Citat:
Ursprungligen postat av
ackefoley
Läste att Israel har börjat tänka om kring medborgarskap som tidigare varit svårt att få om man inte varit jude, nu har idrottare som kan ge staten "ära och berömmelse" något lättare att få medborgarskap. Hittar inte artikeln just nu men läste om det kring Afrifah som vann JVM guld på 200m.
Precis samma inställning som skurkstater som Bahrain, Qatar, Azerbadzjan m.fl. ägnat sig åt i en massa år, alltså. "Ära och berömmelse" genom att locka till sig legosoldater i brist på egna förmågor. Tala om att lysa med lånta fjädrar. Jag undrar hur många vanliga israeler som jublar nu över sina afrikanska tillskott t.ex.
Citat:
Ursprungligen postat av
DurexPlayHeat
tråkigt med israels lag i marathon och alla andra afrikanska importer! borde vara betydligt tuffare regler när det gäller att byta land! tur tysken vann!
vad hände med vår afrikanska import på marathon? sten i skon eller nya skor?? kändes amatörmässigt!
Hela poängen med ett EM urholkas ju en smula när så många har annat ursprung. Det blir ju löjligt att höra kommentatorer prata om hur roligt det är att européer kan utmana afrikanerna i långlöpning när européerna i fråga är just afrikaner. Med det sagt är det ändå skillnad på om någon flyttat till Europa i första hand av andra skäl än som idrottare. För svensk del är det väl bara Abeba Aregawi som helt uppenbart sökte sig hit bara för att få en gräddfil till mästerskap plus alla andra privilegier som erbjuds en världsstjärna. Men oavsett skäl borde det ställas betydligt hårdare krav för att byta nationalitet just för att undvika risken att kenyaner, etiopier, kubaner m.fl. värvas som legosoldater. Människor ska inte vara handelsvaror för att skänka "ära och berömmelse" till andra länder.
Citat:
Ursprungligen postat av
Alkibiades
Mnja, man har väl en treårig karensperiod när man byter nation inom friidrotten. Beror lite på om man tävlat för annan nation tidigare och så. Men finns betydligt liberalare nationsbytesregler inom en del andra idrotter.
De idrotter där det är allra enklast och vanligast att köpa sig framgång genom att värva idrottare från andra nationer är ju individuella idrotter, som med kenyaner och etiopier inom friidrotten och kineser inom bordtennisen. Inte jättekul att följa ett bordtennis-EM heller där var och varannan heter Wang eller Lin. Om en lagidrottare byter nationalitet får det sällan samma omedelbara effekter i medaljligorna.