Lägesrapport och bedömning av en krigsvetare på försvarshögskolan
LÄGESSAMMANFATTNING ONSDAG 16/3
På det stora hela är läget på marken oförändrat. Strider har pågått utanför Kiev med tyngdpunkt på Irpin’ och Velyka Dymerka. Strider har också pågått vid Byshiv. Beskjutningen av Kievs nordvästra förorter har också fortsatt under dagen.
Striderna utanför Kharkiv har fortsatt.
I södra Ukraina har strider pågått vid Orikhiv, Vysokopilia och Arkhanhelske. Ukrainska styrkor ska också ha genomfört ett anfall mot Khersons flygplats och lyckats förstöra ett antal ryska helikoptrar på marken. Belägringen av Mariupol har också fortsatt med fortsatt mänskligt lidande. Bland annat ska en teater i Mariupol, där tusen ukrainska civila ska ha sökt skydd, förstörts av ryskt artilleri.
Fartygsbeskjutningen av Odessa har fortsatt under kvällen.
Melitopols borgmästare, som tidigare tillfångatogs av ryska styrkor, ska ha frisläppts i utbyte mot att Ukraina lämnat över nio krigsfångar.
FÖRHANDLINGARNA
De rysk-ukrainska förhandlingarna i Turkiet ska idag ha producerat resultat och enligt tidningen Financial Times ska man nu arbeta utifrån en lista med 15 punkter där man hoppas kunna komma överens och mötas. Exakt vad denna lista innehåller är inte känt, men det är inte otänkbart att denna lista innehåller att Ukraina förbinder sig att inte gå med i Nato. Detta har tidigare antytts av Ukrainas president Volodomyr Zelensky.
Internationellt meddelade FN:s internationella domstol International Court of Justice (ICJ) att Rysslands invasion av Ukraina är olaglig och måste upphöra omedelbart
NATO-LEDD FREDSBEVARANDE STYRKA
EU meddelade också att man nu slutfört uppkopplingen av Ukrainas och Moldaviens elnät mot det europeiska. Detta avser man ska öka uthålligheten av den ukrainska elförsörjningen samt minska Ukrainas beroende av de ryskkontrollerade kraftverken i Enerhodar.
Nato genomförde också ett möte med samtliga medlemmars försvarsministrar samt försvarsministrarna från Sverige, Finland, Georgien och Ukraina. Där diskuterades bland annat införandet av flygförbudszon över Ukraina samt insättandet av en Nato-ledd fredsbevarande styrka. Båda förslagen röstades ner av en överhängande majoritet av medlemmarna.
INTERNATIONELLT STÖD
USA:s president Joe Biden meddelade också att USA kommer utöka sitt stöd av militär materiel till Ukraina och skicka bland annat attackdrönare och luftvärnsrobotar. Man kommer också stötta Ukraina med underrättelser i form av satellitspaning och analyser.
I Sverige presenterade försvarsberedningen de nya satsningarna på försvaret. Man hade kommit överens om ett omedelbart tillskott av 2 miljarder till det militära försvaret och 800 miljoner till det civila försvaret redan i år. Detta ska bland annat gå till inköp av viss materiel, ammunition och drivmedel. Man meddelade också att man gett Försvarsmakten klartecken att köpa in materiel för 30,9 miljarder fram till 2030.
BEDÖMNING
Den tidigare övergripande bedömningen står fast.
Angående förhandlingarna är det inte otänkbart att Ukraina kan komma att acceptera att man inte kan gå med i Nato. Man kan även möjligtvis komma att erkänna Krim som ryskt. Vad gäller att erkänna Donetsk och Luhansk är det svårare att avgöra. Detta beror givetvis på hur viktiga respektive part anser dessa regioner vara. Ukraina har dock lyckats hålla stora delar av Donetsk och Luhansk.
RYSSLANDS KÄRNVAPEN
Något som personligen oroar mig är en oförståelse av ryska kärnvapen i väst och att vi riskerar ”snubbla in” i ett kärnvapenkrig med Ryssland. Ökade krav på en västlig intervention i Ukraina från inhemska opinioner riskerar tvinga flera stater att omvärdera sina strategier. En flygförbudszon – även i begränsad skala över exempelvis endast västra Ukraina – skulle riskera att sätta ryska och Nato-styrkor i direkta strider med varandra och detta skulle kunna utlösa ett kärnvapenkrig.
Ett återkommande argument bland de mest högljudda är att vi inte ska vika oss för så kallad ”nuclear blackmail”. Detta är förvisso en fin tanke, men man också komma ihåg att Ryssland är världens näst största kärnvapenmakt. De är inte en småstat med ett begränsat antal kärnvapen eller en terrorgrupp med ”smutsiga bomber”. Ryssland har ca 6 000+ kärnstridsspetsar som kan sättas in på global skala och en sådan konflikt skulle riskera leda till civilisationens kollaps. (reds anm: Ryssland har förvisso fler kärnvapen än USA men USA har fler kärnvapen som står redo medan Ryssland har fler som står i sin reserv)
Det är lätt hänt att använda sig av ett så kallat ”spegeltänk” gentemot Ryssland och applicera ett västerländskt synsätt på dem. Det borde dock nu vara klart för de allra flesta att Ryssland ser världen på ett annat sätt än väst. I väst ses kärnvapen i regel som ett medel för strategisk avskräckning. I Ryssland ses kärnvapen som ett stridsmedel i mängden som kan användas för att exempelvis markera mot en potentiell angripare eller ”deskalera” en konflikt. En västerländsk intervention i Ukraina riskerar således att på allvar utlösa ett kärnvapenkrig.
Oavsett hur hemskt man anser mänskliga lidandet i Ukraina vara måste man komma ihåg att ett kärnvapenkrig är värre. Jag hoppas personligen att Natos och USA:s ledningar klarar av att hålla sina huvuden kalla och stå emot hetsiga och känslostyrda krav på intervention. Annars är en kärnvapenkonfrontation en reell möjlighet.
Avslutningsvis vill jag tipsa om det näst senaste avsnittet av Sveriges Radios podd ”Gräns”, som avhandlar just ryska kärnvapen.
https://sverigesradio.se/avsnitt/taktiken-bakom-ryska-karnvapenhotet
