Citat:
Ursprungligen postat av
DirtyDiggerNick
Eftersom du faktiskt diskuterar civilicerat så ska jag bemöta dig på samma sätt.
Det finns farhågor jag delar med dig, men det finns en sak jag ser annorlunda på, och det är att "vad händer om" är det som ska styra våra handlingar för faktum är att ingen vet vad som händer oavsett om man väljer A eller B. Det här är ett mer komplicerat beslut än att bestämma om man ska ha fast eller rörlig ränta på bolånet.
Det finns en risk med domedagsresultat om man väljer A och tar fighten med Ryssland över Ukraina.
Det finns en risk med domedagsresultat om man väljer B och inte tar fighten med Ryssland nu direkt.
Personligen så känner jag att det känns mer rätt att dra linjen direkt och säga: Det här är inte ok.
Ingen kan ändå räkna på risk över tid, men jag är absolut medveten om att den finns men för mig så är det inte hållbart att personer som Kadyrov, Lavrov och Putin ska bli de som sätter standarden för hur världen ska se ut. Då är världen förlorad ändå.
Detta bygger jag inte på att jag gått på propaganda om dem, utan det räcker med att titta på hur de själva för sig, hur de representerar sig själva och genom att lyssna direkt på dem.
En som sitter och leker med pistol, en som säger att Ryssland inte invaderat Ukraina och en som börjar dilla om biolabb.
Det känns inte som att jag är en del av en masspsykos för att känna att dessa herrar inte ska ha makt.
Det känns mer som att det är ett tecken på att man är neuronormal om man känner att de måste stoppas.
Vi har helt olika åsikt om Ryssland. Efter sovjets fall så föll också Ryssland bort som en fiende för mig och även för vårt land som i princip lade ner nästa hela vårt försvar. Tyvärr så trampade vi nästan direkt på Ryssland tillsammans med kriminella oligarker genom att börja plundra landet och folket som hade det svårt ekonomiskt. Efter fyllot Jeltsin dök Putin upp och lovade folket att ta hand skiten och det gjorde han delvis. Vi hjälpte till att skapa en auktoritär stat för det var och är det enda folket litar på nu. Den här "solida demokratin" vi har fick direkt en stöt och avsmak hos det ryska folket och vi har del i det misslyckandet genom girgheten i väst, framför allt från USA. Nästa problem som uppstod för Ryssland blev NATO som trots att det kom till för en mycket större fiende, Sovjet, fick nu Ryssland spela rollen som fiende. Istället för att lägga ner eller minska NATO och verka för nedrustning, och då framför allt av kärnvapen, så fick ryssarna försöka möta hotet då ingen ville lyssna på att stoppa NATO:s framfart och visa ryssarna lite respekt för sin säkerhet. Rysshatet från sovjettiden underhölls och NATO hade en fiende för sin existens. Visst har Ryssland bjudits in för övningar och samarbeten men alltid med misstänksamhet och mest för syns skull. Oviljan till Ryssland sitter djupt hos den gamla kallkrigsgenerationen. Rysslands nya generation fick ensamt ta ansvar för Sovjets alla proplem och hot och övriga öststater fick gå fria från ansvar och kom snabbt in i väst gemenskap (bara dom anslöt till NATO och hatade Ryssland).
Ukraina under sovjettiden var en viktig parter och båda hade ett tätt industriellt och kulturellt utbyte. Så tätt att Nikita Khrusjtjov och sovjetledningen beslutade att överföra Krim till Ukrainas administration, Sovjetunionens gemensamma semestermål. Året var 1954 och årsdagen för det 300 år gamla förbundet mellan Ryssland och Ukraina. Fyllot Jeltsin gjorde Krim till en autonom zon för Ukraina trots att halvön kände sig som rysk.
Industrisamarbetet fortsatte mellan Ukraina och Ryssland efter Sovjets fall och då framförallt inom militär och rymdfart. Likaså den skadande korruptionen i båda länderna och som finns i Ukraina än i idag trots den sagda vilja att närma sig väst efter 2014 (och 2005). Folken rörde sig obehindrat mellan gränserna för jobb och utbildningar och igen hat fanns utan det var begränsat till den allra västra delen av Ukraina och "nationalisterna" där, Banderas gäng. Den här gruppen med en del neo-nazister har varit sponsrad av CIA sedan andra världskrigets slut och här börjar dagens historia om att bryta helt med Ryssland och att gära Ukrainas forna vän till fiende.
