Vem mördade skolan?

Okej, jag känner att vi behöver definiera lite ståndpunkter innan vi kan gå vidare att diskutera med dig:

Först: Vad menar du med en statlig skola? Hur vill du att staten skall driva en skola? Beskriv konkret vad du anser är en statlig skola.
För, vi har fullt statligt drivna skolor idag och de har väldiga problem. Men deras problem syns inte lika enkelt då staten driver inte ens hundra skolenheter.

Du pratar om ett parallellskolesystem: Vad menar du när du skriver en parallell skola? Beskriv vad du anser är en parallellskola.

För vi har idag ett parallellskolesystem, oavsett vad politikerna kallar det. Vi har skoformer som löper parallellt i horisontalt led. Idag går särskolan, specialskolan, SIS och sameskolan parallellt med normalskolan. Sedan har vi två dolda parallellsystem där Waldorf har sitt eget och sedan har de "internationella" sitt eget.

Jag skulle vilja ha ett parallellsystem där vi har Specialskolan som en skolform, däri har vi hörsel-syn i en gren, utvecklingsstörning (särskola) i en gren, resursskola (för NPF etc) i en gren, dessa tre grenar inom samma skolform. Sedan vill jag ha till en linje för nyanlända och för elever som kommer till Sverige sent utan tidigare svensk utbildning som är i sin egen skolform. Sedan har vi de andra vi har.

Jag vill definitivt inte ha en marknadsstyrd skola, jag är mot marknadiseringen. Men jag är bildad nog i ämnet att jag vet att vi idag inte kan ändra marknadiseringen av skolan. Vi kan heller inte begränsa den. För de krafter som håller i detta skolväsen är för starka och skolväsendet blir väldigt trögflytande. Samhället vill ha den ordning vi har idag, där utbildningsväsendet syftar till att reglera denna ordning. Vi får helt enkelt försöka göra det bästa i situationen.

Aha, då är vi eniga med skillnaden att jag vill reglera friskolorna ytterligare (samt kompensera kommunala skolan för dess extrauppdrag de har) eftersom jag menar att svenska skolan inte fungerar i nuläget.

Aktiebolag som driftform är en effektiv form som funnits i hundratals år och är flexibel för både små och stora företag. Syftet med Aktiebolag är att företaget ska göra vinst och de man ska ta hand om är ägarna. Vinst åt ägarna. Aktiebolag ökar utbudet också.

Finns risken att ett Aktiebolag kan missköta sig? Absolut! Jag menar att det är en förutsättning för Aktiebolag att undersöka olika sätt att effektivisera, spara pengar och vara kreativa. En restaurang kan t.ex. börja servera billigt hästkött kött, ha smutsigt i köket, marknadsföra gammalt bröd som "nybakat" m.m. För att spara pengar och maximera vinsten. Därför svarar lagstiftaren med olika lagar som reglerar aktiebolagen så de inte tillåts missköta sig och tänja på gränserna. Samma gjordes med bankerna under finanskrisen. Ett företag är inte onda. De gör vad de kan för att uppfylla sitt syfte enligt aktiebolagslagen och i gengäld erbjuder de en mångfald och valfrihet.

Det har dock inte gjorts tillräckligt i svenska skolan för att reglera företagen och vi behöver uppdatera och modernisera så lagarna så skolorna kan ha sin måluppfyllelse. Varför skolan blivit eftersatt tror jag delvis har att göra med att svenska folket inte varit insatta i skolan förrän nu och ingen politiker har viljat erkänna att svenska skolan varit i fritt fall med svaga lagar som möjliggör obegränsat vinstuttag och felprioriteringar eftersom de alla är ansvariga för haveriet.

Jag tror svenska folket skulle gå med på hårdare reglering, även om många nu höjer sina röster för ett totalt vinsförbud (vilket i praktiken innebär förbud mot skolkoncerner).

