Citat:
Ursprungligen postat av
liksom-fb
Det underlättar förståelsen om man tar enkla exempel. Dvs när båda parter använder samma bank.
Det är i grunden ingen skillnad om det är olika banker inblandade. Bara att bankerna måste reglera skulder och tillgångar med varandra.
Om du har bank A och skall betala en räkning till elbolaget som har bank B, så beordrar du en överföring från ditt konto hos bank A till elbolagets konto hos bank B.
Bank B går inte med på att bara dra på sig en skuld till elbolaget (enligt överföringen). Utan bank B kommer kräva en motsvarande tillgång från bank A.
Transaktionerna görs i systemet RIX och när dagen är slut måste bankerna reglera skulderna de har mellan sig. Typiskt görs det genom att flytta fordringar de har på Riksbanken mellan sig.
----------------
Att en del får problem beror dels på att de knarkat svammelvideo på Youtube. Och tror sig "veta" något. Men kan aldrig förklara något i grunden, därför att den förståelsen saknas helt.
Ett annat problem är att en del vill prata om pengar, som om det var något annat än fordringar/skulder. Det är därför jag undviker den termen och talar om fordringar och skulder. Vilket är vad som existerar. När folk accepterar förklaringar som baseras på skulder/fordringar så kan dom få förståelse.
Det är inte bokföringstekniska detaljer. Balansräkning är ett utmärkt hjälpmedel för att förstå. Men även så att de skall "gå ihop" för såväl företag som privatpersoner när de gör "affärer". Undantaget är gåvor som jag skrev tidigare. Och balansräkning är ett trivialt koncept, som alla kan förstå.
Jo precis jag kom på att jag inte tog med bankernas överföring mellan varandra, blev endå så långdraget. För exemplet skull får köparens bank X2 över "likviderna" till bank X1 samtidigt får bank x1 en skuld fordran mot köparens bank X2. Sedan går transaktionerna vidare mellan säljarens bank X1 och säljaren. Balansräkning ökar i tillgång och skuld sidan hoss både bankerna.
Du har rätt jag trodde inte att det skulle bli så långdraget när jag blandade in en bank till lol.
Det viktiga är väl att du menar att banken får en skuld mot säljaren för att säljaren har sin likvider i bankkontot, skulle säljaren ta ut dessa pengar så är skulden borta

, hur stor andel av befolkningen med bankkonto hade kunnat ta ut sina likvider i banken innan den krashar ?
Jag ska inte utalla mig för mycket om vad som är bra och dåligt, balansräkning är säkerligen ett utmärkt hjälpmedel för förståelse. Det är bara kontra intuitivt att riksbanken lånar av banken när den investerar i obligationer. De flest tänker nog som i exemplet med att en person för in pengar i en bank så har banken en skuld mot personen, inte personen en skuld mot banken.