade varit på platsen i inledningsskedet", som SE sa vid det första förhöret den 10 mars, direkt efter Idreveckan. Det var första gången han nämnde vittnet, vid tipsinringningen den 1 mars uttryckte han sig i generella termer. Inte heller till RB hade han väl nämnt något speciellt vittne. För min del tror jag att han inte hört något vittne över huvud taget, varken i egenskap av vittne eller återvändande GM. Däremot hade han läst i tidningen (SvD 2 mars) om till exempel glasögonen (han trodde alltså att det fanns ett sådant mordplatsvittne) och skapade en historia om att han hört vittnet nämna bland annat glasögon. Med andra ord en chansning som slog fel.
Ja, supervittnet är ett mysterium. Det fanns ett vänstrande par som skulle ha sett en man i liknande utstyrsel som SE hoppa in i en blå Opel som drog iväg i hög fart strax efter mordet. Möjligen kan alltså SE ha överhört när någon i det här paret (kvinnan?) lämnade sina uppgifter.
__________________
Senast redigerad av Draifos 2022-10-19 kl. 22:45.
Man gjorde en utredning -86. Förhörde Engström. Förhörde Skandiafolk. De kunde mycket riktigt avföra honom. Det på goda grunder i och med att inget mordplatsvittne var i närheten av ett signalement likt Engströms. Inget mordplatsvittne har heller inte ens antytt att den 52åriga Engström i vinterrock, halsduk och gubbkeps var lik den bortflyende mannen.
Att sen TP/Filter hittar på en historia med Engström 30 år efter mordet, helt i avsaknad av substans stärker förstås att han är så oskyldig som han bara kan vara.
SE blev aldrig helt avförd efter utredningen 1986. Misstanken kvarstod så pass att ledningsgruppen förordade en ny titt, vilken skedde i början på 1987. Men denna tog tyvärr inte hänsyn till utredningen 1986: Förhören av personalen på Skandia, förhören med SE och andra vittnen, m.m.
Avförandet av SE 1987 vilade på mycket lösa grunder: Beskrivningen av JÅS och en jackas tjocklek.
Det är ju ... Anmärkningsvärt, minst sagt. Dessutom avslutar Ström avförandet av SE med att skriva att den bortflyende mannen var lik just SE: "minst 1 person varit klädd på ett liknande sätt som SE [...] den person som YN mötte på David Bagares gata".
Är det inte snarare avförandet av Skandiamannen från utredningen, 1987, som är helt substanslöst?
__________________
Senast redigerad av Dalulven 2022-10-19 kl. 22:52.
Ja, supervittnet är ett mysterium. Det fanns ett vänstrande par som skulle ha sett en man i liknande utstyrsel som SE hoppa in i en blå Opel som drog iväg i hög fart strax efter mordet. Möjligen kan alltså SE ha överhört när någon i det här paret (kvinnan?) lämnade sina uppgifter.
Kanske misstar mig nu...
Men är inte den "vänstrande kvinnan" kopplad till de anonyma samtal som gjordes runt 5 mars?
Hon hördes väl inte på plats?
Men är inte den "vänstrande kvinnan" kopplad till de anonyma samtal som gjordes runt 5 mars?
Hon hördes väl inte på plats?
SE:s uppgift (den 10/3 eller 11/3) om att han skulle ha hört ett supervittne lämna uppgifter till polisen var efter att den vänstrande kvinnan hade lämnat sina uppgifter till polisen den 5/3. Supervittnet som SE pratade om kan alltså mycket väl ha varit just den vänstrande kvinnan.
SE:s uppgift (den 10/3 eller 11/3) om att han skulle ha hört ett supervittne lämna uppgifter till polisen var efter att den vänstrande kvinnan hade lämnat sina uppgifter till polisen den 5/3. Supervittnet som SE pratade om kan alltså mycket väl ha varit just den vänstrande kvinnan.
