Ivan hoppar återigen på Testotåget och planerar att aldrig kliva av

UPDATE

Ok, bered dig på en rätt mesig uppdatering. I stil med "allt lunkar på, inget nytt att berätta om". Men det är där jag är just nu. En bit in i kuren. Den börjar sannolikt kicka men det är en bit kvar till 110 procent. Jag ska sätta 0.5 mg susta strax. Varje gympass blir lite, lite - vassare. I morse var det ben. Helt ok men inte wow, liksom. Men: Jag. Är. F*N. På väg nu. Snart ska jag explodera, snart ska jag gå från klarhet till klarhet. Utklassa alla andra som är på gymet samtidigt som jag. Oavsett om det handlar om vikter eller fokus eller intensitet. Ni som kört ett par kurer vet vad jag menar. Det där knivskarpa fokuset. Det där jävlaranamma't som andra inte ens är i närheten av. Som de inte förstår. Än mindre kan greppa.

Nu. Kör. Vi!

//Ivan

SÅJA!

Det har blivit lite av en kolhydratladdning senaste två dagarna. En del har varit fusk (fast jag väljer att kalla det för att jag unnar mig. Då mår mitt samvete så mycket bättre, en del kolisar mer eller mindre ofrivilligt i och med att jag var bjuden både på lunch och middag i går. Även om jag i normala fall kör strikt LCHF så är jag inte den som gäst som sitter och knölar och rynkar på näsan åt en skaldjurspasta eller en krämig potatisgratäng (och oxfile med hemmagjorde bearnaisesås) och gott vin.

Nu på morgonen vaknade jag med ett sånt jäkla tryck i kroppen!!

Bröst, axlar och armar känns liksom fullmatade. Kanske rent av lite biffkriminella (på Torranska betyder det i stil med maffiga/uppumpade/imponerande, författarens anmärkning). Jag noterade också att jag har lagt på mig mer vätska så nu börjar det hända grejor. Att sustan börjar kicka in har garanterat också bidragit till det här biffkriminella uppvaknandet.

Nu ska jag bara pyssla lite (läs: ta fram vialen med susta, pumpar, kanyler) och sen bär det av till gymmet för årets jävla bästa jävla bröstpass. Det vet jag redan att det kommer att bli. Älskar den här känslan och insikten!!!

//Ivan

"I den sista repetitionen ser jag garanterat helt galen ut. Blicken fäst i taket, jag kommer på mig själv med att skrika tyst. Ögonen: På väg att ploppa ut och varenda sena i halsen är spänd till bristningsgränsen. Kinderna skakar av ansträngningen"

I dag stod bröst på schemat. Redan när jag vaknade i morse visste jag att det skulle bli årets bästa bröstpass. En ny växel finns på plats. Ivan uppdaterades till Ivan 2.0 natten till i dag. Detta är nästan omöjligt att förklara för någon som inte preppat och känt av den här nya Terminator-faktorn.

"Redan när jag vaknade i morse visste jag att det skulle bli årets bästa bröstpass"

Om jag nu trycker lite på den egna bromsen så är det just här som någon slags drogromantik lätt kan få fäste. Jag skulle ljuga om jag på väg hem från gymet och det här brutala passet inte tänkte tanken "...jamen om jag mår bra på den här dosen kanske jag ganska snart ska höga till 250 mg susta e3d och 250 mg deca e6d? Och och till hösten vore det lite spännande att addera till 100 mg Tren och...".

Ja, några av er som läser detta känner igen de här varningsklockorna. Den där lilla inject-djävluen som sitter på ena axeln och förföriskt börjar viska i ens ena öra.

Tillbaka till passet. Få övningar men en jävla massa set och repetitioner.

Inledde med 6 set i PecDec-maskinen. De två första var uppvärmning. 20 resp. 15 reps. De fyra sista: Rejäla arbetsset á 12, 10, 8 och 6.
Sen: Pyramid i snedbänk i smithen. Körde 6 r. Lassade på vikter inför varje nästa set. Tills jag inte längre klarade av en strikt 6:a. Då blev det dropset. Osäker på antalet set och reps här. Körde på hårt a'la blodsmak i en dimma. Bara ÅNGADE på.
Mellanspel: PecDec i 3 set x 10 reps. På maxvikten jag slutade på i sista arbetssetet.
Maskinspressar i pyramid + dropset: Jisses. Detta var - brutalt. Jag matade på på nivån att när jag strippade vikterna, gjorde jag det med minus 2.5 kg...

...irriterade mig att en hyfsat stor och stark kille kom in när jag SLET med 6 reps på typ 65 kg. Men då hade jag droppat och droppat, strippat och strippat. Men: FECK IT!!! För jävlar vad jag trasade sönder varenda fiber i mina pecs.

Avslutade med 3 x 6 reps (satans tunga) i PecDec. Alltså, jag var nära att kräkas. På riktigt. I den sista repetitionen ser jag garanterat helt galen ut. Blicken fäst i taket, jag kommer på mig själv med att skrika tyst. Ögonen: På väg att ploppa ut och varenda sena i halsen är spänd till bristningsgränsen. Kinderna skakar av ansträngningen. Målsättningen var 3 set x 6 reps. Men i sista setet var jag bara helt chanslös. Jag hade inget mer att ge. Jag var - slut. Helt slut.

