Vem mördade skolan?

Det hoppas jag för du bör läsa på om skolans utveckling



Ja?


Nej, för en enkla anledning var att lärarna slapp ha två huvudmän som inte gick ihop. Som GP skriver:


Vi som arbetade som lärare under den här tiden med dubbla huvudmannaskap var ganska trötta på att ha två arbetsgivare som inte kunde ta ansvar.

Som du skriver spelar det ingen roll vem som är huvudman, bara att det är en per verksamhet. Sedan är inte staten en bättre huvudman och det ser vi exempel på hos SPSM och SIS (framförallt). Dessa två har ett handfull skolverksamheter och de har stora svårigheter med likvärdighet och måluppfyllelse.




Vi har aldrig haft någon kommunalisering... Vi har slagit ihop två huvudmannaskap till ett.



Beror ju på vem man frågar... Sedan händer det saker inom den pedagogiska ideologin också. Du får tänka på att vi befinner oss 15 år efter krigsslutet. Många politiska beslut togs under dessa 15 år som ett direkt led i att förbättra saker så att inte kriget kunde hända igen. Detta påverkade även skolan. Vi fick både konventionen för mänskliga rättigheter och barnkonventionen (senare under 80-tal). Sedan kom Salamancadeklarationen (90-tal) som totalt välte svensk skola då någon feltolkade deklarationen och ansåg att man skulle klämma in alla ungar i ett klassrum.

Allt har inte att göra med din "kommunalisering" för vi har lyckats driva både förskola och skola i kommunal regi sedan 1850.



Nej, GRUNDSKOLAN fick sin ensamma huvudman. Precis som idag, anno 2022 tar det runt fyra år att dra igenom processen. Anno 2018 fattades det beslut om ändring av läroplaner och skollag, 1juli iår fick vi en ny läroplan lgr22 och en ny skollag skollag 2022.

Det är sedan direkt felaktigt att benämna grundskolan som "skola" för vi har fler skolformer och alla drivs inte av kommunerna. Tre av dem drivs dessutom direkt av staten!

Men här har du ändringen för skollag 1985 som ändrade 2kap 1§ om kommunens roll som huvudman:




Debatten om frågan har pågått sedan tidigt 1900-tal. Redan under 50-60-talet, när vi fick vår sk. "enhetsskola" var det väldigt mycket surr om vem som skulle driva verksamheten. Men man körde på med tradition och kommunen/skocken/privata drev verksamheten och staten kontrollerade genom styrdokument och anställningsvillkor för lärare och rektor genom en speciell lag.

Du får tänka på att vi har ingen nytta av att diskutera något annat tidigare än 60-talet, för det är då som alla barn får möjligheten till utbildning. Inte bara de absolut fattigaste eller de absolut rikaste.



Varje skolenhet kan bara drivas av EN huvudman. Den huvudmannen kan nu vara stat, landsting, kommun eller enskild. En skolform kan drivas av alla huvudmän. Tre skolformer drivs dock av staten allena. Kommunen som myndighet har dock det övergripande ansvaret för förskola, grundskola, särskola (eller som det numer heter -anpassad grundskola), gymnasium, gymnasiesär, vux. Kommunen kan sedan leja ut uppdrag till enskilda huvudmän.
Staten har bara kontroll över mål och styrdokument när de inte själva driver skolformer.

Tvärt om är det ju staten som har lagt på lärarna all denna dokumentation! Det är ju skolinspektionen som vill att lärarna skall planera 30 minilektioner i varje lektion. Det är skolverket och inspektionen som vill att man skriver en uppsats om varje elev så fort läraren märker att eleven inte klarar målen. Det är staten som vill att man skall skriva 20 handlingsplaner om varje elev innan man skriver ett åtgärdsprogram som man sedan lägger på hyllan.


"SKOLAN" har inte gått till någon huvudman. Trott eller ej består svenskt skolväsende fortfarande av ett parallellskolesystem. Ska vi diskutera det här behöver vi definiera vilken skolform vi pratar om. Nu tolkar jag in att varje gång en lekman skriver "skola" så är det grundskolan man menar.

Om du bildade dig lite i vad det handlar om, börja med att läsa grundboken i ämnet:
Ersbjörn Larsson Utbildningshistoria


Sedan kan du grotta ner dig i propparna som finns. Även sätta näsan i Riksarkivet och läsa om hur det verkligen såg ut med utbildningen på 1800-talet.

