Citat:
Ja, och folk ändrar stavningen på namnen numera. Tindra har blivit Thindra och Tindrah. Ett nytt mode verkar vara att trycka in ett h mitt i namnet eller efter. Snart dyker väl en Cewhin upp. Föräldrar till dessa barn vill verkligen att h:et hörs. Cew-hin. En ny udda företeelse. Det är väl bättre om ungjävlarna har lättstavade namn som går att uttala?
Jag ogillar vuxna som komplicerar sina namn efter de har döpt sina egna med konstiga stavningar. Vanliga 90-talsnamn där Linnéa blir Linnhéa/Linnéah, Anna blir Annah eller alla Z ändringar. Zandrah. Föräldrarna verkar "pimpa" upp stavningen på sina egna tråkiga namn för att matcha sina barns komplicerade WT-stavningar.
Kian är tveksamt. Ett bilmärke i bestämd form. Hur tänkte dessa raketforskare? Varför inte "Volvon" eller "Saaben". Sedan Estelle och Engla har jag svårt för pga att namnen fått uppmärksamhet i media av olika anledningar så jag tycker att det är osmakligt. Tycker annars synd om barn som döps till Sten, Knut m. fl. liksom diverse andra tänkbara substantiv.
Jag ogillar vuxna som komplicerar sina namn efter de har döpt sina egna med konstiga stavningar. Vanliga 90-talsnamn där Linnéa blir Linnhéa/Linnéah, Anna blir Annah eller alla Z ändringar. Zandrah. Föräldrarna verkar "pimpa" upp stavningen på sina egna tråkiga namn för att matcha sina barns komplicerade WT-stavningar.
Kian är tveksamt. Ett bilmärke i bestämd form. Hur tänkte dessa raketforskare? Varför inte "Volvon" eller "Saaben". Sedan Estelle och Engla har jag svårt för pga att namnen fått uppmärksamhet i media av olika anledningar så jag tycker att det är osmakligt. Tycker annars synd om barn som döps till Sten, Knut m. fl. liksom diverse andra tänkbara substantiv.
Håller med om att det är jobbigt när man fått något på skallen. När man fattar hur ett namn låter. Och associerar det fel. Det går inte att ta bort i huvudet det sitter fast!!!
Det kan vara som att det låter som bestämd form eller att det rimmar på eller låter som ett annat ord.
Jag har alltid tyckt att April, uttalat Äjprill är ett fint namn. Men nu har jag börjat tänka att nej, det uttalas ju som människoapa, och så är det namnet förstört. Ape-ril. Istället för A-pril som jag tänkte på det förr.
Sedan är jag lite rädd för barnnamn med anspelan på liv och död. Det är alltid någon Liv som dör, eller Engla som blir mördad. Känns som att spela spel med gud/djävulen.
Min mor var stenhård på att vi skulle heta namn som stavades normalt. Jag hittar på men så du förstår principen. Min syster fick heta Anita, inte Anitha, och jag fick heta Rikard, inte Richard. Alltså vi heter inte det, men motsvarande liknande namn. Tyvärr har båda föräldrarna väldigt ovanliga namn, så de skulle vara "snälla" att ge oss tidstypiska namn, så man hade fyra i samma klass med samma namn, och nu när man är 50 så heter bara andra 50-åringar samma.
Tycker de kunde varit lite mer äventyrliga. Det finns ju faktiskt ett mellanting mellan ovanligt och vanligt namn. Och namn som står sig i tiden. Många av namnen nu kommer vara typiska generationsnamn.Många namn vi ansåg som helt galna som barn, har blivit normala namn. Ingen rynkar på näsan om barnet heter Gustav eller Astrid. Många namn som vi bara hade som djurnamn har blivit tillbaka till människonamn, som hamstern Hampus eller hästen Lukas.
Det jag dock gillar med dagens namn är att de ofta är tvåstaviga. I min generation hade vi långa namn och alla fick fula smeknamn. För mig är det viktigast att namnet klingar bra. Och passar med efternamnet. Och att det är ett namn som inte flera i klassen har. Ett namn som är lagom unikt. Man ska inte behöva känna sig stöpt i en form. I min släkt har de nästan bara fula namn. Jag ryser.
Citat:
Mina föräldrar tog nog bara ett par vanliga namn så det fanns åtminstone 2 i varje klass för mig med och normal stavning. Är 90-talist så det var lite så då. Håller med om att det är jobbigt när man fått något på skallen. När man fattar hur ett namn låter. Och associerar det fel. Det går inte att ta bort i huvudet det sitter fast!!!
