Citat:
Ursprungligen postat av
kLFFiVfTFba9Huz
Jag menade inte den juridiska termen "särskild". Med andra ord kan ni utesluta att jag är indoktrinerad jurist.
Det jag spekulerade kring var det som till vardags kan anges vara särdeles utsatt. Det vill säga lite mer utsatt än vanligt. Och det finns få ställen i samhället där personer kan vara mer utsatta på än på en psykiatrisk slutenvårdsenhet.
Det jag försökte resonera kring var att man kanske skulle kunna kalla dessa individer för särskilt utsatta när de är på en sluten psykiatrisk avdelning.
Vissa kanske även var/är där av tvång på grund av att en läkare enligt lagen tvångsomhändertagit dem? Jag vet inte. Men det skulle kunna vara så.
Men ja, det är ingen juridisk term. Vilket jag aldrig försökt kalla det för heller. Men är de lite mer utsatta än andra? Kan de till och med tänkas vara lite särskilt utsatta?
Frågar du mig är svaret ja.
Jag håller helt med att patienter på psykiatriska avdelningar får ses som extra utsatta jämfört med andra i beroendeställning. Jag tycker att tingsrätten i sin dom verkade vara inne på samma tankegångar. Även om lagen kanske inte ger utrymme för att göra så mycket med det. Hovrätten verkar dock inte delat den synen.
Men jag tycker att straffmätningen generellt blir lite knepig vid samlad brottslighet. Hade han dömts i separata processer så 2 års fängelse är minimi för våldtäkt. Det här kan knappast anses ligga på straffminimi. Sen ska det dras av för förlust av arbete och leg, där verkar tr och hr överens om att 6 mån är lagom.
Så alldeles hursom så hade det blivit minst 2 års fängelse för den sista våldtäkten om den prövats ensam. Och för de två första hade det nog varit mer än så. Dvs sammanlagt hade det överskridit straffet nu. Och jag har så svårt rimligt motivera varför brott mot olika målsäganden ska skapa rabatt. Men det systemet för det också så svårt bedöma hur rätten egentligen värderar, tycker jag.
Det är ju samma sak med alla sexualbrott, att mängdrabatten ger en konstig bild ibland.