Citat:
Ursprungligen postat av
Pippipipparpippin
Såg del ett och två precis och kände verkligen igen mig i så mycket.
Kanske är det vad som krävs att en kvinna ska prata om mäns våld mot män för att vi ska fatta.
Jag kan bara reflektera över min väg hem igår kväll. Jag inser hur många jävla analyser jag gjorde från platsen där jag var till att jag var hemma. Hur många gånger jag tittade mig över axeln, valde vägar som jag spontant riskbedömde var mindre farliga i huvudet. jag analyserade var enda jävel på bussen och räknade av alla som gick av och på vid varje hållplats.
Jag är precis som alla män. Jag lever ständigt beredd på att bli utsatt för våld av andra män.
Är detta vanligt? Jag är en man och är något alldeles enormt otränad, men inte analyserar jag flyktvägar dagligen påväg hem från jobbet. eller pubben. eller klubben. Är detta en vardaglig sak??
Är ni andra män ofta oroliga för att utsättas för våld? Jag känner inte överhuvudtaget igen mig här.
Det som gör mig så förbannad på den här enfaldiga fokusen på 'det bliiir lite håård stäämning i omklädningsrummmet'-manlighet är alla unga killar som glöms bort, fastnar på internet och radikaliseras och kanske börjar göra riktigt farliga saker. Varför finns det ingen diskussion om den här gruppen av män? Gamerkillar som ramlar mellan stolarna är nog rätt jävla vanligt det också, och inte en enda av dem har problem med hårt tugg i omklädningsrummet.
jävla imbecilltv.