Vad är den sjukaste feldiagnotiseringen som ni fått utav en läkare?

Vad är den absolut sjukaste feldiagnotiseringen och/eller felmedicineringen ni har utsatts för från läkare? Vad har konsekvenserna blivit för din hälsa och för läkaren?

Vad hände vi nästa läkarbesök? Tvivlade ni på läkarens beslut? Extra frågor?

Hur reagerade läkaren när han förstått att han gjort fel? Hur reagerade nästkommande läkaren när ni ställde extra frågor?

Berätta allt.

Fick psykosdiagnos och mediciner mot det. Ingen utredning bara diagnos direkt. Det jag berättade var sant och var inga sjuka inbillningar. Jag tog aldrig medicinen så det var inget stort problem men det dom missade var autismen och hjälpen jag behövde med det. Att det blev fel kom fram 15 år senare vid neuropsykiatrisk utredning då dom gått igenom gamla journaler.

En jag känner fick diagnosen psyksjuk när hen hade diabetes insipidus. Det kom fram efter flera månader när hen vägrade tro att det inte var något fel. Hen hade då redan skickats till psykolog. Sjukdomen går ut på att man inte har ett hormon som koncentrerar urinen, så allt kissas ut okoncentrerat. Det gör att man dricker tio-tjugo liter och kissar varje halvtimme. Hen fick lida av detta i månader men pga att hen är så envis fick hen hjälp till sist. Man får hormonet och då blir man normal igen. Man måste ta flera gånger om dagen vad jag fattar men det finns hjälp. Utan den hjälpen lever man ett hemskt liv som bara handlar om törst tills man kan dö av uttorkning. Hen var tvingen att gå till terapeuten för att få mer utredning. Rätt förnedrande. Finns en väldigt lik grej i TV-serien House.

Allmänläkare skrev ut mängder med antibiotika i flera jävla år mot ögoninfektion istället för att remittera till ögonspecialist. Första besöket hos specialist så såg de direkt att det var kronisk blefarit och satte mig på behandling i ett halvår sedan dess har jag varit symptomfri, före det hade jag vaglar i ögonlocken och det varade så ögonlocken klibbade igen när jag sov.

Menar du s5 ep 16?

Tror förövrigt att man inom vården inte kan få ett sådant fel av läkare. Psykologer är glorifierade bögar. Varför var hon där och härjade?

Var sökte hon hjälp först? Lokala VC?

Fy fasiken. Var det på din lokala VC?

Du vem dock om att blefarit är en ögonlocksinflammation? Antibiotika salva hjälper ju mot det i dem värsta fallen.

Har du möjligtvis extra känslig hud?

Gick du tillbaka till läkaren och sade att antibiotikat inte fungerade?

Jag var tonåring och hade svårt att andas.
Läkaren läste astma i barndomen och att jag rökte nån cigg per dag....

Han sa att jag skulle sluta röka och att det var nog psykosomatiskt...

Det var körtelfeber och jag blev diagnostiserad när levern var så svullen så den stod ut visuellt.

Jobbar själv inom legitimerat sjukvårdsyrke. Där har jag träffat på mycket värre. Patient som påstods ha halsbränna -> var bråck på aortan som upptäcktes när det brast och patienten var minuter från att dö :-)

Tror första vårdkontakten var VC. Hen kände sig tvingad att testa psykologen ifall det kanske var rätt, och för att göra dem till lags. Det funkade ju iallafall även om det tog tid. Hade hen inte prövat allt hade de kanske låtit bli att göra mer undersökningar.

Jag vet inte vilket avsnitt det var, var en tjej som kom in akut och satt och hinkade vatten.

"Överdos av astmamedicin" när jag hade dubbelsidig lunginflammation.

2016 ballade mitt hjärta ur. Det gick ojämnt och riktigt snabbt, runt 130/160 i viloläge.
Notera att jag ej var överviktig eller något.

Tänkte att det var temporärt, och skulle gå över så levde med det några dagar. Men inte blev det bättre. Snarare värre.

Kunde tappa balansen, svimma & hade obehag i bröstet.

En dag när det är som värst, orkar jag knappt hålla mig vaken. Blir skjutsad till akuten där jag blir prioriterad.

En läkare tar hand om mig, men kallar snabbt in en annan läkare. Slutar med att jag får betablockerare, blodförtunnande som jag skall käka i en månad samt diagnos hjärtflimmer. Får även remiss för elkonvertering som skall ske inom en månad när mitt blod har tunnats ut nog.

En månad går(mina symptom är fortfarande dom samma, är sjukskriven) & jag kommer in för elkonvertering.

Lägger mig i en stol, blir sövd & sedan utför dom elkonverteringen(flertalet ggr med olika styrkor).

Vaknar upp & känner direkt att det inte har blivit någon skillnad. Märker dessutom att jag efter detta fått ett till symptom på köpet... Min hand har börjat skaka okontrollerat & kan knappt hålla i något(okontrollerade nervryckningar).

Påtalar det och någon läkare svarar "det var märkligt"...

Därefter blir jag inlagt i 2 veckor, medans massa specialister blir inkallade för att undersöka mig samt ha mig på övervakning.

Gör alla möjliga test & jag får en riktig diagnos några veckor senare. PSVT har jag.
Blir inlagd igen för att börja käka tunga hjärtmediciner.

Fortsatte leva med symptomen i ungefär 1 år, även handryckningarna.
Som tur var så försvann symptomen tillslut & idag har jag inga mediciner eller ryckningar.

Summa summarum och för att gå lite on topic igen, så genomled jag rätt mycket i onödan tack vare första läkarens diagnos...
(skulle aldrig ha skickats hem, fått blodförtunnande, blivit sövd, eller elkonverterats eftersom PSVT inte behandlas på det sättet)

Gjorde en anmälan.
Fick 11 000.

-_-

För att jag utsattes för risker jag inte skulle utsatts för om jag fått rätt diagnos från början. Vilket jag bevisligen fick rätt i.

Varför inte bara glömma och tacka för att du ändå fick hjälp i slutändan?

Har du någon annan upplevelse av felbehandling?