Jag tror inte, tillskillnad från dig, att svenska folket tycker friskolorna är så heliga och vill behålla dem till varje pris. Jag uppfattar opinionen som att det är ett stort folkligt motstånd mot friskolekoncerner och att det endast är vissa politiska partier i riksdagen som försöker hålla kvar i det gamla (C, M, L och KD).

Jag hoppas på mindre revolutionära åtgärder där vi reglerar skolan hårdare med lagar istället för förbjuda skolan, men visst, blir det så att friskolan upphör och kommunen eller staten tar över huvudmannaansvaret över samtliga skolor (och stänger de som inte behövs) så skulle jag inte gråta floder över det. Men jag hade gärna sett att vi löste det på annat mindre revolutionärt sätt.

Att däremot låta detta fortgå som det gör nu är vad friskolelobbyn skulle förespråka, med obegränsade vinstuttag, så jag misstänker att du kanske är insyltad i den på något sätt? Du skulle aldrig erkänna det här så det spelar ingen roll vad du svarar. Ditt resonemang pekar åt det hållet, trots att du påstår att du "inte är för en marknadsskola".

Oavsett är jag säker på att införa en separat friskolelag och kompensera kommunen med en positiv differentierad skolpeng är rätt väg att gå. Fungerar inte det får vi se över friskolekoncernernas framtid i Sverige men en sak i taget.

Resten orkar jag inte svara på.

Problemstrukturen har ju ingenting med svensk skolmatematik att göra. Visa mig vilken kurs som strängoperationer förekommer?



Jan Hedin kom med brons. Brons för mig är medaljplats. Men ser nu att det var typ ranking 260 eller så.



Och där lägger jag ned diskussionen med dig.

IMO is affiliated to UNESCO. Vilket är en nationalekonomisk institution hos FN med uppdrag att se till att utbildning och forskning går mot rätt ekonomisk riktning.

Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) är den nationalekonomiska organisation som anordnar PISA. Deras enda intresse är att mäta hur väl olika nationer medborgare kan förhålla sig till olika arbetsuppgifter.


Nu är du totalt ute och cyklar. Proven ges på hemspråket. Matematik ÄR ett kulturellt språkfenomen. Din personliga taluppfattning, uppfattning och tid och rum samt din förmåga att använda algoritmer är helt baserat på din egen kultur och din språkmiljö.

Ett litet sidospår om språkkulturens påverkan på matematiken:




Tråden utgår från det allmänna skolväsendet och specifikt grundskolan. Varför lägger du då in universitetsmatematik i det här?

Nej, det viktiga är att få fram stabila och allmänbildade elever. Vill de sedan bli matematiker får de specialisera sig på gymnasiet och universitetet.

Det finns flera fallgropar i ditt sätt att tänka. Den största är att det är barn du försöker trivialisera. Om ett bageri konkar gör det absolut ingenting. Om en större friskola konkar skapar det problem för både kommun och för barnen i fråga. Barnen rycks upp från sina kompisar, de rycks upp från en trygg miljö och de kommer efter i sina akademiska kunskaper då det normalt tar en halv till en termin att jämka vad en ny elev kan och inte kan.

Aktiebolag har inte funnits som skolhuvudman i flera hundra år! Däremot har ideella privata organisationer funnits.

Ditt sätt att reglera aktiebolagen samma för de privata ideella organisationerna som faktiskt gör något nyttigt i skolväsendet.





De som behöver vara inlästa på social reproduktion är redan det. Dessa är de som styr och som befinner sig på samhällstoppen. Dessa är de som gör sina aktiva skolval. Dessa är de som vill ha en marknadisering av skolan.
De som inte vet något om syftet med marknadisering och friskolor är de som heller inte skall vara ämnade för social reproduktion.



