Citat:
Ursprungligen postat av
Fleuch
Jag ögnade igenom Antarktis-fördraget för en tid sen och det är ju uppenbart att det är ganska om sig och kring sig om man vill åka till Antarktis. Först och främst måste man göra en ansökan hos sitt eget lands regering. Och när man väl kommer fram till Antarktis får man finna sig i att man kan bli stoppad och visiterad när som helst.
Det är den ödsligaste ödemarken i hela världen men samtidigt är det mycket hårt övervakat, "heavily policed" som man säger. Lite konstigt är det allt.
Tänk dig exempelvis att du åker till Lappland för att plocka hjortron och sova i tält och så får du vara beredd på att när som helst bli visiterad av militärpolis. Lite knepigt eller?
Nu är ju inte risken att bli visiterad ett jättehinder, eller hur? Du riskerar att bli visiterad i ganska många situationer, även om du aldrig lämnar Sverige. Besök en tingsrättsförhandling, gå in airside på en flygplats, besök en allsvensk fotbollsmatch osv osv. Det verkar inte utgöra något problem för de hundratusentals personer som årligen gör detta i Sverige. Men det är kanske ett bevis för att jorden är platt?
Men var i fördraget nämns visitation?
Sen finns det oerhört många platser där du behöver söka tillstånd för att få besöka.
Ta en tur till gorillorna i Rwanda utan att ha tillstånd ska du få se vad som händer? Är gorillorna ett bevis för att jorden är platt?
Eller Machu Picchu i Peru. Jag känner några som varit där, men de behövde söka tillstånd först. Är det pga jorden är platt?