Citat:
Tack för beskrivningen! Gick färden i Salholmsvägens förlängning vid en vändplats och återvändsgränd som innebar Salholmsvägens slut? Var återvändsgränden skyltad? Kan föraren av bilen ha misstagit färdvägen för farbar väg eller måste avsikten ha varit att få bilen bort från vändplatsen och ur vägen eller ur sikte eller dölja den? Eller hopp om plan o civiliserad parkering på skogsmark? Går det att avgöra?
Måste föraren ha rekat platsen till fots först i mörkret för att det öht ska vara aktuell manöver. Eller omvänt då, kört blint i panik eller from förhoppning...?
Bör inte föraren ha fått en rejäl törn av smällen om denne satt i? Som avsatt spår?
Kan bilen ha knuffats/ manövrerats ner i skrevan utan ngn på förarplats? Går det att avgöra med vilka krafter fordonet träffat botten där?
Är det öht realistisk att tro att bilen kunde gå att backa upp igen?
Måste föraren ha rekat platsen till fots först i mörkret för att det öht ska vara aktuell manöver. Eller omvänt då, kört blint i panik eller from förhoppning...?
Bör inte föraren ha fått en rejäl törn av smällen om denne satt i? Som avsatt spår?
Kan bilen ha knuffats/ manövrerats ner i skrevan utan ngn på förarplats? Går det att avgöra med vilka krafter fordonet träffat botten där?
Är det öht realistisk att tro att bilen kunde gå att backa upp igen?
På frågan om bilen utan annan hjälp skulle kunnat ta sig upp själv igen är nog svaret nej.
Visserligen var bilen fyrhjulsdriven med högt chassi, men den hade hamnat ordentligt ute i bushen. Den har rimligen inte heller knuffats dit, det är alldeles för kuperad, bevuxen och knölig skogsmark, dessutom först uppför en liten kulle. Bilen har sannolikt kört för egen motor. Som bältad förare blir man kanske lite mörbultad men det behöver ju inte uppstå några större skador.
Bilens beskrivna färd stracks före den forcerade bommen fram till slutpunkten ute i skrevan mellan träden framstår nästan som om föraren varit skrämd, kanske jagad och rädd?
Som om han sett ett spöke!