Nollning på universitetet, hur beter man sig?

Tja, har nyligen bestämt mig för att skola om mig till ett nytt yrke! Har redan en kandidat i bagaget men ska nu ge mig på en annan utbildning inom samma sektor. Dvs är jag redan relativt kunnig jmf med mina framtida kursare. Dessutom kommer jag nog vara 6-7 år äldre än de flesta på mitt nya program.

När jag studerade på universitetet sist avskydde jag nollningen. Jag tyckte att den var både förnedrande och fördummande, för vad hjälper egentligen barnlekar och alkohol när det kommer till att bilda meningsfulla relationer med sina kursare? De som avstod nollningen fick tyvärr lida av detta under resten av studietiden: de blev inte en del av studiegrupper och fick således det svårare att få hjälp med att plugga till svåra tentor.

Så, hur tar man sig an nollningen om man a) är äldre än sina kursare och b) avskyr allt studentikost? Hur maximerar jag antalet kontakter med minst möjliga förnedring? :/

Det kommer nog lösa sig lite av sig självt då du är såpass mycket äldre, de kommer säkert inte tvinga med dig på de värsta fylleupptågen... du blir lite klassens storebrorsa.

Du undrar alltså hur du ska bete dig mot yngre barnsligt folk du inte respekterar och vars sällskap du inte uppskattar, men ändå få dom att tro att du respekterar och gillar dom, i syfte att kunna få hjälp av dom att klara tentor?

Annars kan du ju plugga och klara tentor på egen hand, så slipper du detta besvär. Varför inte göra så? Är inte det vad mogna vuxna människor gör?

När jag började universitetet som 20 åring tyckte jag det redan då var skitpinsamt att "klä" upp sig i tramsiga kläder och leka lekar. Det var väl ok för att bilda någon sammanhållning men fan heller att man som äldre än 25 hade pallat det där?

Jag är inte mer än människa, jag vill gärna ha någon vän att sucka åt föreläsaren eller stå i mikrokön med.

Det tar inte emot att sminka ansiktet helt blått som en smurf för att sedan åka tunnelbana för spännande lekar? Jag förstår att det går om man är under 25, men efter det måste man ifrågasätta sina existentiella tillvaro

Jo, så in i helvete. Alltså jag hatar allt sånt, passionerat. Men samtidigt vill jag inte bli en enstöring.

Ska jag vara med på de studentikosa aktiviteterna men vägra delta i tramset? Känns som att det kan få motsatt effekt

Det är inte svårare än att du dyker upp, ofta hittar man sin grupp man trivs med. Vissa skiter fullständigt i lekarna och vissa går all in men huvudsaken är att du får säga hej till folk. Skulle det vara cringe som fan(vilket det ofta är) så kan du ju självklart bara lämna ifall det blir för mycket för dig

Du måste vara nära 30 och tror att nollning är nästan obligatoriskt annars blir du mobbad av ett gäng töntar i overaller?

Att köa till en mikro låter nästan värre än att klä ut sig och kröka🥸

Delta i de aktiviteter du vill, de andra, du tycker är under din värdighet, tackar du skrattande nej till...

Precis, men delta ändå, bli lite full och go också spy lite, sen går du hem och upprepar dagen efter. Engagera dig i frivilliga events om det går där du inte behöver klä upp dig utan kan städa eller organisera lite, om det nu går på nollning. Gå med i någon facebook klubb och var aktiv, fotografera och lägg upp mycket bra bilder med roliga kommentarer. Föreslå grill eller annat, borde gå utan att helt strida emot din vilja.