Barnlösa påverkas i psyket på äldre dar och bittra övermåttan gnälliga

Jag har under många år betraktat fenomenet med fruntimmer som inte fött barn blir mer eller mindre knäppa i skallen cirka efter 55-60 årsåldern. Har du märkt detta på din front? Vad beror det på?

Min teori är att när hon genomgår graviditeten och föder fram ungen så påverkas hormoner etc. Efteråt sätter andra hormoner in och normaliserar kvinnan för resten av livet.

Era åsikter? Är det tex olika för män som inte blir pappor?

SVT försöker göra det normalt-PK att inte vilja följa naturen:

https://www.svtplay.se/video/36438366/therese-lindgren-slippa-bli-mamma

Tror det är många män som också blir negativt påverkade av det. Blir lätt lite ensamt, tomt och för lite samhörighetskänsla. Är man medveten kan man parera bitterheten lite dock.

Lite skillnad på Frivillig och Ofrivillig barnlöshet

In du frivilligt avstår barn… ja, då får du räkna med att det kommer bli lite… inte bara lite utan mycket, ensamt när festen tar slut

Meeen… du kan ju alltid titta på dina häftiga tatueringar och botoxfyllningar istället i din ålderdom istället för att leka med barnbarnen

Du kan tacka feministerna för det efteråt 😀👍🏻

Japp och även ensamhet.

Tror inte att det beror på att de inte har skaffat barn, utan ensamheten.

Sen så kan ju de som skaffat flera barn också känna sig ensamma, då barnen har egna liv med egen familj och ingen/väldigt lite tid för sina åldrande föräldrar...

Har jobbat en period inom äldrevården, så jag vet att det händer.

Mvh.

Så kan det naturligtvis vara. Har man barn och ev. barnbarn så kan man dock leva på att se fram emot när man får träffa dem igen, även om man inte syns så ofta. Detta stämmer såklart inte om ens knoddar eller man själv är en riktig pissfitta.

Barnfri, inte barnlös.

Du har säkert rätt när det kommer till kvinnor, då deras modersinstinkter väger tyngst. Men för män? Nej. Vi trivs bra ihop med kompisgänget och behöver inga barn.

Ja eller så är dom som har barn för trötta för att gnälla. Barnlösa däremot är utvilade och kan gnälla

Ja, ofrivilligt barnlösa skiljer sig inte psykologiskt från dem som har barn. Medan psykisk ohälsa är vanligare bland de frivilligt barnlösa. Man kanske har haft en jobbig uppväxt och vill inte att någon annan ska vara med om samma sak.

Min mamma vär nära att inte skaffa barn bland annat för att hon hade en våldsam uppväxt och hennes pappa var alkoholist. Hon drack inte när jag växte upp, men hade ändå svårt att ta hand om mig.

Folk utan barn brukar dock vara lite bättre på att knyta kontakter och vara sociala, så de brukar faktiskt må lite bättre tycker jag från min erfarenhet från äldrevården.
Det är som du säger att barnen har sitt egna liv. En riktig stor skillnad blir när barnen får barnbarn, då brukar det inte finnas tid för deras föräldrar.

Varför tror ni kvinnor gräver ner sig tex i katter och skäggbarn? Kapar flygplan osv osv.

Det här sker under hela deras liv. Det inträder inte vid högre ålder.

Bögmammor är ett annat utslag av det här. Många bögar har en tjejväninna som tycker allt dom gör är fint.

Ok. Jag undrar ifall det på riktigt 'händer' nåt med de som inte föder en unge. Rent psykiskt alltså, hormonrubbningar och liknande. Jo, jag vet att de symtomen även är utbredd bland mammor men bortse från den 'normala' tjej-galenskapen och fokusera på de som inte föder barn. Adoptera är inte jämförbart.