Citat:
Ursprungligen postat av
HejaFinland
Jag ser det som två separata märkligheter med Ryssland. En självbild och syn på omvärlden, och en intern samhällsordning.
1) Stormaktsambitionen, militarismen, imperialismen. Att de verkar tycka att de har rätt att tvinga andra länder och folk att lyda dem och underkasta sig dem. Att vissa länder "tillhör" Ryssland. Att de är förmer än andra och att förryska andra folk är rätt.
2) Deras dysfunktionella samhälle med korruption, diktatur, förtryck, oligarker, alkoholism och drogmissbruk, minskande befolkning, och en mycket svag ekonomi i förhållande till befolkning och naturresurser.
Undrar om dessa två ryska egenskaper alltid korrelerar? Kan Ryssland ha det ena men inte det andra? Kan de infoga sig i världen som ett land bland andra och bara ha sin egen interna misär att bekymra sig över? Eller kan de få ordning på sitt land intern och därmed få makt och möjlighet att leva ut sin imperialism?
Jag tror att det centrala om man ska försöka förstå Ryssland är att självbilden sedan "segern över nazismen" 1945 kretsar mycket kring Sovjetunionen/Ryssland som ledare för en alternativ världsordning. Ett andra block (tidigare världskommunismen).
Tidigare fanns Warszawapakten som svar på Nato. I dag finns CIS som en motsvarighet till EU. Det "lustiga" med CIS-länderna är att samtliga gamla sovjetrepubliker ingår, utom Ukraina, Georgien och baltstaterna — länder som Ryssland är och har varit i konflikt med på olika sätt sedan 1991.
Jag tror att det är fullt möjligt för Ryssland att "reformera" sig självt och fortsatt spela en roll internationellt. Problem uppstår i andras ögon när Ryssland agerar mer eller mindre självständigt, som i Georgien och Syrien. Frågan är om andra stora och mäktigare stater skulle kunna tänka sig att bjuda in Ryssland i värmen i framtiden, eller om det ligger i t.ex. amerikanska intressen att hålla Ryssland utanför, som "skurk", och se till att de interna svårigheter som Ryssland brottas med (2) kvarstår?
Jag ska lägga till att det verkar som Ryssland strävar efter att bevara sin egenart och att man värjer sig för ingrepp utifrån, varför en rysk "reformation" måste ske på ryska villkor. Svårt att se hur de ska lyckas, men många svårigheter är ju avhängiga det faktum att Ryssland inte anslutit sig till systemet i västvärlden. Det kan vara både bra och dåligt att de inte gjort det.
Jag tror i alla fall att det skulle kännas bättre och tryggare för alla med ett rikare, ekonomiskt mer välfungerande Ryssland 2.0. Det blir i så fall en balansgång för ryssarna, mellan bibehållen autonomi och mer samarbete — Kina har ju klarat det rätt bra, med försiktiga reformer, och har smått mirakulöst lyckats tvätta bort sin stämpel som skurkstat (i huvudsak).