Men om det var en kvinna som var "supervittnet", varför kallar då SE denna person för "han" och "honom"?
Detta sker i förhöret den 25:e april.
Vi vet att IW pratar med AD en tid efter att ambulansen har lämnat. Så AD skulle kunna vara supervittnet. I ungefär samma veva pratar Lena L med AB, och Skandiamannen nämner mycket riktigt både AB och en kvinnlig polis. För egen del misstänker jag att SE såg båda dessa samtal.
Om än på ett visst avstånd. Strax innan han dök in på Skandia igen ...
Jag trodde att vi hade hittat förklaringen här, i och med upptäckten av "Handbook of Firearms and Ballistics". Men nu ser jag att den boken är från 1997, och som någon påpekade dyker "uppsvampningen" upp i palmemordssammanhang redan 1996 (och inte 1999 som jag trodde).
Källan till revisorernas berättelse (1996) om att kulor skjutna med en pipa kortare än 4 tum "böjs upp som en hatten på en svamp" måste alltså vara en annan än ballistik-bibeln från 1997, så det är fortfarande oklart varifrån revisorernas målande beskrivning 1996 (se spoiler) kommer:
Vi kan också vara tämligen säkra på att det rör sig om en piplängd på 6 tum. Skälen för denna vår bedömning är
• att den s k uppsvampningen, dvs då bakre delen av kulan böjs upp som en hatten på en svamp pga värme och tryck från krutladdningen, garanterat inträffar vid kalibrar < 4 tum men i många fall även vid 4 tum. From 6 tum förekommer den dock inte. /.../
FBI ger ut boken ”Handbook of forensic science” första upplagan 1982. Den finns citerad, bland andra artiklar under avsnitt 4 som handlar om rifling, rikoschetter, vådaskott, skott genom glas, base extension mm.
Ballistik delas upp i fyra områden. Intern inom pipan, transitional (vid mynningen), extern (kulans flykt genom luften) och terminal (kulan beteende i målet/kroppen).
Den här frågan ”base extension” behandlas inom transitional om du är intresserad av att gräva fram datum, metod och originalartikel.
För min egen del är jag nöjd med beskrivningen från 2008. Men originalkällan som boken citerar i det aktuella avsnitt 4, finns här - någonstans.
Bell, P. (1993) Characteristics of bullets fired through tempered automobile window glass. Paper presented at The California Association of Criminalists Seminar 1993.
Biasotti, A.A. (1955) A Study of Fired Bullets Statistically Analyzed, M. Crim Thesis, University of California, Berkeley, CA, USA.
Biasotti, A.A. (1959) A statistical study of the individual characteristics of fired bullets.
Journal of Forensic Sciences, 4 (1), 34–50.
Biasotti, A.A. (1964) The principles of evidence evaluation as applied to firearms and
toolmark identification. Journal of Forensic Sciences, 9 (4), 428–33.
Brackett, J.W. (1965) A study of idealised striated marks and their comparison using models. Paper presented to 26th Semi-annual Seminar of California Association of Criminalists, October. U.S. Department of Justice. Federal Bureau of Investigation. NCIC. Criminalistics Laboratory Information System (CLIS) Operating Manual. 2001–2002.
Burd, D.Q. (1965) Smoking bullets. A technique useful in some bullet comparisons. Journal of Criminal Law, Criminology, and Police Science, 56 (4), 523–7.
Burrard, G. (1934) The Identification of Firearms and Forensic Ballistics, Butler & Tanner Ltd, London.
Crime Laboratory Information System (CLIS) (1998) General Rifling Characteristics File, US Department of Justice, Federal Bureau of Investigation, Washington, DC, USA.
Crocell Hot Dip Strippable Coating, Croda Application Chemical Ltd, Doncaster, England.
DeFrance, C.S. and Van Arsdale, M.D. (2003) Validation study of electrochemical rifling. AFTE Journal, 35 (1), 35–7.
