Citat:
Tack för ditt ärliga svar, körde genom google translate för att inte missuppfatta någonting.
Jag kan det mesta, och jag tycker att det är beundransvärt att du fortfarande är med på tråden och står upp mot de pretentiösa lögnare som härjar vilt och nästan ohotat här. Även om de så högt försöker få det att verka som att alla andra ljuger, så är det så att vi som vet, vi vet. Alla uttalanden som så hatiskt har riktats mot mina få inlägg berättar också något om en miljö och om en värld av lögner och manipulationer, ledare och följare.
Till din direkta fråga: Ja, jag blev lite förvånad över att det faktiskt gick så här långt, Lida är ingen ond person utan en produkt av inlärt beteende och även så småningom övergrepp (vilket kan betyda flera saker). Men först och främst tyckte jag förstås väldigt synd om offret och hans familj, men också för Lida. Hon har alltid behövt ett helt annat stöd än vad hon har fått lära sig är acceptabelt och i den meningen är hon som oss alla. Jag hoppas verkligen att hon får en fast mark att stå på nu, så att hennes goda sidor kan veckla ut sig och vara det som styr resten av hennes liv. Hennes barn ska få vara stolta över sin mamma.
Tack för snälla ord, jag börjar nästan tvivla på mig själv efter allt hat och påhopp. Funderar över varför jag ens bryr mig.
Saken är den att det finns människor vars liv avslutas genom brott begångna av någon de känner eller har haft en relation med. Det är de omständigheter som framkommer när man skrapar på ytan för att förstå vad som hände, som kan komma att förändra ens världsbild, sin syn på mänskligheten.
Ingen människa föds ond, utan det är vad man fyller människan med som påverkar dess val i livet.
Barn påverkas av sin uppväxtmiljö, trygghet och värderingar, partners, separationer, flyttar. Allt spelar in och kan spela en avgörande roll för den människa som man formas till.
I Lidas fall tycker jag att det är beklämmande att ta del av dokumentation från hennes barndom, som påvisar tidigt missbruk, vanvård eller bristande omvårdnad, för att man inte sett till barnens bästa.
Familjen B-J, valde att lämna Norge för att flytta till Järna, just för levnadssättet, Vidarkliniken och den fria skolan.
Vad som verkligen hänt i Lida och syskonens uppväxt, vet jag inte, mer än att det inte verkar ha funnits någon trygghet eller engagerade föräldrar. (Engagerade i alla sina barn)
Man överger inte sina barn.
Det som lyfts fram i tråden ger mig ont i magen. Övergrepp, missbruk, inte sökt läkare/psykiatri, fri uppfostran, märkliga ritualer och naturens krafter. Osv.
Jag kan se att Lida är resultatet av en trasig barndom.
Hon hade behövt ett stabilt hem, kanske vård om hon har en ärftlig personlighetsstörning, jag tror att det inte hade behövt bli såhär om hon fått växa upp i en "svensson familj".
Jag hoppas hon kan få hjälp att bearbeta sina upplevelser så att hon kanske kan förstå vad hon orsakat Emils barn och familj, sina egna barn och närstående. Jag hoppas hon får styrka att be om förlåtelse. Det kommer inte förändra att Emil är död, men det är viktigt att ta ansvar.
Det som ältats i tråden om vem eller vilka som känner någon vem som vet sanningen, vilka som gjort si eller så, vad hästarna hette osv.
Det är löjligt.
Jag vet somliga saker, precis som många andra tror sig veta hur det ligger till. Om man är intresserad av sanningen, måste man se bortom den korta tid som Lydia var med Emil. Han var inte orsaken till katastrof. Han blev ett offer för andra människors tystnad.
Jag kan det mesta, och jag tycker att det är beundransvärt att du fortfarande är med på tråden och står upp mot de pretentiösa lögnare som härjar vilt och nästan ohotat här. Även om de så högt försöker få det att verka som att alla andra ljuger, så är det så att vi som vet, vi vet. Alla uttalanden som så hatiskt har riktats mot mina få inlägg berättar också något om en miljö och om en värld av lögner och manipulationer, ledare och följare.
Till din direkta fråga: Ja, jag blev lite förvånad över att det faktiskt gick så här långt, Lida är ingen ond person utan en produkt av inlärt beteende och även så småningom övergrepp (vilket kan betyda flera saker). Men först och främst tyckte jag förstås väldigt synd om offret och hans familj, men också för Lida. Hon har alltid behövt ett helt annat stöd än vad hon har fått lära sig är acceptabelt och i den meningen är hon som oss alla. Jag hoppas verkligen att hon får en fast mark att stå på nu, så att hennes goda sidor kan veckla ut sig och vara det som styr resten av hennes liv. Hennes barn ska få vara stolta över sin mamma.
Tack för snälla ord, jag börjar nästan tvivla på mig själv efter allt hat och påhopp. Funderar över varför jag ens bryr mig.
Saken är den att det finns människor vars liv avslutas genom brott begångna av någon de känner eller har haft en relation med. Det är de omständigheter som framkommer när man skrapar på ytan för att förstå vad som hände, som kan komma att förändra ens världsbild, sin syn på mänskligheten.
Ingen människa föds ond, utan det är vad man fyller människan med som påverkar dess val i livet.
Barn påverkas av sin uppväxtmiljö, trygghet och värderingar, partners, separationer, flyttar. Allt spelar in och kan spela en avgörande roll för den människa som man formas till.
I Lidas fall tycker jag att det är beklämmande att ta del av dokumentation från hennes barndom, som påvisar tidigt missbruk, vanvård eller bristande omvårdnad, för att man inte sett till barnens bästa.
Familjen B-J, valde att lämna Norge för att flytta till Järna, just för levnadssättet, Vidarkliniken och den fria skolan.
Vad som verkligen hänt i Lida och syskonens uppväxt, vet jag inte, mer än att det inte verkar ha funnits någon trygghet eller engagerade föräldrar. (Engagerade i alla sina barn)
Man överger inte sina barn.
Det som lyfts fram i tråden ger mig ont i magen. Övergrepp, missbruk, inte sökt läkare/psykiatri, fri uppfostran, märkliga ritualer och naturens krafter. Osv.
Jag kan se att Lida är resultatet av en trasig barndom.
Hon hade behövt ett stabilt hem, kanske vård om hon har en ärftlig personlighetsstörning, jag tror att det inte hade behövt bli såhär om hon fått växa upp i en "svensson familj".
Jag hoppas hon kan få hjälp att bearbeta sina upplevelser så att hon kanske kan förstå vad hon orsakat Emils barn och familj, sina egna barn och närstående. Jag hoppas hon får styrka att be om förlåtelse. Det kommer inte förändra att Emil är död, men det är viktigt att ta ansvar.
Det som ältats i tråden om vem eller vilka som känner någon vem som vet sanningen, vilka som gjort si eller så, vad hästarna hette osv.
Det är löjligt.
Jag vet somliga saker, precis som många andra tror sig veta hur det ligger till. Om man är intresserad av sanningen, måste man se bortom den korta tid som Lydia var med Emil. Han var inte orsaken till katastrof. Han blev ett offer för andra människors tystnad.
Tur du har Google translate så du kan översätta allt .
Synd bara att Norska vännen är en bluff. Lydia har ingen kontakt med ngn i Norge mer än sin syster.
Denna Norska person som du sitter och snickesnackar med kunde inte ens svara på enkla frågor jag ställt tidigare. Frågor som ej avslöjar vem man är. Utan bara namn på ett husdjur, skola m.m
Berätta vad Lydias Guldfisk hette när hon bodde i Norge.
Enkel fråga.