Jag lägger ner. Skolan har bara blivit bättre och bättre alltså. Då vet vi det..

Lite förenklat det där va?

Alltså tidigare så tog ju kanske 5-20% av alla unga i samhället studentexamen. Beroende lite på om vi pratar småstad eller Stockholms innerstad så diffade ju det hur många inom en geografisk yta som läste vid läroverk, men det var enligt alla måttstockar för få! Man behövde väl reformera skolan och som jag fattat var väl de flesta också överens om det? Grovt sett så var det väl ingen stor fråga i sig.

Det man hade var 85% av alla unga som fick en kortare skolgång, och 15% som fick en bättre utbildning som också var längre. Ja förenklat jag vet, men typ

Det vi fick var 100% av alla unga nästan, som får en lika lång utbildning som den där lilla gruppen fick förut, men innehållet är mera på 85% nivån om man säger så. Så man kan ju diskutera.

Grovt förenklat men ändå. Och då har vi inte ens gått in på att skolan är mycket orättvis idag. Klasskillnaderna finns fortfarande och skolan bryter ju inte dessa i särskilt imponerande utsträckning, utan snarare förstärks de.

Men för en saklig diskussion istället. Lärde du dig inte att specifiera vad du syftat på? "Skolan" är ett väsen med många olika verksamheter. Kommunen styr inte alla dessa verksamheter.

Vem har sedan sagt att skolan är bra, eller att den blir bättre? Skolans problem ligger dock inte i den skolreform som skedde 1994.

LynxRufus; vi befinner oss på ett forum som inte direkt är känt för sin bildning. Att gå in för en saklig och djup diskussion i utbildningshistoria, utbildningsociologi och läroplansteori är dömt att misslyckas med någon som inte ens kan hålla isär "skolan". Därav blev det förenklade termer.



Åter igen, vi måste ta och göra ett urval kring vad vi ska diskutera. Ska diskussionen handla om utbildningsväsendet i sin helhet; Förskola till högskola? Eller ska vi diskutera det som allmogen kallar "skola", dvs grundskolan? Serien som TS handlar om går in på grundskolan. Då bör vi väl också diskutera den skolformen och dess historia?

Vi får också ta och hålla oss till samtida samhällsstrukturer när vi diskuterar: Vi vet t.ex. att småbarnsskolan, barnkrubban och barnträdgårdarna infördes så tidigt som 1840, men dessa gällde ju bara arbetarklassens barn i kraftigt urbaniserade städer såsom Stockholm, Göteborg osv. De gällde inte ens en femtedel av alla 2-6åringar då de flesta fortfarande bodde på en gård ute på vischan och behövde ingen barnomsorg. Lika var det ju med läroverken, som var en borgerlig grej för borgerliga gesäller från början. Det var inte förrän kring slutet av 1894 som läroverken började bli "allmän" då folkskolans tredje år kunde omvandlas till läroverkets första år.

När det gäller utbildning för barn mellan 7-14 år räknar man med att ungefär hälften av barnen anno 1850 gick i sockenskola. Så hälften av barnen fick fortfarande hemundervisning av den sort som 1640 och 1731 års kyrkolag stadgade.
Det var faktiskt inte förrän kring 1960 som alla barn fick möjligheten att gå i skola, både på landsbygd och i städer. Detta hände fastän Sverige i teorin hade infört skolplikt redan 1842 med skärpning både 1889 och 1936. Konflikten mellan hem och skola har alltså varit en lång process.

Ja, betoning på kortare som var mellan 3-6 år. Jämfört med 9 år som infördes 1960.


Men är det inte utbildningssystemet syfte att behålla en representation av Maxwells demon? Syftar inte utbildningssystemet till att just kvarhålla tröga strukturer som verkar för att det ska kosta energi att navigera genom utbildningssystemet i den mån att man kan ta informella beslut? Syftet med dessa politiskt trögflytande beslut är väl att upprätthålla den sociala ordning som utbildningssystemet är satt att reglera? Att socialt skilja frälse från ofrälse, överklass från underklass, arbetare från godsägare, rika från fattiga, infödda från utrikesfödda? För intet vill du väl att en från underklassen lättvindigt skall göra en klassresa för att denne har orkat sig genom en ingenjörsutbildning?