Evett, I.W. (1996) Expert evidence and forensic misconceptions of the nature of exact science. Science and Justice, 36 (2), 118–22.
Garrison, D.H. (1995) Examining auto body penetration in the reconstruction of vehicle shootings. AFTE Journal, 27, 209–12, July.
Haag, L. (1975) Bullet ricochet: an empirical study and a device for measuring ricochet angle, AFTE Journal, 7 (3), 44–51.
Haag, L.C. (1987) The measurement of bullet deflection by intervening objects and a study of bullet behaviour after impact. AFTE Journal, 19 (4), 382–7, October.
Hall, E. (1983) Bullet markings from consecutively rifled shilen DGA barrels. AFTE Journal, 15 (1), 33–53.
Harper, W.W. (1993) The behaviour of bullets fired through glass. Journal of Criminal Law, Criminology and Police Science, 29 (1938), 718.
Hartline, P.C., Abraham, G. and Rowe, W.F. (1982) Study of shotgun ricochet from steel surfaces. Journal of Forensic Sciences, 27 (1982), 506–12.
Jauhari, M. (1969) Bullet ricochet from metal plates. Journal of Criminal Law, Crimi- nology and Police Science, 60 (3), 387–3.
Kind, S.S., Wigmore, R., Whitehead, P.H. and Loxley, D.S. (1979) Terminology of forensic science. Journal of Forensic Sciences, 19 (3), 189–91.
Kingston, D.R. (1970) The Law of Probabilities and the Credibility of Witnesses and Evidence. Journal of Forensic Science. 15 (1), 18–27
Krcma, V. (1966) Fluted and annular grooved barrel chambers in firearms. Journal of Forensic Sciences, JFSCA, 41 (3), 407–17.
Mathews, J. (1962) U.S. Department of Justice. Federal Bureau of Investigation. NCIC. Criminalistics Laboratory Information System (CLIS) Operating Manual. 2001–2002. McConnell, M.P., Triplett, G.M. and Rowe, W.F. (1981) A study of shotgun pellet
ricochet. Journal of Forensic Sciences, 26 (4), 699–709.
Meyers, C.R. (1987) Objective v subjective boondoggle. Association of Firearms and
Toolmark Examiners Journal, 19 (1), 24–30.
Pike, J.F. (1988) Electrochemical machining, a new barrel-making process. AFTE Journal,
20 (4), 396–403.
Rathman, G.A. (1987) Bullet ricochet and assorted phenomena. AFTE Journal, 19 (4),
374–81.
Rathman, G.A. (1993) Bullet impact damage and trajectory through auto glass. AFTE Journal, 25, 79–86.
Salferstein, R. (1982) Forensic Science Handbook, Prentice-Hall Inc., New Jersey, USA.
Thornton, J.I. and Cashman, P.J. (1986) The effect of tempered glass on bullet trajectory. Journal of Forensic Sciences, 31, 743–46.
Uchiyama, T. (1988) A criterion for landmark identification, automatic comparison model of land marks and a criterion for landmark identification using rare marks. AFTE Journal, 20 (3), 252–9.
Uchiyama, T. (1993) Automated land mark identification. AFTE Journal, 25 (3), 172– 96, July.
Walls, H.G. (1968) Forensic Science, Sweet & Maxwell, UK.
__________________
Senast redigerad av omiga 2022-10-20 kl. 01:23.
SE:s uppgift (den 10/3 eller 11/3) om att han skulle ha hört ett supervittne lämna uppgifter till polisen var efter att den vänstrande kvinnan hade lämnat sina uppgifter till polisen den 5/3. Supervittnet som SE pratade om kan alltså mycket väl ha varit just den vänstrande kvinnan.
Jag förstår nog inte riktigt denna tanke...