Ingen kommer att förbjuda friskolan. Även om det skulle gå så långt att man förbjuder vinstdrivande skolkoncerner så finns det gott om nyttiga enskilda huvudmän som drivs genom stiftelser, cooperativ eller föreningar. Dessa driver friskolor för att de vill något, de har en speciell pedagogisk inriktning osv. De är inte i drift för att lägga pengar i aktieägarnas fickor. Dessa friskolor är de sunda friskolorna som jag gärna vill ha kvar.



Nej, du är ju inte inläst på ämnet så jag kan förstå att det är jobbigt.

Du skriver mycket men det saknar innehåll. Det är svammel med ord utan konsistens och jag tror det är det som är ditt bekymmer när du diskuterar. Sedan för du in felaktigheter. Jag har varit tydlig att det handlar om skolkoncerner och inte stiftelser eller kooperativ.

Ett annan tankevurpa du gör är att du litar på makteliten därför de är makteliten. Du glömmer att det finns personliga vinstintressen bland partierna som investerat pengar i skolkoncerner och vill ha utdelning. De sitter inte där för de har kunskap. De sitter där därför de vill se efter sina intressen. Resten av liberala politikerna driver frågan ideologiskt även om ingen av deras internationella partikamrater håller med. Det misslyckades du att se.

Det är inte jobbigt att diskutera ämnet. Det är lönlöst att svara på trams och dumheter. Du menar att du "är påläst" men har ännu inte visat det. Det jag läst är inget annat än långa utläggningar utan substans och det får mig att tro att du önskar att du kunde mer än du gör och försöker köra en "fake it until you make it". Detta är dock ett forum för alla så jag uppskattar ändå att du har möjlighet att få skriva dina långa harranger.

Jag har därmed vunnit denna diskussion och det finns inget mer du kan skriva som du inte redan skrivit. Din dröm om ett segregerat parallellskolesystem med en maktelit är rena dumheter och ingen vettig person håller med dig. Nej, rent trams! Där sätter jag punkt.

[quote=Methos|80915487]Problemstrukturen har ju ingenting med svensk skolmatematik att göra. Visa mig vilken kurs som strängoperationer förekommer?


Då kanske det är fel på svensk skolmatematik..? Vilket det förmodligen är...

Jan Hedin kom med brons. Brons för mig är medaljplats. Men ser nu att det var typ ranking 260 eller så.

Ja, jag såg att det fanns två Hedin nu. Förmodligen bröder, med föräldrar som haft ork, vilja och resurser att motverka den dåliga svenska skolan.


Och där lägger jag ned diskussionen med dig.

IMO is affiliated to UNESCO. Vilket är en nationalekonomisk institution hos FN med uppdrag att se till att utbildning och forskning går mot rätt ekonomisk riktning.

Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) är den nationalekonomiska organisation som anordnar PISA. Deras enda intresse är att mäta hur väl olika nationer medborgare kan förhålla sig till olika arbetsuppgifter.


Konspirationsteorier, much?


Nu är du totalt ute och cyklar. Proven ges på hemspråket. Matematik ÄR ett kulturellt språkfenomen. Din personliga taluppfattning, uppfattning och tid och rum samt din förmåga att använda algoritmer är helt baserat på din egen kultur och din språkmiljö.

Ett litet sidospår om språkkulturens påverkan på matematiken:

Spoiler

Som du ser i här har ett barns språk- och kulturförståelse en avgörande roll i barnets matematikförståelse. Matematik är inget enskilt isolerat fenomen, utan ett vetenskapligt språk som agerar som förklaringsmodell och verktyg för att kunna förklara sin egen omvärld.

Något så basalt som barns taluppfattning har en stor påverkan på senare matematik. Att bara ramsräkna har en avgörande betydelse för hur barnet senare kan operera med de fyra räknesätten. Att då ha svårt för språkliga och kulturella ting påverkar taluppfattningen och problemformuleringen.

Vi tar ett exempel:
"Stina hoppar elva meter, Harald hoppar femton meter längre än Stina. Hur långt hoppar de tillsammans?"

Vad har vi här för matematik? Vad har vi för språkliga hinder?

