Kvinna hittad i gruvhål i Norberg (2022-04-22) GM dömd, livstids fängelse/utvisning

Ja den här mannen är extremt farlig för andra och kan gå precis hur långt som helst själv när han anser sin "heder" har blivit "kränkt".

Ingen vet vad han har hittat på innan i Afghanistan eller Iran. Lär inte vara första gången han beter sig på detta fruktansvärda och vidriga sätt först då han har kommit till Sverige.

"I torsdags avslutades rättegången mot den 41-åriga mannen som misstänks ha våldtagit och kastat ned en kvinna i ett gruvhål norr om Norberg den 22 april.

– I mitt slutanförande yrkade jag att tilltalad skulle dömas till livstids fängelse och därefter utvisas ur landet, skriver kammaråklagare Ann-Sofie Trossing i ett mejl till SVT Nyheter Västmanland."

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/aklagaren-yrkar-pa-livstid-for-mordforsok-och-grov-valdtakt-i-gruvhalsfallet

Ja, alltså det faktum att han kvarblir i häktet betyder ju att han kommer att dömas (annars hade man ju inte fått hålla honom fortsatt häktad) och eftersom det rör sig om så allvarlig brottslighet, som Försök till mord och Grov våldtäkt, så finns det ingenting som motiverar att han kan släppas ur häkte oavsett om flyktfara föreligger eller ej.

Tack för länken.

Citat:

"Utöver livstidsfängelse och utvisning har kvinnans målsägandebiträde yrkat på att mannen ska betala ett skadestånd på över 700 000 kronor till kvinnan."

MGM kommer att bli dömd och vi får se vad domen kan bli. Gruvhålsafghanen kan mycket väl komma att bl. a. dömas till utvisning. Tyvärr kommer denna aldrig att bli verkställd.

Gott bevisläge utgår jag från nu, men vi vet inte säkert utan ha tillgång till hela FUP. Det är ju åklagarens utttalande.

Men säg att det är en annan situation, där man väger mellan friande/fällande dom pga av svagt bevisläge. Om man som man gjorde i Stefan Davidssons situation, bestämde att han inte behövde invänta domen i häktet, finns väl en trolig stor risk att den här gärningsmannen avviker. I Stefan Davidsson fall avvek han inte från Sverige, men därmot tog han livet av sig när domen meddelats.

Situationen med Stefan Davidsson var visserligen inte riktigt densamma som i det här fallet, då han blev friad i TR och därför inte satt i häktet under rättegången. Däremot efter rättegången i TR lät man honom gå fri i väntan på domen.

Tolkningen som man brukar göra; att får den misstänkte sitta kvar i häktet blir det fällande dom, medan en friande dom kan förväntas om den misstänkte får vänta på domen i frihet. Det här är ju ändå innan dom har fallit och de slutliga diskussionerna är förda av rätten.

Men vid tvekan om domslut, skulle inte en "rymningsrisk" från landet kunna påverka ett beslut för att hålla kvar någon i häktet?

Precis som du säger så var fallet med Stefan Davidsson någonting helt annat, eftersom han friades i Tingsrätten och då släpptes ur häkte. Detta gjordes efter överläggning där man kom fram till att det inte var ställt utom rimligt tvivel och att han därför skulle frias och därmed släppas ur häkte.

Du verkar ha missuppfattat detta. Det är ju inte så att rätten har överläggning i samband med att domen avkunnas. I regel har ju rätten en överläggning direkt på plats - och därefter meddelas beslut i häktningsfrågan. I större, komplicerade mål kan rätten behöva mer tid och överlägger då en annan dag. I övrigt används ju de efterföljande "2 veckorna" till att skriva domen, innan den sedan avkunnas.

I fallet tråden handlar om så uppfyller ju den misstänkte, vid fällande dom, alla skäl för att kvarbli i häkte: Flyktfara, kollusionsfara, recidivfara och obligatorisk häktning (2-årsregeln).

Nejdå, jag tror inte att jag missuppfattat allt.