Jag är med på att SE introducerar "supervittnet" efter Idre-resan (dock har han ju planterat fröet redan 1 mars med sin språngmarsch). Men denna kvinna ringde väl in (flera gånger?) anonymt och bla till en jourhavande präst? Det finns väl inga notiser om att hon ska ha hörts på plats?
Och SE pratar ju om en manlig "yngling" och en lika ung polis?
Känns långsökt att "supervittnet" (om hen nu faktiskt existerar och inte enbart är en produkt av Engströms fantasi) ska vara denna kvinna....
Jag är med på att SE introducerar "supervittnet" efter Idre-resan (dock har han ju planterat fröet redan 1 mars med sin språngmarsch). Men denna kvinna ringde väl in (flera gånger?) anonymt och bla till en jourhavande präst? Det finns väl inga notiser om att hon ska ha hörts på plats?
Och SE pratar ju om en manlig "yngling" och en lika ung polis?
Känns långsökt att "supervittnet" (om hen nu faktiskt existerar och inte enbart är en produkt av Engströms fantasi) ska vara denna kvinna....
SE:s "supervittne" som lämnar uppgifter till en polis på mordplatsen är naturligtvis en helt uppdiktad person. Man ser ju tydligt hur berättelsen växer fram i takt med hur uppgifter kommer fram i media, och "supervittnet" är helt säkert en sammanslagning av flera verkliga vittnen. Redan dagen efter mordet nämner han alltså den mörka rocken från Ekot och Rapport (Anders B, Anders D, Yvonne N m.fl.) och kepsen från Holmérs presskonferens (Lars J, Mårten P och ev. Anders D), och senare efter att det har kommit ut i media lägger han till glasögonen (Mårten P) och handlovsväskan (Yvonne N).
Däremot skulle det ju (lustigt nog) kunna ligga lite sanning i just det här med att han skall ha överhört när någon lämnar uppgifter till polisen om en (annan) man i liknande utstyrsel som honom själv. Om det är som polisen är inne på, dvs. att det är SE själv som ligger bakom de här inringda anonyma samtalen, då kan ju SE ha stått i närheten och överhört (kanske t.o.m. sufflerat) när inringaren pratar i telefon med polisen.
__________________
Senast redigerad av Draifos 2022-10-20 kl. 09:30.
SE blev aldrig helt avförd efter utredningen 1986. Misstanken kvarstod så pass att ledningsgruppen förordade en ny titt, vilken skedde i början på 1987. Men denna tog tyvärr inte hänsyn till utredningen 1986: Förhören av personalen på Skandia, förhören med SE och andra vittnen, m.m.
Avförandet av SE 1987 vilade på mycket lösa grunder: Beskrivningen av JÅS och en jackas tjocklek.
Det är ju ... Anmärkningsvärt, minst sagt. Dessutom avslutar Ström avförandet av SE med att skriva att den bortflyende mannen var lik just SE: "minst 1 person varit klädd på ett liknande sätt som SE [...] den person som YN mötte på David Bagares gata".
Är det inte snarare avförandet av Skandiamannen från utredningen, 1987, som är helt substanslöst?
Att hänga upp sig på en detalj från ett vittne är högst vanskligt, närmast dumdristigt.
Förstår att du som "anhängare" av Engström spåret blundar för de stora linjerna. De flesta(alla) var överens om, utifrån vad vittnen sagt, att gm var runt 40år, mörkhårig, hårda drag. Inte propert klädd som Engström i vinterrock, halsduk och gubbkeps. Inget vittne har över tid pratat om att den ljusfrynte tjänstemannen från Skandia hade någon likhet med den bortflyende mannen. Inget.
YN vill inte ha en fin "rock" på gm. Det går i linje med LP och andra, som pratar om ett ytterplagg av äldre modell, en halvlång täckjacka. Som förstås kan tas för en rock, båda fladdrar om de är halvlånga.
Att hänga upp sig på en detalj från ett vittne är högst vanskligt, närmast dumdristigt.