Substantiv som namn kan de flesta barn. Men prepositioner?
Vad betyder att man hoppar längre än?
Vad betyder långt eller tillsammans?
Vad betyder meter? Är det en egenskap, storhet eller enhet?

Orden längre än och tillsammans har två specifikt språkliga egenskaper som har en specifik matematisk betydelse:
Längre än är en jämförelse, eller hur? Det betyder att vi matematiskt måste ta differensen/skillnaden mellan Stinas hopp och Haralds, eller hur? Nu har vi inte ens kommit så långt att vi sätter ett matematiskt uttryck på egenskapen.

Begreppet tillsammans har också en särskild status: Rent matematiskt måste vi då summera Stinas och Haralds längder, eller hur? Men det säger inte problemet, eller hur?

Sedan har vi talförståelsen i sig:
Vad betyder elva? Vissa språk är mer logiska än de nordgermanska språken, där man antingen säger tio-1 eller 1-tio. Men de flesta nordgermanska språk använder elva, tolv, , -ton och tjugo. Plötsligt efter tjugo använder vi tio-ental, tre-tio-ett, fyr-tio-ett.

Som vi kan höra av Kilborns föreläsning så har andra språk andra sätt: talet 38 kan uttryckas som tre-tio-åtta, åtta-tio-tre eller två från fyrtio

Vad säger två från fyrtio oss nordgermaner? Jo att vi har ett tal 40-2, men vi ska ju inte operera med något! Vi kan inte ställa upp en operation när vi pratar om ett tal i sig!

Matematik på alla nivåer handlar om språk och kultur. Matematikinlärning på tidigt stadium hänger på barnets språk och kultur mer än på universala matematiska uttryck!

Men ge dig. Barn som kan förstå matematik, kan även förstå texten i de matematikproblemen. De enda som eventuellt inte skulle förstå den, och därför misslyckas med uppgiften trots matematikbegåvning, är barn som överhuvudtaget inte kan det språket som uppgiften ges på. Och sådant går ju att fixa till. Du skriver förresten själv, att matteolympiadprovet ges på elevernas hemspråk, så på vilket sätt var din kommentar om detta relevant?

Tråden utgår från det allmänna skolväsendet och specifikt grundskolan. Varför lägger du då in universitetsmatematik i det här?

Nej, det viktiga är att få fram stabila och allmänbildade elever. Vill de sedan bli matematiker får de specialisera sig på gymnasiet och universitetet.

För att jag anser, att begåvade barn ska få gå vidare i nivåerna, medan deras hjärnor går på högvarv, och inte behöva sitta och vänta på att de dumma klasskamraterna ska bli klara. Men det senare är typisk sosse-skolpolitik...

När våra begåvade elever får komma till universiteten, är det redan snudd på för sent, för deras bästa tid då hjärnan var som mest receptiv är redan förbi. I andra länder kan ungdomar börja på universitetet vid 14. HELT omöjligt i Sverige, för att ingen får vara bättre än någon annan.

Det finns en huvudfaktor till varför de svenska skolresultaten har sjunkit som en sten och det är den mycket omfattande migrationen hit från tredje världen.

Om vi räknar bort elever med två utomlandsfödda föräldrar presterar svenska elever bäst i bland de nordiska länderna, bättre än den så omtalade finländska skolans elever.

Det handlar således inte om högre lärarlöner, friskolor etc utan helt enkelt om en demografi som landets regimer har skapat och som påverkar skolan och skolresultaten, precis som den påverkar rättsväsendet & kriminaliteten, samhällsekonomin etc. Där har vi elefanten i rummet.

Och du har givetvis en seriös källa på dina påståenden? För den nationalekonomiska studien som du troligen har läst håller inte.

Det är förmodligen bara studier som du läst och gillat som håller.....