Det kan vara som att det låter som bestämd form eller att det rimmar på eller låter som ett annat ord.
Jag har alltid tyckt att April, uttalat Äjprill är ett fint namn. Men nu har jag börjat tänka att nej, det uttalas ju som människoapa, och så är det namnet förstört. Ape-ril. Istället för A-pril som jag tänkte på det förr.
Sedan är jag lite rädd för barnnamn med anspelan på liv och död. Det är alltid någon Liv som dör, eller Engla som blir mördad. Känns som att spela spel med gud/djävulen.
Min mor var stenhård på att vi skulle heta namn som stavades normalt. Jag hittar på men så du förstår principen. Min syster fick heta Anita, inte Anitha, och jag fick heta Rikard, inte Richard. Alltså vi heter inte det, men motsvarande liknande namn. Tyvärr har båda föräldrarna väldigt ovanliga namn, så de skulle vara "snälla" att ge oss tidstypiska namn, så man hade fyra i samma klass med samma namn, och nu när man är 50 så heter bara andra 50-åringar samma. Tycker de kunde varit lite mer äventyrliga. Det finns ju faktiskt ett mellanting mellan ovanligt och vanligt namn. Och namn som står sig i tiden. Många av namnen nu kommer vara typiska generationsnamn.
Många namn vi ansåg som helt galna som barn, har blivit normala namn. Ingen rynkar på näsan om barnet heter Gustav eller Astrid. Många namn som vi bara hade som djurnamn har blivit tillbaka till människonamn, som hamstern Hampus eller hästen Lukas.
Det jag dock gillar med dagens namn är att de ofta är tvåstaviga. I min generation hade vi långa namn och alla fick fula smeknamn. För mig är det viktigast att namnet klingar bra. Och passar med efternamnet. Och att det är ett namn som inte flera i klassen har. Ett namn som är lagom unikt. Man ska inte behöva känna sig stöpt i en form. I min släkt har de nästan bara fula namn. Jag ryser.
Det kan vara som att det låter som bestämd form eller att det rimmar på eller låter som ett annat ord.
Jag har alltid tyckt att April, uttalat Äjprill är ett fint namn. Men nu har jag börjat tänka att nej, det uttalas ju som människoapa, och så är det namnet förstört. Ape-ril. Istället för A-pril som jag tänkte på det förr.
Sedan är jag lite rädd för barnnamn med anspelan på liv och död. Det är alltid någon Liv som dör, eller Engla som blir mördad. Känns som att spela spel med gud/djävulen.
Min mor var stenhård på att vi skulle heta namn som stavades normalt. Jag hittar på men så du förstår principen. Min syster fick heta Anita, inte Anitha, och jag fick heta Rikard, inte Richard. Alltså vi heter inte det, men motsvarande liknande namn. Tyvärr har båda föräldrarna väldigt ovanliga namn, så de skulle vara "snälla" att ge oss tidstypiska namn, så man hade fyra i samma klass med samma namn, och nu när man är 50 så heter bara andra 50-åringar samma.
Tycker de kunde varit lite mer äventyrliga. Det finns ju faktiskt ett mellanting mellan ovanligt och vanligt namn. Och namn som står sig i tiden. Många av namnen nu kommer vara typiska generationsnamn.Många namn vi ansåg som helt galna som barn, har blivit normala namn. Ingen rynkar på näsan om barnet heter Gustav eller Astrid. Många namn som vi bara hade som djurnamn har blivit tillbaka till människonamn, som hamstern Hampus eller hästen Lukas.
Det jag dock gillar med dagens namn är att de ofta är tvåstaviga. I min generation hade vi långa namn och alla fick fula smeknamn. För mig är det viktigast att namnet klingar bra. Och passar med efternamnet. Och att det är ett namn som inte flera i klassen har. Ett namn som är lagom unikt. Man ska inte behöva känna sig stöpt i en form. I min släkt har de nästan bara fula namn. Jag ryser.
Apropå månader och namn. Finns en del att välja på. June är fint. Kanske för amerikanskt? Haha hade ingen aning att Lukas var ett hästnamn men tänker alltid på en kanin när jag tänker på Hampus. En sådan med stora hängande öron.
Jag skulle nog döpa min unge till Ambienne, Althea, Nathalie, Iselin, Lily, eller liknande. Manliga namn är otroligt svårare att komma på tycker jag. Skulle nog leta inspiration i TV-serier, kemikalier/läkemedel och musikindustrin.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera