Tankeväckande diskussion.
Citat:
Ursprungligen postat av
hemvandaren
Det bisarraste här är att ni verkar tro att ett enormt skadat Ryssland, oavsett hur det går på slagfälten i Ukraina, kommer vara något slags väckelseevent för den här berömda "tysta massan" som ni alltid har bakom er men som aldrig dyker upp när det gäller. Att ni tror att ni skulle få det bättre i ett totalitärt samhälle.
Den "tysta massan" är ju lättledd, konformistisk och anpassningsbar när våra ledare och andra former av makt vill ha rättning i ledet. Det enda som har någon betydelse är den kurs som samhället och politiken har.
Vem har förresten sagt något om att önska sig ett totalitärt samhälle? Om den amerikanska världsordningen får sig en törn är det förhoppningsvis främst det direkta inflytandet på våra europeiska samhällen från USA som minskar. Det kan ske i mellanrummet mellan två eller flera jämnstarka stormakter.
Under det kalla kriget var Sverige visserligen nära knutet till Washington, men vi hade också större möjligheter att forma vårt eget samhälle och styra över vår egen utrikespolitik i kläm mellan de två blocken. Det handlar alltså om en tillbakagång, om jag får välja till ett mer naturligt europeiskt tillstånd med större autonomi för alla nationalstater i vår världsdel. Det inkluderar Ryssland.
Citat:
Ursprungligen postat av
kalleochchokladfabriken
Vet du varför? Därför att det vore politiskt självmord i västvärlden att börja simpa för Ryssland.
Vi kan ta Sverige som exempel; vad för revolutionärt är det du påstår skulle hända om Magdalena Anderssons regering faller, och vi får en ny med Ulf, Ebba, eller ens för den delen Jimmie Åkesson?
Vad är det egentligen som säger att den nuvarande hållningen gentemot Ryssland är evig om vi föreställer oss att maktbalansen förändras både globalt och i vårt närområde?