Varsågod, läs och begrunda:

https://timbro.se/valfard/kunskapsskolans-aterkomst/

Förändringar i internationella provresultat kan dock inte enbart härledas till hur den svenska skolan har förändrats kvalitetsmässigt, eftersom det finns andra faktorer som bidrar till resultaten. En viktig sådan faktor är den förändrade elevsammansättningen som har uppstått till följd av invandringen.

Elever med utländsk bakgrund presterar i regel sämre än elever med inhemsk bakgrund, vilket innebär att ökningar i andelen elever med utländsk bakgrund per automatik tenderar att leda till lägre genomsnittliga resultat. Förändringar i kunskaperna bland elever med utländsk bakgrund beror också på många faktorer som inte har med skolan att göra. Exempelvis härstammar elever med utländsk bakgrund idag inte från samma länder som de gjorde för 20 år sedan, vilket sannolikt påverkar gruppens resultat oavsett skolväsendets kvalitet.

Detta kan en person med någorlunda sunt förnuft och kunskap om hur det svenska samhället nu ser ut och fungerar räkna ut på egen hand.

Ja, det var precis den studien som vi nyss har styckat sönder. Vet inte om det gjordes i denna tråd eller någon annan av trådarna. Sök och du ska finna


Det är en lysande slutsats de kommer med:


Bara det att skribenten som skrev studien, en nationalekonom, inte har en endaste möjlighet till chans att förstå varför det ser ut så här. Samt att andelen elever med utländsk bakgrund inte direkt har med själva eleverna att göra.


Här har du svidande kritik mot nationalekonomens "forskning":
https://skolvarlden.se/bloggar/kornhall/aterigen-en-rapport-med-kraftfull-slagsida

Den stora migrationen är förstås något som påverkar skolresultat. På många sätt. Jag ska ge dig några exempel. Att förneka invandringens påverkar på skolan är ungefär som att påstå att invandringen från tredje världen inte påverkar kriminaliteten i Sverige.

- Barn som kommer från länder med låg generell utbildningsnivå, där många även är analfabeter på sitt eget språk.

- Kommer från områden där den genomsnittliga intelligensnivå är betydligt lägre än i Sverige.

- Kulturella faktorer, att tvingas lyssna på tex en kvinnlig lärare kan uppfattas av elever från vissa kulturer som högst kontroversiellt och kränkande. Att lyda en sådan går bara inte.

- Även om vi skulle ta emot många duktiga elever från utlandet så kräver det ändå resurser. Lägg därtill att dessa elever ofta hamnar i sociala miljöer där svenska inte används till vardags.

- Den dränerar skolan på ekonomiska resurser.

Vi kan klart se att det finns ett samband mellan den stora invandringen från vissa områden och att skolresultaten sänkts. Det handlar inte om att annorlunda pedagogiska metoder har börjat att användas, att det har blivit färre lärare, etc.

Självklart kan en forskare inom ekonomi genomföra en sådan forskningsrapport. Inom samhällsvetenskapen så torde just en ekonomi vara den mest lämpliga bakgrunden då dessa i sin forskning analyserar och mäter sina forskningsobjekt. En "forskare" inom pedagog använder sig av forskningsmetoder som utgår ifrån vad denne känner, upplever och tycker, dvs inte om en objektiv forskning.

Jag är förvånad över att han vågar skriva så mycket av sanningen. Det har blivit LITE glasnost i alla fall! Det var mycket problem med de italienska, spanska, grekiska och jugoslaviska ungarna också på 1960-70-80-talet - man ska inte försköna den tidens arbetskraftsinvandring heller, som vissa gör nu. Men det var inte ens i närheten av de problem som vi fått nu, med invandrargrupper som dels har lägre medfödd intelligens än européer (100 000 år av evolution på den europeiska kontinenten har inte gått spårlöst förbi, medan negrerna stannat där de var för 100 000 år sedan då inget i deras livsbetingelser förändrats under tiden), och dels sitter hårt fast i en primitiv religion som styr allting. TRO FAN att de ungarna drar ner genomsnittet... och tar upp resurserna.