Citat:
Ursprungligen postat av
Barents
Det finns inga supportklubbar med kvinnor, i någon sport, någonsin. Det enda exemplet jag känner till där kvinnor aktiverar sig är pop/rock-artister, men det är för att tjejerna älskar dem på riktigt, musik är speciellt. Men kvinnor i grupp kommer aldrig att älska en fotbolls-spelare, varken man eller kvinna, som män älskar zlatan.
Vad mitt inlägg, som du först citerade, handlade om var att vederlägga påståendet om att det är damfotbollens oskicklighet som gör att få intresserar sig. I realiteten är det så att det finns tre nivåer på sådant som skulle kunna fånga ett bestående intresse:
1. Prestationen (hur skickligt laget spelar)
2. Resultatet (vilket utfall laget fått i mästerskap)
3. Identiteten (att känna sig som en del i laget)
Om inte tillräckligt mycket identitet upparbetas så spelar det ingen roll hur skickligt eller framgångsrikt laget varit. Prestationen behöver inte vara världsklass och resultatet är relativt, men identiteten är allt.
Citat:
Ursprungligen postat av
Steff83
Min tjej är till skillnad mot kvinnor överlag väldigt intresserad av fotboll. Har årskort och försöker se varenda match med IFK Göteborg och har stenkoll på Allsvenskan. Kollar även på landslagets matcher på TV mm och annan toppfotboll.
Damfotboll är hon dock rätt måttligt intresserad av. Ser Sveriges matcher i mästerskap på sin höjd. Har ingen jättekoll på lagen eller spelarna osv. Där kan nog jag mer.
Jag tror det är rätt talande överlag. Dom som faktiskt är genuint intresserande av damfotboll (som går och betalar för att se seriematcher till vardags tex, och inte någon som hakar på en hajp under mästerskap) är dessutom mest män dessutom.
Detta konstgjorda påtvingade intresset är inget som gagnar damfotbollen. Och som sagt. Minimalt med kvinnor är genuint intresserade av damfotboll om dom är fotbollsintresserade öht.
Ja, det stämmer ju med det jag skriver. Att ägna sig åt en sport och ett lag kräver hängivenhet. Sådant kommer inte genom tvång. Det är som med kärleken. Det är sällan bra med tvångsäktenskap.
Om jag lägger tre nya nivåer på vad som i ett större perspektiv än individen skulle motivera att ge mycket uppmärksamhet åt något så är det:
1. Samhällsvärde (laget och dess spelare skapar samhällsnytta i den meningen att människor engagerar sig i dem och deras sport i stället för att knarka och skapa samhällsonytta).
2. Image (det som tyvärr kallas det uttjatade »varumärke«, alltså det som skapar ett
framtidsvärde)
3. Kommersiellt värde (det som ger direkt mätbara effekter i ökad försäljning)
SVT och det svenska samhället lutar sig stenhårt mot punkt 1 och menar att damlandslaget står för det goda och sådant ska uppmärksammas. Företagen är pressade och många marknadsavdelningar har drivande anställda som tror på framtidsvärden och att image kan köpas. Det satsas enormt med pengar på image som i många stycken liknar detta med samhällsvärde. Ingen vet om det verkligen blir någon effekt för det finns ingen säker mätning, bara tro. Detta gäller för övrigt även pengaregnet över manliga stjärnor.
Färre och färre företag riktar sin marknadsföringsbudget på direkt mätbara hårt klingande resultat. Det sker i princip aldrig när det gäller att satsa på idrott.
Hela denna bakgrund gör att det är fritt spelrum för de övertygade att fortsatt hävda att det ska satsas hårt på damfotboll. I verkligheten händer emellertid ingenting eftersom identitet är allt och identitet går inte att köpa.