Är less på läkare som ljuger i ens journal - vad är lösningen, filma läkarbesöket?

Du har rätt att kolla igenom din journal och sedan få det rättat av din vårdgivare. Om det är känsliga uppgifter som du har angivit som bör stå med i journalen pga nyttig medicinsk information kommer du inte kunna se de uppgifterna ändå. Enbart vårdgivare kan det. Så påstådd "skit" kan vårdgivare skriva i din journal ändå, du behöver inte kunna läsa allt. Det gäller dock inte allt, utan enbart särskilda förteelser.

Kontakta din vårdgivare och be dem korrigera din journal. Det är sannolikt en vårdgivare som antingen haft hög belastning (du är en av många patienter) eller någon som missuppfattat dig.

Sedan är felen många, de behöver inte ligga hos läkaren per se. Systematiska brister tenderar att gå ut över patienter förr eller senare (tyvärr), och det finns inget parti i Sverige idag som är för en bra vård oavsett politiskt block. Många är duktiga på att fördärva den, även om nuvarande regering varit mer effektiva på den fronten. Resultatet är bland annat det du råkar ut för. Felet är alltså bra mycket omfattande än patienter som råkar få en felaktig skriven journal. Vårdgivare är enbart pjäser i det stora hela. Rikta din upprördhet mot systemet är min rekommendation.

fyfan man blir mörkrädd ju att de kan få sådan makt och skylla på att de har kompetens när de inte ens har näringslära i deras 5 års utbildning eller hur lång den nu var med praktik
nä det ska fan vara lagändring på det här skitet, man kan inte skriva hur man känner för och inte stå till svars för att sedan skylla på mina ord vs dina ord.

Videoinspelning under besöket är det som gäller här efter så folk/ läkare inte kan ljuga hur de vill och vägrar läkaren vara med på bild och ljud så är det ingen person som vill ditt bästa för att då har man en agenda och bara hen vet vad det är.
Som patient är man redan i utsatt läge och har knappt hälsa att ta sig genom sin åkomma och det sista man behöver att behöva lägga energi på att tänka vad en läkare har för avsikter båda goda eller dåliga när den använder olika meningar/ sammanfattningar vid sin anteckning.

Jag tackar er som skrivit vettiga och fina svar men känner att jag är klar med tråden, ni får gärna diskutera vidare men jag kommer inte lägga energi på det här längre.

Vården kryllar av folk som kräver ditt och datt trots att dom egentligen behöver KBT. Du verkar definitivt vara en av dom.

Så TS avslöjar inte bara att han är psykiskt sjuk utan han är dessutom droganvändare. Hatar att ha rätt.

Ok då förstår jag inte heller varför du behöver säkra att ingen läser journalen. Varför skulle någon göra det om du aldrig är där?

Ja men psykvården är väldigt vetenskapligt grundat. Det vet ju alla.

https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2016/09/peter-gotzsche-pa-krigsstigen-mot-psykiatrin/

Du är en idiot. Journalen är tillgänglig för att offentlighetsprincipen är en del av den svenska grundlagen. Alla svenska medborgare har rätt att ta del av i princip allt som inte skulle kunna utgöra en nationell säkerhetsrisk.

Många läkare är så odugliga att också en bara genomsnittligt intelligent patient kan se vilka felaktigheter de skriver.

Jag förklarade väldigt detaljerat för min husläkare varför jag inte ville medicinera resten av livet utan istället operera mig i utlandet. Först skrev hon en remiss till fel sorts undersökning. Efter att ha gjort det stoppade hon en remiss från en specialistläkare som skrev den remiss jag skulle ha. Sedan skrev hon i journalen att jag skulle kunna äta medicin resten av livet.

Bara att en nolla på en bonnig vårdcentral kan stoppa en remiss från en specialist på ett universitetssjukhus är att spotta patienterna i ansiktet. De/n som har fattat det beslutet borde släpas ut ur sin skyddade verkstad och hängas i en lyktstolpe.

En grej de har börjat med är att inte skriva ner. De flesta jag vet som gått till läkare nu har bara fått ett enda ord nedskrivet.

T ex de söker för trötthet men andra vidhängande symptom, som kanske pekar mot en sjukdom. Enda som står i journalen är trötthet. Och så tar de kanske ett blodprov för att kolla så att man har nog med blodkroppar. En remsa för urin för sockret. Och sedan är det inget mer. De gör inte ens en undersökning eller kollar blodtrycket.

Hur fler och fler inte blir tagna på allvar gör mig galen.

Jag fick själv en minnesbeta nyligen i min journal. Min specialistläkare som lovade mig återbesök och jag väntade och väntade och sedan ringde han mig och sa att han kastade ut mig. Bara för att. Jag hade en provtagning kvar som han beställt. Jag ställde så klart in den. Eftersom han sa att den kommer inte visa på något annat än alla andra "falska positiva" jag har. Eftersom han bestämt sig att min kropp luras och spelar sjuk.

