Händer det någonsin att folk slutar vara gay?

Men risk för att det redan finns en tråd, händer det att homosexuella blir hetero med tiden? Att det går på andra hållet lyfts ju titt och tätt fram i media, folk som lever som hetero med man/fru och barn kommet plötsligt ut som homo och flyttar ihop med någon av samma kön. Men åt andra hållet är det sällan man hör att det går. Jag har aldrig hört talas om någon bög som har skaffat fru på gamla dar. Sitter homosexualitet "djupare" än heterosexualitet?

Händer det någonsin att du slutar vara du?

Ja, om jag blir överkörd av bussen.

Ditt svar tolkar jag som nej. Hetero kan komma fram till att de är homo, men är man homo så är det återkalleligt. I så fall varför?

Det beror blott och bart endast på vår aktuella diskurs. Det är alltså ”fint” att ”komma ut”, dvs bli bög.

Det är ”fult” att kliva in i garderoben och bli heterosexuell.

Självklart finns det många många som nu är lyckligt gifta som under några år varit bögar på heltid. Att vi inte hör talas om dem vid sidan av i kulturella verk är för att de har för mycket att förlora.

Ibland kan man snubbla på dem i olika dokumentärer om människor. Då vanligen i kortare bisatser och under mer dolda rubriker eller meningar - likt Johannes var lite vild i sin ungdom, Sigrid levde under en tid mycket nära sin väninna Siri etc.

Det man föds till brukar vara det man får finna sig i.

Det är väldigt många som skäms för att de är homosexuella, och till slut vågar komma ut som det.

Att någon skulle skämmas för sin heterosexualitet och därför leva som homosexuell är förmodligen extremt sällsynt, om det ens existerar.

Oåterkalleligt menar du?
Annars fattar jag inget.
De som går från hetero till homo har haft en förtryckt sexualitet som de senare vågat erkänns dels för ssig själva och efter ett tag inför andra.
De som är homo har säkerligen inte varit förtryckta heteros så de har ju inget naturligt att återgå till.
I stora drag alltså.

För det första, vi vet inte vad homosexualitet är.

Hur kan man påstå att man inte kan bli fri om man inte vet vad det är? Lite ödmjukhet kanske?

Jag hittade omedelbart en artikel från New york times med ex-gay människor i https://www.nytimes.com/2012/11/01/us/ex-gay-men-fight-view-that-homosexuality-cant-be-changed.html

Kanske var vi för snabba med att friskförklara "homosexualitet"

PGA könsdyforin som går som en löpeld över klotet har forskarna börjat intressera sig för människor inom autism-spektrum och deras sexuella läggning (det finns en direkt koppling mellan autism och transexualitet).
Och vid en vetenskaplig undersökning (den största som någonsin genomfört tills dags dato) identifierade sig 50% av människor med autism som antingen bi- eller -homosexuella.

Att männsikor inom autism-spektrum varit "asexuella" har man vetat länge. Asexuell var ett diagnoskriterie för den gamla diagnosen asperger (asexuell betyder inte att du inte har en sexdrift (även om 20% av kvinnorna i undersökningen uppgav att de hade ingen sexualdrift alls) utan det betyder att du har en "svävande" sexualitet som kan vara inriktad på våld, skor, barn.

Det kan vara så att homosexualitet är ett symptom på autism. Kanske inte all homosexualitet men i queerkulturen ingår antagligen ett stort mått. Att federley och eva brunne har autism syns lång väg.

Det finns fler saker som pekar på att det kan handla om autism. Tex det faktum att det i princip är synonymt med narcissistisk personlighetsstörning. Det finns ingen logik i att homosexuella blir narcissister pga stigmatisering. Om de blev deprimerade och fick ångest ja, men knappast narcissistisk personlighetsstörning.
Lägg där till det repetativa promiskiösa beteendet i parker och offentliga toaletter (repetetiva mönster är även det ett diagnoskriterie).

Nu till min poäng. Det är möjligt att homosexualitet är autism. Tyvärr har all tidigare "conversion Therapy" grundat sig på störningar i uppväxten.
Det hade varit intressant att försöka sig på "conversion therapy" med den nya kunskap vi har om autism.

Observera att jag inte vet, då vi inte vet vad homosexualitet är, jag bara spekulerar kring vad vi faktiskt vet.

Jag tyckte att jag läste nånstans att ryssarna har nåt slags 'botemedel' för homosexuella.

Glöm inte bort att det där handlar om religiösa tokdårar

Mycket intressant. Har du källa?

Botemedlet kallas en skön fitta, sen får dom smak för mer, gäller få dom stoppa in den bara i en hona.

Finns jättemånga homosexuella killar i Sverige som haft riktiga snyggingar som hade särat direkt om killen bett det, så tydligen finns inget egentligen botemedel, då vanliga killar blir upphetsade bara dom ser ett par goa bröst och en rakad fitta, men bögar blir mest äcklade.

Tycker det är synd att slänga bort ett snyggt utseende på att vara homosexuell, jag hade legat med nya tjejer varje dag om jag haft ett bra yttre.

När man ser fula killar som är homo så tänker jag att dom från början varit bi, men när dom aldrig fick en skön fitta då och då så började dom kalla sig homo, som en ursäkt istället för att bli dömd som en incel.

Vi är skapta för att gilla motsatta könet, sen tror jag knappast homosexualitet är en sjukdom, snarare något trauma elr liknande som ung, om deras hjärnor nu inte är "udda" vilket en dels också är.

Det finns olika teorier men den mest koherenta går ut på att människor antingen är hetero, homo eller bi. Alla andra dragningar är varianter av dessa. Den som är hetero eller homo förblir det. Den som skiftar har alltid varit bi men av någon anledning inte accepterat det. När du hör människor som ”omvänts” och tycker att alla bör ”omvändas”, så rör det sig om konservativa bisexuella män. I deras huvud är tanken på andra män oren och sex de haft med män är en synd. Nu ”väljer” de att vara med en kvinna och tror att alla andra kan välja. De tror att heterosexuell män valt rätt och de tror att homosexuella män valt fel.

Så som svar på din fråga: Nej, den som kan välja är enbart den som är bisexuell.