Hela vitsen med projektet "det fria skolvalet" är ju att kunna upprätthålla en blyg representation av Maxwells demon. Det ska vara svårt att navigera i utbildningssystemet. Det ska kosta energi att göra ett aktivt val. Det är bland annat därför man har sekretessbelagt viktiga uppgifter om friskolorna, så att inte fel samhällsgrupper lättvindigt kan få tag i informationen. Bara de familjer med högt kapital av någon form skall kunna komma vinnande ur skolväsendet. Samtidigt reglerar Maxwells demon underklassens ordning och struktur, ty de stannar där de är. De väljer de skolor som är lättillgängliga för dem och de vet inte om att det finns bättre skolor att välja mellan.

Vi kommer aldrig att komma ifrån att samhället vi ha denna ordning, denna demon. Politikerna är inte ute efter att göra skolan rättvis. Som alltid använder politiker underklassen som anledning till att göra små subtila ändringar i systemet; botten- och enhetsskola för fattigas barn, småbarnsskola och barnkrubbor åt arbetarklassens barn, inackordering av internatskolor åt romer, samer, judar och funktionsnedsatta och nu i modern tid; speciella utbildningsmöjligheter för invandrare. Men utbildningssystemet för högre klasser och de privilegierades barn står sig inom samma ordning det har gjort de senaste 500 åren. Ingenting ändras inom de privilegierades utbildningssystem. Ty en sådan ändring äventyrar den strikta sociala reproduktion som fortgår inom dessa sociala rum.

Nu råkade det här bli ett litet djupgående sociologiskt tankefrö, men jag tror att du hänger med.

För dåliga löner med för höga skatter kanske inte motiverar 12 år i skolan

inkl att är man praktiskt lagd behöver man inte en massa annan kunskap om nåt teoretisk ovidkommande inom det praktiska området så som kanske många säger eller känner

Det är väl först på gymnasiet sanningen visar sig eller komvux el yrkesutbildning när man är 18 och uppåt. Ingen aning men för mycket it socialisering och nöjesspel minskar intresset för läxorna fast det borde vara så mycket enklare att lära sig på nätet.

Sen har du ju massinvandringen som segregerar skolan för svenskarna genom att kaosa, dra ner betygen inkl försämre svenska kulturen ang inlärning och språk

Här är resultaten från senaste internationella matematikolympiaden. Inte en enda svensk elev på medaljplats! Det går bättre för Kazakhstan, Ukraina, Vietnam och Rumänien! Kina har många medaljörer. Tyskland och Danmark har ett par.

https://www.imo-official.org/year_individual_r.aspx?year=2022&fbclid=IwAR2rMfj6 r37FoSkhAj-8nHZ3Lmwrklgr_G4fFbzcv9GWlrrBeRm57S8PqOI

...i stället lägger vi resurserna på invandrarungar, samt låter våra egna barn och tonåringar syssla med meningslösa grupparbeten, bara för att de ska förvaras ett visst antal timmar per dag på en institution i 12 år. Ingen får vara bättre än någon annan, ingen får tenta av innehåll i förväg och gå vidare i nivåerna, medan deras hjärnor går på högvarv.

Nu ser det ju inte ut som att IOM är för barn, utan för gymnasister. Sedan får varje land betala 50 000 i tävlingsavgift så givetvis kommer en del vanliga länder att toppa sina lag med de matematiker som de anser är nationens bästa. Detta brukar inte Sverige göra.

Sverige hade en deltagare som kom trea i år. Så vad yrar du om?

IOM verkar dessutom också vara ännu ett ekonomiskt test likt PISA.

Sedan är hela upplägget totalt kört då de översätter frågorna, vilket förvränger budskapet i problemet då matematik är språk- och kulturberoende.

