Citat:
Ursprungligen postat av
boqpod
Naturligtvis har du helt rätt.
Men eftersom allt bara är påhitt uppstår ju problemet att bevisa att det är just det, påhittat.
Det duger liksom inte att komma med att ingen på hela orten känner till någon om detta ”gäng”.
Det är inte så enkelt som att en åtalad kan sätta sig och berätta en historia, för första gången dessutom som åklagaren inte kunnat förbereda sig på, och sedan är det upp till åklagaren att motbevisa specifikt den historien. Åklagaren använder sig av faktiska bevis för att bevisa sin egen "historia", om det låter logiskt, så är det uppgiften man ägnar sig åt och inte specifikt att motbevisa Olofs. Även om hennes historia nu går direkt emot det Olof valde att lägga fram, så det är klart att hon indirekt motbevisar den. Och även fast hon I det här fallet såklart använder sig av bevisen hon har och det Olof själv säger för att slå hål på hans version i slutpläderingen. Mordåtalade snor ihop historier hela tiden för att komma undan. Det är inte att betrakta som bevis, och
bevis det är vad rätten tittar på.
Det faktum att absolut ingenting stöttar hans historia - inga vittnen, ingen som någonsin känt till gängets existens - absolut nada - är absolut till hans nackdel. Det gör hans historia till bara massa ord (dessutom från en som tjänar på att hitta på) och historier som hans blir i sig blir inget bevis som kan användas till hans fördel. När rätten ska se till bevisningen, vilket deras jobb går ut på, är inte Olofs historia ett av bevisen. De kommer dock att skriva några rader om hans historia I domen oavsett utgång. Det kommer konstateras till exempel att inget stryker det han säger.
Ett enstaka vittnesmål går aldrig att betrakta som bevis utan stödbevisning, det kan vara flera som vittnar om samma sak, eller stödbevisning som tex sms, bilder, DNA etc. En enda persons egna ord går inte att använda vare sig åt ena eller andra hållet. Ta tex en misshandlad kvinna som ensam utan några som helst andra bevis säger att hon blivit misshandlad av någon. Det blir bara ord. Det kommer man inte ens till åtal på för det är bara en historia (även om den är sann). Samma gäller från Olofs position, hans ord, hans vittnesmål som inte stöttas av något annat är inte bevis. Bevis är vad som gäller i en rättegång.
Utan någon som helst stödbevisning för historien har vi alltså bara en mordåtalad som lägger fram en story för att passa ihop med bevisen han konfronteras med och det utgör inget bevisvärde alls. Åklagaren däremot har flera saker av bevisvärde, varav ett väldigt högt värde.
Hade det däremot funnits minsta bevis för att stötta hans historia finns det åtminstone någon anledning att lägga någon vikt vid den när det kommer till hur man dömer, och hade kunnat bli helt avgörande. Det hade utgjort ett faktiskt bevis, hur högt eller lågt bevisvärde hade berott på hur stödbevisningen hade sett ut i så fall.
Han har varit igenom 2 rättegångar redan. Såväl den TR som fällde honom som den HR som friade honom kom fram till samma sak. Att Olof på grund av sina flera, märkliga berättelser inte är trovärdig. Vad han säger bortses ifrån i domarna. Hans historier läggs inte någon vikt vid. Man tittar istället på den bevisning som finns.
Nu har han alltså kommit med
ännu en historia. Hans trovärdighet ökar inte direkt med den, tvärtom så blir han ju bara ännu svårare att tro. Jag tror att rätten kommer att helt bortse från hans historia i domslutet och precis som de första två gångerna istället fokusera på den bevisning som faktiskt finns. Hans historia i sig har aldrig gjort mig minsta nervös.