Citat:
Rapporterna om patienter som har känt sig illa behandlade av vuxenpsykiatrin i Gävleborg har avlöst varandra. Nu vittnar flera ur personalen om en arbetsmiljö präglad av tystnadskultur och rädsla för att säga ifrån till ledningen.
– Skulle jag själv behöva vård, då är psykiatrin i Region Gävleborg det sista stället jag skulle vända mig till, säger en anställd till tidningen.
– Skulle jag själv behöva vård, då är psykiatrin i Region Gävleborg det sista stället jag skulle vända mig till, säger en anställd till tidningen.
Länk till artikeln: https://www.arbetarbladet.se/2022-06-08/psykiatrianstallda-slar-larm-verksamheten-nara-totalt-forfall. (Dessvärre betalartikel)
Så, kaoset fortsätter på Gävle psyk. Är det inte sjuksköterskor som våldtar patienter, läkare som ber patienter ta sitt liv, obefintlig tillsyn av svårt sjuka människor som lyckas ta sina liv INNE på kliniken (!) så är det alltså chefer som ”gör sig av” med medarbetare som larmar om missförhållanden. Bla. genom att få dem att må så dåligt att dom inte vill jobba kvar eller sluta ringa in dom som timanställda. Sen har dom mage att klaga över att dom inte fixar att bemanna arbetspassen.
Vad ska göras åt denna misskötta skamfläck i Sveriges sjukvård? Jag menar, om inte ens ledningen vill att det ska bli bättre, hur ska det överhuvudtaget gå att vända detta? Hur ska patienter våga söka sig dit? Hur ska anhöriga känna sig trygga att deras familjemedlemmar inte dör därinne när de vårdas pga självmordsrisk osv? Borde man lägga ner hela verksamheten och starta upp den på nytt eller kanske köpa vårdplatser av andra landsting?


Du kan spela dum inför dig själv och dina vänner, "jag gjorde bara som jag blev tillsagd" och vice versa, men det bryr sig inte din karma om, hur mycket du än önskar det