Långsamt men säkert blev Ryssland orsaken till alla Ukrainas interna problem och likheterna till nazitysklands pekande på judarna som orsaker till allt skit är slående men en effektiv metod att långsammt hjärntvätta människor. Både Ryssland och Ukraina hade samma problem med korruption och oligarker men i Ukraina blev allt Ryssland fel i nationalisternas tänkande.
Skilsmässan från Ryssland påbörjades redan under Orangea revolutionen 2005. Redan då kom krav ifrån Donetsk och andra delar av sydöstra Ukraina om självstyre då Janukovitj inte blev president utan posten gavs till västvänliga Jusjtjenko presidentposten efter omräkning av röster, naturligtvis med stöd fråm USA och EU. Kraven från "Vårt Ukraina - Folkets självförvarsblock" var ökad demokrati och frihet samt större oberoende från Ryssland. Man trodde det skulle ordna sig då med tydligen inte.
Janukovytj vann presidentvalet i Ukraina 2010 och man får väl anta att Jusjtjenko från 2005 då gjort Ukraina mer demokratiskt och att man inte ska betvivla resultatet av folkviljan. Janukovytj förhandlade både med Ryssland och EU men pausade förhandlingarna om ett samarbets och frihandelsavtal med EU för en bättre affär med Ryssland. Det tog ju naturligtvis hus i helvetet hos västanhängarna 2013 som inte brydde sig ett dugg åt folket i östra och södra Ukraina som inte brydde sig mycket bara dom hade jobb. En folkvald president störtades med hjälp av dessa aggresiva nationalister och neo-nazister som barikaderade sig och stormade myndighetsbyggnader. Att Janukovytj var en korrupt herre som alla andra är ju en sak men folk hade kunnat väntat till nästa val i sann demokratisk anda. USA och EU hejade naturligtvis på igen och skakade hand med en del skumma nationalister och gav dom sin välsignelse. NATO blev också ännu mer aktuell, en garant till att Ukraina aldrig mer skulle kunna samarbete med Ryssland. Nationalister skrek högt om medlemskap i NATO och hade det som ett krav för att inte fortsätta att bråka. Ukrainas säkerhetstjänst började rensas ut med hjälp av CIA och med hjälp av brutala "brunskjortor" på gatorna så höll de flesta tyst. Fast inte i Donesk, Krim och Odessa. Folken i Donesk tog saken i egna händer och samma på Krim. Dom kände ingen tillhörighet med folket i västra Ukraina som hatade Ryssland och det ryska språket så mycket. Odessa försökte också men där slogs det ner brutalt. Busslaster med nationalister och fotbollsligister bussades ner till Odessa för att skrämma folket på gatan. Det avslutades med en massaker i ett fackföreningshus där folk brändes inne och sköts av dessa dårar från väst. Förövarna går fria med Kiev-regimens goda minne. Det här var det enskilda händelsen som gjorde att jag tog helt avstånd till kommande regimer för man förstod ju vad det skulle landa.
Ryssland förstod väl detsamma och annekterade Krim efter deras folkomröstning och stödde också utbrytarrepublikerna militärt. En effektiv och enda möjligheten då att stoppa NATO i Ukraina. Istället för att förhandla med Ryssland så skickade man millitär till utbrytarrepublikerna och har stått där och kastat granater fram till nu då Ryssland fick nog. Ukraina visade ingen vilja eller repekt för vare sig Minskavtal eller Ryssland (påhejade av USA). Man stängde också av vatten och elförsörjningen till Krim för att göra livet svårt för dom med. Gasen som Ryssland skickar genom Ukraina till Europa ville dom dock ha kvar och tjäna pengar på. Ryssland ångrar sig nog nu som inte stängde av gasen då och ställde krav. Det hade blivit en fredlig lösning redan då fast EU hade gått i taket och gapat om kontraktsbrott.
fortsättning i nästa post ...