Detta problem är ju dessutom en typisk "strängoperation" inom programmering:

Problem 1. Oslobanken utfärdar två sorters mynt: aluminium (betecknas A) och brons (beteck-
nas B). Marianne har n aluminiummynt och n bronsmynt, placerade i en rad i godtycklig ordning.
Ett block är en delföljd av på varandra följande mynt av samma slag. Givet ett fixt positivt heltal
k 6 2n, Marianne upprepar om och om igen följande operation: hon hittar det längsta blocket som
innehåller mynt nummer k räknat från vänster, och flyttar alla mynt i det blocket till början av
raden. Till exempel, för n = 4 och k = 4 blir processen som startar från AABBBABA
AABBBABA → BBBAAABA → AAABBBBA → BBBBAAAA → BBBBAAAA → · · · .
Bestäm alla par (n, k) med 1 6 k 6 2n sådana att det för varje startordning finns en tidpunkt under
processen då de n mynten längst till vänster i raden är av samma slag

Ingen av frågorna som jag hittar är på lägre än Ma3. En del av frågorna är på Ma5. Att de skulle anses vara "pre-university" är att ifrågasätta.



Kvalfrågor med lösningar:
https://static1.squarespace.com/static/5fe101b108d85d5e817a934a/t/618836e12ae7d330b449424b/1636316898200/Kvalloesningar_2122_fig.pdf

Klassar inte frågorna som allmänna eller som något som är nyttigt för den breda massan.

Om man inte vill förbjuda vinster och Aktiebolag (vilket är en bra lösning, men retar upp hela friskolelobbbyn och liberala Sverige) så måste vi reglera skolan. Det ska ske genom en separat skollag anpassad för friskolan och är moderniserad för att verka med aktiebolagslagen.

Sedan har kommunala skolan ett större ansvar än fristående huvudmän (ingen etableringsfrihet, får inte fylla sina platser då de måste ha tomma bänkar och klassrum utifall nya flyttar till kommunen, får inte behålla överskott, kan inte sortera bort/fram elever m.m..). Därför ska kommunala skolan ha en högre skolpeng, precis som borgliga slog fast på 90-talet (men sossarna tog bort). Åstrand och Pålsson (samt alla andra) kommer fram till samma slutsats.

Jag tycker, tillskillnad från dem, att vi ska ha en positivt differentierad skolpeng som gör att friskolan ligger kvar på samma nivå för att inte skapa osäkerhet ekonomiskt för dem och höja skolpengen för kommunala skolans utökade uppdrag till 115%.

Lagstiftaren har alltid reglerat saker som inte fungerar i samhället så varför det inte gjorts med svenska skolan är överraskande. Nu pratar alla om att förbjuda friskolor istället och drar det till det extrema.

Men som sagt. Skulle friskolan förbjudas skulle jag inte gråta över det. Men jag skulle inte vara glad. Att driva en skola i aktiebolagsform är inget som gynnar varesig elever eller något annan. Men det ska inte skada heller (så länge lagen är modern och anpassad till det).

Endast skollobbyn och svenska nyliberalister säger emot mig (helt eller delvis) eftersom de har en skyldighet att göra det ideologiskt eller ekonomiskt. Därför är det ganska lätt att sortera ut dem här på Flashback också.

× Lagstiftaren behöver stifta en friskolelag som fungerar med aktiebolagsformen

× En positivt differentierad skolpeng för utökat ansvar och uppdrag

Sedan behöver vi se över betygssystemet, lärarutbildningen, skolbibliotek och annat men det är nästa steg.

Vad exakt är det du vill åstadkomma? Skolan är redan idag reglerad genom Skollagens stadga om att det krävs tillstånd att bedriva skola. Halva skollagen handlar dessutom enkom om enskilda huvudmän. Det för att kommunens halva återfinns i förvaltningslagen, kommunallagen och OSL. Politikerna har redan försökt hindra enskilda aktiebolag att driva förskola och skola med stadsbidrag genom den sk. Lex Pysslingen (Ja, riktat mot Pysslingen förskola och skola AB). Genom friskolereformen 1994 togs denna lag om förbud mot statsbidrag till enskilda daghem bort.

Eftersom att utbildningsväsendet ligger så tight kopplat till olika samhällsgruppers vilja till konservativ social reproduktion kommer inte politikerna att vilja strama åt friskolereformen och det fria skolvalet. Det skulle göra mer än 100 års kamp om samhällets sociala positioner helt värdelöst. Trögheten i ändring av det fria skolvalet sitter i att vissa mer privilegierade grupper anser sig ha bestämmanderätten över hur de reproducerar sin egna sociala status. Här ingår givetvis politikerna och alla ändringar som görs har inte ens chans att rucka på det stabila läge som finns nu.

