Citat:
Ursprungligen postat av
Nix-registret
Kristendomen gick ner sig långt före Karl Poppers tid och det skedde inte på grund av någon materialism. Det som primärt har ersatt kristendomen är tron på framsteget och individens frigörelse, som inte är materialistisk.
Karl Popper är bara personen som beskrev i ord en metafysisk tes som de belästa i den vetenskapliga metoden redan hade underförstått, och det beskriver bara i ord då dödsstötten för Gud och all metafysik. Det som följer är iden om att all kunskap måste vara falsifierbar för att tas seriöst, och därmed att intuitiva sanningar och mystiska erfarenheter bör i fortsättningen ignoreras.
Materialismen är metafysiken som återstår, den slutgiltiga metafysiken. Det innebär givetvis att ingen ande existerar och alla fenomen kommer en dag att kunna förklaras genom materia. Det är givetvis en trosats som följer enbart av faktumet att materia, i takt med att den studeras allt närmare, ständigt tycks kunna förklara allt mer om allt från Universums ursprung till våra tankar. Troende vetenskapsmän hoppas därmed att en dag allt också kommer kunna förklaras, och manipuleras, genom bättre förståelse för hur materia fungerar.
Alla insikter om en ande och jakt efter en djupare mening är därmed oviktiga.
Individens frigörelse blir en naturlig följd av detta. Då vi är fastkedjade till traditioner som har sin rot i irrationella tron, så måste vi frigöra oss från dessa.
Vidare, så är nationalismen också en irrationell tro på en identitet som skapats ur någon mystisk andlig band mellan människor isom skapts genom historien, och som inte är byggd på några rationella grunder.
När sedan konst och skönhet ska gå igenom den vetenskapliga behandlingen så blir det väldigt diffust, och man börjar använda sig av väldigt diffusa teorier om vem som gynnas av konsten, vad konstens slutgiltiga mål är, och ifall det gynnar de maktlösa. De som sannerligen är vetenskapligt lärda undviker helst ämnet helt och hållet, och lämnar det åt tolkningslärans präster att använda sin låtsasvetenskap (materialistisk dialektik) för att försöka befria konsten från det andliga.
Det blir lite mer stridigheter mellan liberaler när några försöker påstå att könsroller och könsattribut är en irrationell tro, här börjar de mer vetenskapligt lärda liberalerna att strida mot de mer metafysiska liberalerna som mest studerat hermeneutik som på ett eller annat sätt grundar sig på falska vetenskapliga påståenden (vetenskaplig socialism som egentligen inte är vetenskaplig, Marx var en metafysiker som trodde att han var en vetenskapsman, detsamma kan sägas om kritisk teori som ärvde Marx lära).
Till saken hör att det mest besynnerliga med liberalismen är att dess fortsatta existens vilar helt på att den kristna etiken inte dör ut även efter att kristendomen har dött:
- Utan kristen skuld så kan du inte ha vit skuld, och en majoritetsbefolkning som bugar sig åt minoriteters rätt framför sina egna.
- Utan överlevandet av monogami-idealet och kristna familjeidealet så kan inte liberala samhällen få barn och de föråldras i demografisk och ekonomisk vinter, och därmed så kommer mer livskraftiga fiender till liberalism (som islam) att erövra mark.
- Utan kristna fredsideal så kan mäktiga liberala länder mer än gärna bara omvandla Världen till en ren maktspel där du söker invadera andra länder bara för att du kan.
- Utan kristen tro på att varje människa har en evig själ och därmed en värdighet i sig själv så finns det ingen anledning att inte förslava andra människor.
- Utan tro på att en människas godhet är dennes högsta dygd, så kommer inte människor vilja verka goda inför deras grannar och sätta social press på varandra att ta emot flyktingar och offra sig för alla förtryckta minoritererna. Utan att dessutom tro på att människor i grunden är goda (och inte djuriska vildar skapade av en brutal natur) så kan man inte lita på att alla främlingar som man tar in i grunden är goda.
Liberalismen har ju sin rot i Immanuel Kant och hans försök att finna bevis genom logisk deduktion att kristna etiken är en universal sanning som man skulle kunna komma fram till även utan att ens känna till historien om Jesu uppenbarelse eller bibeln. Denna skilsmässa mellan metafysik och kristendom var alltså från början också ett giftemål. Det var bara att Kant inte förstod att han kom till sina logiska slutsatser pga en irrationell kristen vilja (han var ju från en lutheransk puritansk familj) att just komma till sådana slutsatser, och likväl har det passat senare liberaler som direkt förkastat iden om Gud, men haft en undermedveten vilja att komma till slutsatser som passar deras kristna etik.
Men det är underförstått att utan sann kristen ångest den slutgiltiga domen och tron på varje människas värdighet då de skapats i Guds bild, så är den kristna etik som återstår otroligt svag. Den enda anledningen att liberala länder idag inte bryter mot den urvattnade kristna etik som vi har kvar, är att vi materiellt mår så bra.
I en riktig ekonomisk depression så bryter förtrollningen genast. Ifall vi led så som medeltidens kristna ofta led så skulle vi vara mycket värre än dem mot varandra. Ifall vi invaderades imorgon så skulle nästan ingen liberal offra sig för några större ideal. Det enda sättet för liberalismen att överleva är att fortsätta ha ekonomisk fördel mot sina motståndare (och därmed även överlägsen teknologi).
Men det besynnerliga är ju att liberalism inte har bevisats ha kausal förhållande till bra ekonomi och god tillväxt, tvärtom så har mer liberala länder ofta förlorat mot mindre liberala i närområdet, som exempelvis Frankrike och England mot Tyskland i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Även Japan hade en av alla tiders övergång till industrialism och ekonomisk tillväxt i tider då man inte var liberala. Visigradländerna är enda området i Europa som på riktigt växer och är ekonomiskt hälsosamma trots att de är minst liberala i EU.
Kina blir antagligen liberalismens dödsstött, då många i Världen börjar se dem som en ekonomisk modell för att klättra från låginkomst-status snarare än USA och Västvärlden som går mot en ekonomisk vinter (till stor del pga en liberalism med hybris).
Ryssland är givetvis en parantes i det hela, men en intressant sådan. Rysslands roll i det hela kan bli att få kosmopolita elitliberaler i Europa att sluta ha hybris och under hot från Ryssland släppa lite på att kriga mot de irrationella tron (som egentligen jag skulle kalla för suprarationella) som majoritetsbefolkningen måste ha för att kunna strida för något.
Ryssland i sig är ett dekadent land som försöker återskapa en yta av storhet utan att stå för något djupare. Det kan liknas en maffiaklan beväppnad med 7000 atombomber och spirituell bekräftelse får man av präster som återuppstått likt Lasarus efter kommunismens misslyckande. Under ytan finns bara en totalt korrupt hierarki där alla gör det mesta för att inte bli trampad på av de som står ovan en själv i hierarkin, samt försöka trampa på de som är svagare och mer korkade än en själv.
Ryssland är inte Sparta, men så är givetvis inte Väst Aten.