Jag skrev en förklaring till varför jag avbokade för att vara hövlig. Men då gick han in i den journalen, inte hans område, och snokade, och såg vad jag skrivit, missuppfattade det som kritik och blev så jävla sur. Så nu står det mer eller mindre att jag misshandlat honom i journalen (inte fysiskt). Det verkar som jag gått in till honom och skrikit honom i örat. Något sådant har aldrig hänt. Jag undrade bara vad jag skulle söka för vård om han nu inte ville hjälpa mig som han lovat. Men detta och avbokningen gjorde hans ego så svagt att han var tvungen att attackera. Helt jävla sjukt. Det enda som hände var att jag avbokade via 1177. Men han ansåg att jag misshandlat honom eftersom jag avbokat "hånfullt och vidrigt". Eh. Jag skrev att eftersom jag inte längre går hos läkare XX som skrivit remiss till provtagning, är provtagning nog onödig. Tycker ni det låter misshandlande?

De här asen har hittat på saker i många år. En gång i ungdomen fick jag vård enligt LPT. Det som hade föranlett det var bl.a. att jag hade sagt till min mor att hon måste hjälpa mig att få tillbaka mitt ex eller att jag annars skulle ta livet av mig.

Asen i länsrätten tillstyrkte LPT och vrängde det som hade hänt till att underförstått se ut som om jag hade åtrått min mor sexuellt!

Lynchning är som sagt det enda de förstjänar.

De verkar inte kunna något längre. Det är som om de har läst in medicin på gymnasienivå.

De har exakta modeller man ska bli behandlad med. Sedan om de inte hjälper, då är patientens fel. T ex så tålde jag inte quetiapin, en psykläkare ville skriva ut det men hade testat och sa att jag inte klarar den medicinen eftersom den försätter mig i en känsla av att vara i helvetet. Att jag måste undvika den. Då säger han att alla ska ha quetiapin till sömnen. Jag säger att alla har olika kemi i kroppen. Då säger han att nej, alla ska behandlas lika, har man fel kemi får man väl ändra på den för att anpassa sig efter medsen.

Det hade jag velat spela in, det lät ju sinnessjukt.

Vi är inga individer, vi ska behandlas efter ett schema och klarar man inte schemat så ska man ändå följa det.

Jag vet att jag är en jobbig patient för att jag inte tål de flesta mediciner, sedan har jag även allergi mot vissa tillsatser i mediciner så jag måste ha ett visst märke. Men det är ju inte så att det är mitt fel.

Jag funderar även på om man kan få in sitt eget tänkande i journalen. Jag menar för min "nya" sjukdom, det har hänt massa konstigt i kroppen. Men det står beskrivet med kanske tre ord. Självklart kommer inte nästa läkare ta en på allvar om det står saker som vag trötthet, lindrig värk. Om man haft perioder man inte kan gå pga spasmer eller svaghet som kommer och går och sådan värk att man gråter som ett barn. Och att man inte kan andas ordentligt om kramperna drar ihop bröstkorgen. Grejen är att alla tycker jag ser sjuk ut. Men kommer man till läkaren så kollar de i journalen och konstaterar att man har lite lindriga åldersplågor. Sedan får man ingen undersökning och det är tack och hej. Trots att de med sina ögon kan se att jag går dåligt när jag inte hinner med dem i korridoren. Får vänta och stötta mig i väggen. De rullar med ögonen och säger att man ska skynda på. Ju mer man söker vård, ju mer tror de att man fejkar. Har ingen anledning att fejka. Jag har redan sjukpension.

Folk ute har börjat titta konstigt på mig för att jag inte kan gå normalt. Det är skitjobbigt. Jag får gå på tårna eller med böjda knän.

Trots att jag troligen nog har en vanlig sjukdom, MS kanske. Men det är som de bestämt sig. Annars brukar det just vara vanliga sjukdomar de kan behandla. Minsta ovanlig och det är kört.

Jag har även en annan sjukdom i botten, som heter SLE/SS och den ska kollas varje år eftersom den ger mig bristsjukdomar och även en långsam njursvikt. Får inte ens komma på årskoll nu. Årskoll för vad, säger de då? Förr behövde man inte ens be om årskollen, man fick den ändå de bestämde när. Nu får jag inte ens den, eftersom jag tydligen hade "fejkat" mina positiva blodprover för denna sjukdom. Alltså inte medvetet. Min kropp hade gjort det. Alltså, jag blir galen.

Vi har rätt många dåliga läkare och hög omsättning. Tröttsamt när folk tror att det är ens eget fel. Sedan blir de sjuka och går till samma ställe. Och blir utskrattade. Då är de inte lika glada. För de trodde att just de kunde få hjälp eftersom de är en bättre människa än jag.