Citat:
Min mamma betalade för några möbler med sitt kort en gång, ett gäng trädgårdsstolar om jag minns rätt. Men fastän hon väntade och väntade kom aldrig några stolar. Så då fick hon tillbaka pengarna av sitt kortföretag. Man är långt ifrån "i händerna" på den man köpt något av när man köper inom det traditionella systemet, utan är skyddad på flera sätt. Detta är en naturlig följd av att det finns en tröghet i systemet och att alla transaktioner inte är irreversibla, vilket givetvis är otroligt riskabelt ur ett konsumentperspektiv.
För att återgå till den här diskussionen så tror jag att man måste bestämma sig mellan två "onda ting".
Antingen ska våra betalningar gå genom en central part med allt negativt som det innebär. Det innebär att vi måste lita på den tredje parten, att den tredje parten kommer att få en oacceptabel makt över våra ekonomiska liv, att vårt privatliv inskränks, att vi kan bli censurerade eller bestulna av den tredje parten osv.
Eller också ska våra betalningar vara decentraliserade, men allt negativt som det innebär. Tex att det inte går att vända sig till en tredje part för att reversera en transaktion. Eller att pengarna kan försvinna om man inte har ordning på sina nycklar eller inte har koll på vilken address man skickar till.
Men när man ställer dessa två mot varandra så vinner den decentraliserade betalningen stort för den som älskar frihet och hatar förmynderi och censur. Och för dom som inte klarar av det tekniska eller av andra skäl inte vill ha ansvaret för decentraliserade betalningar kan välja att använda en tredje part som hjälper dem. Men det ska vara valfritt, inte ett krav.