Jag utgår från att arbetet i domstolen är pågående redan under rättegången, och på det viset kan man lättare ta beslut efter sista rättegångsdagen i häktningsfrågan som ju också är en fingervisning om vilket domslut som kommer.

Jag vet att i Stefan Davidssons fall avslutades rättegången i HR 5 maj och domen föll 28 maj. Det är tre veckor som man hade överläggning ovh skrev domen. Datumet för domen meddelades på sista rättegångsdagen. Domen från TR var hela 190 sidor, det är ju klart att det är inget som skrivs i all hast, men för att kunna avgöra ett troligt slut borde man rdan då ha arbetat med allt som framkommit under pågående rättegång.

Om jag har förstått det rätt- är ett frisläppande från en häktning eller motsatsen, ett kvarhållande i häktet, mer eller mindre "klappat och klart" besked om vad som väntas.

Då hade ju han redan vistats i frihet både innan och under rättegången, så i det fallet var hans fortsatta frihet tills domen skulle komma ingen fingervisning på hur det skulle sluta.

När han inte dök upp då domen meddelats (fällande) blev det stor förvirring om vad som kunde ha hänt.

Nu sa jag aldrig att du missuppfattat "allt" :-)

Det beror på vad du menar med att "arbetet är pågående". Rätten får ju aldrig ta ställningen i skuldfrågan föräns sista ordet sagts under förhandlingen, så man kan ju inte ha "överläggningar" under resans gång. Samma sak gäller ju vid domskrivningen, man kan ju inte sitta och skriva domskäl innan rättegången är avslutad och överläggningen är klar. Däremot finns det ju delar i domen som avhandlar vad åklagaren lagt fram under sakframställan, vad vittnen sagt under förhandlingen osv. Sådant kan man givetvis börja skriva innan rättegången avslutats.

I mål med sådan här grov brottslighet är häktningsbeslutet helt talande för hur domen blir. Sedan finns det andra slags mål där vederbörande släpps ur häkte, fast den sedan fälls. Men då handlar det oftast om att brottet rubriceras ned eller att det är ett mindre allvarligt brott där det uppenbart saknas häktningsskäl.

"Då hade ju han redan vistats i frihet både innan och under rättegången, så i det fallet var hans fortsatta frihet tills domen skulle komma ingen fingervisning på hur det skulle sluta" - Nej, det handlade ju mest om vad åklagarens yrkande var. I detta fallet gick ju åklagaren med på att han skulle häktas i samband med att domen avkunnades. Faktum är att man faktiskt hade kunnat begära honom häktad på stående fot under sista rättegångsdagen. Det gjorde man ju i fallet med Kulturprofilen.
Läs: https://www.svt.se/kultur/kulturprofilen-begars-haktad

Kanske inte har missuppfattat allt, men inte heller har jag allt helt klart för mig...

Klappat och klart, har jag hört vissa skribenter skriva när besked om fortsatt häktning efter avslutad rättegång. Det borde ändå betyda att man ändå har bearbetat allt som framkommit såpass mycket att när "sista ordet är sagt" i förhandlingen, går det att under relativt kort överläggning komma fram till ett beslut?

Det sista som avhandlas under rättegången, det är väl åklagrens och försvarets slutplädering? Dessa är väl en slags sammanfattning av det som framkommit redan under rättegången; för åklagaren/försvaret är det deras syn på bevisläget.

För att kunna ha lite koll på läget inför sista dagen, måste man väl ändå ha pratat lgenom det som har avhandlats unde resans gång innan man ger sitt svar; det avslöjande härktnings/icke häktningsbeslutet, dvs skyldig icke skyldig?

Annars skulle man kunna tycka att någon/några timmes överläggning är allt som behövs, trots att man sedan kanske har ett par tre veckor på sig för att avgöra skuldfrågan i väldigt allvarliga mordfall?


Domen kommer 21 okt.

Jag säger det igen: Man får aldrig ta ställning i skuldfrågan föräns hela förhandlingen är slut. Att göra detta skulle gå emot rätten till en rättvis rättegång (fair trial) och dessutom innebära jäv. Sedan händer det ju givetvis att juristdomaren går igenom/påminner om vilka juridiska frågor man skall ta fasta på och "vad målet egentligen handlar om" före och under förhandlingen. Men längre än så får/skall man inte gå.

Givetvis är heller inte förhandlingen slut föräns pläderingarna är klara. Pläderingar är snarare en argumentation än någonting annat. Det är alltså inte en "sammanfattning av det som framkommit under rättegången" - Det behöver inte rätten, för allt som sagts har antecknats och spelats in med ljud och bild. Däremot är du inne på rätt spår med att åklagaren/försvaret sammanfattar sin syn på bevisläget/rättsläget.

Jag skulle säga att det finns tre varianter i häktade mål när det kommer till överläggning och beslut i häktningsfrågan:

1. Förhandlingen avslutas. Rätten överlägger och avgör samtliga frågor. Därefter ropar man på, meddelar beslut i häktningsfrågan och meddelar datum för dom (man kan också avkunna dom direkt på plats, men det är ytterst ovanligt).

2. Förhandlingen avslutas. Rätten tar endast beslut i skuldfrågan. Därefter ropar man på, meddelar beslut i häktningsfrågan och meddelar datum för dom. Därefter fortsätter man överläggningen (samma dag eller annan dag) och avgör frågorna om exakta rubriceringar, strafflängd, skadestånd, beslag osv.

3. Förhandlingen avslutas. Rätten tar beslut om sannolika skäl fortfarande föreligger. Därefter ropar man på, meddelar tillfälligt beslut i häktningsfrågan (dvs om sannolika skäl fortfarande föreligger - i detta fallet JA). Därefter överlägger man i samtliga frågor (samma dag eller några dagar senare) och meddelar direkt efter denna överläggningen om personen skall fortsätta kvarbli i häkte eller ej.

I större, uppmärksammade och mer omfattande mål är punkt 2-3 vanligast

Jamen tack för ditt utförliga svar.

Nu blir det begripligare.

Ja, slutpläderingen är förstås inte en sammanfattning på det visiet, det var fel uttryckt av mig. Genom att den är mer som en argumentation som du påpekar och en sammanfattning av den syn som parterna har på bevisläget, så är förstås slutpläderingarna viktiga att ha med i sin bedömning av hela målet. Jag förstår ju också att man inte kan ta ställning till om någon är skyldig innan man har "hela bilden", även om man i det här fallet säkerligen har svårt att låta bli.

Jaja, som det verkar är det en stor chans att han åker dit för sina avskyvärda handlingar och jag hoppas att den dagen han blir fri, då går det att utvisa mannen.

Slutpläderingen är parternas egen sammanfattning om vad de anser styrkt i målet. En partiskt syn på vad som framkommit under huvudförhandlingen.

För åklagaren är detta enkelt, eftersom det bara finns graverande omständigheter i detta brottmål. Dessa brottsliga gärningar som avskummet begått, överensstämmer med lagens rekvisit om livstid, med råge. Det finns inget förmildrande i avskummets personlighet eller personliga omständigheter.

För advokaten är detta ett uppdrag i utbyte mot ett fett arvode. Ett enkelt jobb med mycket tidsspillan då det var kört från början. Det finns inget förmildrande. Inget ifrågasättande av brottsoffret kan göras, då man I en svensk domstol inte förnedrar en kvinna som blivit våldtagen, misshandlad och undkommit döden genom ett mirakel. Rättegången är brottsoffrets upprättelse och rättvisa i detta mål, där syftet är att gärningsmannen ska ställas till svars. Alltså har advokaten inte mycket att säga till avskummets försvar.

Jag tippar på livstid, vilket jag gjort från första stund. Han kommer dömas till utvisning efter avtjänat straff. En åtgärd som inte kommer verkställas då han kommer dö fängelse. Han kommer inte leva så länge att han kan söka om att få sitt straff tidsbegränsat.