Förstår att du som "anhängare" av Engström spåret blundar för de stora linjerna. De flesta(alla) var överens om, utifrån vad vittnen sagt, att gm var runt 40år, mörkhårig, hårda drag. Inte propert klädd som Engström i vinterrock, halsduk och gubbkeps. Inget vittne har över tid pratat om att den ljusfrynte tjänstemannen från Skandia hade någon likhet med den bortflyende mannen. Inget.
YN vill inte ha en fin "rock" på gm. Det går i linje med LP och andra, som pratar om ett ytterplagg av äldre modell, en halvlång täckjacka. Som förstås kan tas för en rock, båda fladdrar om de är halvlånga.
Det stämmer som vanligt inte. De tre vittnen som är närmast GM, och ser honom mest ostört (NF, LJ och YN) uppger detaljer som mycket väl kan stämma in på SE. Övriga vittnen satt mestadels i bilar, och såg GM bara under några sekunder, eller endast fragmentariskt, och i dåligt ljus.
Till och med den polisman som avför SE från utredningen menar på att han har likheter med den person som sprang på David Bagares gata.
Således hade det varit klokt att beakta förhören av personalen på Skandia, PH:s andra PM, med mera, och gå vidare med utredningen av SE där, i början på 1987. Varför inte en vallning på plats? Pressa karln på detaljer, sekund för sekund, och stämma av med övriga vittnen.
P.S. HO, som såg SE i receptionen den aktuella kvällen, pratar också om en täckjacka. Om än omodern ...
Ergo: SE hade sannolikt inte samma jacka/rock på sig i media, som på kvällen den 28:e.
__________________
Senast redigerad av Dalulven 2022-10-20 kl. 11:43.
GrK:s utfrågning med chefen för vapenavdelningen Åbrink (som förmodligen hade nämnda handbok på skrivbordet). Denne medför uppsvampade kulor som förevisas ledamöterna (finns ingen bild).
Senare i samma utfrågning berättar S Björk ungefär:
Det är explosionen framför pipmynningen som som trycker till kulan så pass mycket att blyet svampar upp. Man behöver en pipa som tillåter att allt krut förbränns medan kulan finns i pipan.
SE:s "supervittne" som lämnar uppgifter till en polis på mordplatsen är naturligtvis en helt uppdiktad person. Man ser ju tydligt hur berättelsen växer fram i takt med hur uppgifter kommer fram i media, och "supervittnet" är helt säkert en sammanslagning av flera verkliga vittnen. Redan dagen efter mordet nämner han alltså den mörka rocken från Ekot och Rapport (Anders B, Anders D, Yvonne N m.fl.) och kepsen från Holmérs presskonferens (Lars J, Mårten P och ev. Anders D), och senare efter att det har kommit ut i media lägger han till glasögonen (Mårten P) och handlovsväskan (Yvonne N).
Däremot skulle det ju (lustigt nog) kunna ligga lite sanning i just det här med att han skall ha överhört när någon lämnar uppgifter till polisen om en (annan) man i liknande utstyrsel som honom själv. Om det är som polisen är inne på, dvs. att det är SE själv som ligger bakom de här inringda anonyma samtalen, då kan ju SE ha stått i närheten och överhört (kanske t.o.m. sufflerat) när inringaren pratar i telefon med polisen.
Det är även min tro att Supervittnet är påhittat rakt igenom. Från en ganska försiktig "introduktion" vid tipsinrigningen den 1 mars till ett vittne som fått med alla "kända" attribut den 10 mars. Det vill säga sådant som polisen gått ut med i media.
De här anonymt inringda tipssamtalen innehöll ganska detaljerade uppgifter, och som du påpekade tidigare stämde de rätt väl med de uppgifter som SE:s anonyma (eller borttappade) vittne lämnat.
__________________
Senast redigerad av MrBarnaby 2022-10-20 kl. 15:37.