Skolan har förvisso fått det stora uppdraget att kompensera för enskilda individers egenskaper och bakgrund. Men skolan har fortfarande sitt huvuduppdrag - att åtskilja olika samhällsgruppers reproduktion åt. Lägre samhällsgrupper skall vara åtskilt från högre. De lägsta samhällsgrupperna skall kunna isoleras från de andra. Det är därför vi har denna tröghet i "det fria skolvalet". Det är därför vi har denna "segregation" (som för övrigt inte är en nyhet i och med invandring, utan fanns även riktat mot fattiga på 1800-talet).

Med det sagt är vägen tydligt: För att kunna få så många som möjligt till samma mål måste vi ha en segregering, vi måste erkänna att vårt utbildningssystem fortfarande löper parallellt. Vi måste ha parallella skolformer för att kunna ge alla barn den utbildning de har rätt att få. För vi kan inte ha det som idag: Att vi har en grundskola som är allmän för alla, där alla möjliga barn med olika behov trängs i samma klassrum under en och samma lärare. Det medan gräddhyllans barn sitter i tomma lokaler i sina internationella skolor som enbart är öppna för några hundra släkten.

Så du föreslår alltså en reformering av skollagen som möjliggör för paralellskolesystem? Så bra att vi är eniga om en reformering av skollagen, men vi är inte eniga om skolans uppdrag.

Jag ser gärna att vi fortsätter med det skolsystem vi har idag men att privata skolor regleras hårdare från lagstiftaren. Skollagen idag räcker inte och det är därför vi har de problem vi har.

Alternativet som du förespråkar med en totalt marknadsliberal skola där eleverna själva finansierar sin utbildning måste innebära rejäla skattesänkningar för alla (eftersom skattemedel inte längre går till skolan) och de pengarna ska gå till barnens utbildningsavgift.

Då skapar vi ett paralellskolesystem och maximerar valfriheten. Man får välja precis vilken skola som helst så länge man har råd. Ökat valfrihet. Minskad jämlikhet.

Det andra alternativet är att samtliga skolor drivs i statens regi på skattebetalarnas kostnad. Då minimerar vi valfriheten men ökar jämlikheten då alla har möjlighet att gå i en likadan skola. Vissa tycker det är en lösning och jag tycker det är en bättre lösning än ett paralellskolesystem.

Sista alternativet, som jag förespråkar: Vi behåller nuvarande skolsystem men inför tydligare lagar och reglerar det hårdare så inte Aktiebolag försöker spara pengar genom att fuska, inte hjälpa elever som behöver resurser m.m. eller aktivt försöker få dig billiga självågende elever som inte kostar skolan något. I övrigt tillåts de tillskansa sig skattemedel. Får de inte det faller hela syftet med att ha ett vinstdrivande företag (om man inte får göra vinst) och då kan vi lika gärna släppa tanken på fristående huvudmän. Samt att kommunen får kompensation.

Alla tre alternativen fungerar och har sina fördelar och nackdelar. Jag hade dock hellre sett en statlig skola än en totalt liberal marknadsskola med ett paralellskolesystem. Skolan måste vara för alla. Är den inte det får vi reglera hårdare eller ta bort friskolan. Jag röstar på det tidigare.

Hela din kommentar är konstig.

Ja, så klart att det är gymnasister! Men de har ju sin skoltid bakom sig, d.v.s. allt vad de har lärt sig inom matematik inom hela skoltiden påverkar resultatet nu.

Det finns en Erik Hedin från Sverige på listan, men han kom inte på medalplats. Vadå kom 3:a - kan du inte läsa tabellen? En ryska kom etta, en japan kom tvåa och en kines kom trea. Namnet på den svensk som kom 3:a?

Vad menar du med "ekonomiskt test", och på vilket sätt är PISA ett ekonomiskt test? Ukraina och Kazahkstan är fattiga länder, ändå får de fram bättre studenter än vi...

Jag antar att studenterna fick frågorna på engelska. Och NEJ matte är inte kulturberoende, det är det som är fascinerande med det...

Och vadå inte "nyttigt för den breda massan"? Nej, den breda massan förstår inte detta. Men vi behöver ju elever som är duktiga på matte, och som kan bli t.ex. ingenjörer sedan. Våra industrier skriker efter ingenjörer, och de är grunden för hela vårt välstånd. Självklart är det viktigt att få fram elever som är duktiga på matte... Vad MENAR du egentligen?