Citat:
Ursprungligen postat av
HeavensDevils
Det som är jobbigt för Esbjörn i dagsläget är inte bara att han inte har en plats där han känner igen sig väl från sin uppväxt som han kan pula runt i, något som är väldigt välgörande för människor som har en degenerativ demens. Det är dessutom så att han kommer att ha svårt att bearbeta sin sorg över förlusten. Detta för att han kommer att glömma bort att han blivit av med huset, för att sedan bli informerad om det igen, glömma bort, bli nyinformerad, glömma bort.... osv, i all evinnerlighet tills han dör. Det är därför det är så extra olyckligt när dementa får en större förlust, de studsar mellan chock- och reaktionsfasen och klarar inte av att bearbeta och gå vidare.
Sin uppväxt i barndomshemmet som låg i Borlänge kommer han
om han blir dement att sakna.
En sommarstuga som besöktes första gången i 15-16års åldern är varken barndomsminne eller uppväxt.
Var inte många sommarlov innan han började jobba och flyttade till Västerås där han bodde i 45år.
Om Esbjörn blir dement kommer han inte minnas sommarstugan, bara barndomshemmet & uppväxten.
Det kallas ”bli i barndöme” och det stämmer för man återgår till barndomen & bara barnminnen finns, ropar på mamma om nätterna, kan fråga om Barbro kommer på 5års kalaset t,ex.
Det är de anhörigas sjukdom och en sån sjukdom man aldrig någonsin ska önska att någon har.