Ok kompisar, från och med nu KÖR vi, deal?

//Ivan

"I den sista repetitionen ser jag garanterat helt galen ut. Blicken fäst i taket, jag kommer på mig själv med att skrika tyst. Ögonen: På väg att ploppa ut och varenda sena i halsen är spänd till bristningsgränsen. Kinderna skakar av ansträngningen"

I dag stod bröst på schemat. Redan när jag vaknade i morse visste jag att det skulle bli årets bästa bröstpass. En ny växel finns på plats. Ivan uppdaterades till Ivan 2.0 natten till i dag. Detta är nästan omöjligt att förklara för någon som inte preppat och känt av den här nya Terminator-faktorn.

"Redan när jag vaknade i morse visste jag att det skulle bli årets bästa bröstpass"

Om jag nu trycker lite på den egna bromsen så är det just här som någon slags drogromantik lätt kan få fäste. Jag skulle ljuga om jag på väg hem från gymet och det här brutala passet inte tänkte tanken "...jamen om jag mår bra på den här dosen kanske jag ganska snart ska höga till 250 mg susta e3d och 250 mg deca e6d? Och och till hösten vore det lite spännande att addera till 100 mg Tren och...".

Ja, några av er som läser detta känner igen de här varningsklockorna. Den där lilla inject-djävluen som sitter på ena axeln och förföriskt börjar viska i ens ena öra.

Tillbaka till passet. Få övningar men en jävla massa set och repetitioner.

Inledde med 6 set i PecDec-maskinen. De två första var uppvärmning. 20 resp. 15 reps. De fyra sista: Rejäla arbetsset á 12, 10, 8 och 6.
Sen: Pyramid i snedbänk i smithen. Körde 6 r. Lassade på vikter inför varje nästa set. Tills jag inte längre klarade av en strikt 6:a. Då blev det dropset. Osäker på antalet set och reps här. Körde på hårt a'la blodsmak i en dimma. Bara ÅNGADE på.
Mellanspel: PecDec i 3 set x 10 reps. På maxvikten jag slutade på i sista arbetssetet.
Maskinspressar i pyramid + dropset: Jisses. Detta var - brutalt. Jag matade på på nivån att när jag strippade vikterna, gjorde jag det med minus 2.5 kg...

...irriterade mig att en hyfsat stor och stark kille kom in när jag SLET med 6 reps på typ 65 kg. Men då hade jag droppat och droppat, strippat och strippat. Men: FECK IT!!! För jävlar vad jag trasade sönder varenda fiber i mina pecs.

Avslutade med 3 x 6 reps (satans tunga) i PecDec. Alltså, jag var nära att kräkas. På riktigt. I den sista repetitionen ser jag garanterat helt galen ut. Blicken fäst i taket, jag kommer på mig själv med att skrika tyst. Ögonen: På väg att ploppa ut och varenda sena i halsen är spänd till bristningsgränsen. Kinderna skakar av ansträngningen. Målsättningen var 3 set x 6 reps. Men i sista setet var jag bara helt chanslös. Jag hade inget mer att ge. Jag var - slut. Helt slut.

Ok kompisar, från och med nu KÖR vi, deal?

//Ivan

Ditt satans odjur - vad jävla taggad jag blev av att läsa det där.

Nu är det dags, Ivan. Nu är det dags.

Vi ses på gymmet!

// SaintAmbrose

Kul att höra! Kul också att "ditt satans odjur" kan bli en riktigt fin komplimang, haha!

Jag har ett videomöte nu klockan 09.00 men efter det blir det ett besök på gymet. Herr Rygg ska få slita. Duktigt.

//Ivan

Leeeets go mannen!


Mm kan känna att den börjat smyga sig på lite på mig också "fan verkar ju vara sån jävla responder på testo, hade ju blivit helt brutalt på 500mg?", "anavar hade ju varit sinnes att slänga in sista veckorna för att poppa som ett nykläckt strutsägg till sommarens rave-festivaler", man får hålla sig i skägget!


Men ja, nu jävlar öser vi på det!

Haha kan relatera. Har bara satt mitt första stick förra veckan (heeeeeyo) men planerar redan kommande kurer.

eyy, all lycka mannen!

Japp. Nu öser vi!

Ja, lycka till!

ETT RIKTIGT USELT PASS

Det händer mig sällan. Max 1-2 ggr om året. Mina pass är i regel alltid rätt bra. Även om jag inte är tokpeppad innan så brukar jag bli det så fort jag greppar tag i en vikt. Då mentalt slår jag liksom om till "nu jävlar åker vi"-läget. Men inte i morse. Blir irriterad på mig själv. Sen blir det också sådan kontrast till bröstpasset i förrgår som var det här årets bästa pass. Men jag hade verkligen noll glöd. Helt håglös. Kunde inte ens tvinga mig att fullfölja passet. Efter 6-7 meningslösa set bara gick jag därifrån. DET tror jag faktiskt aldrig har hänt. Om det har gjort det, är det så länge sedan att jag glömt bort det.

Jag kanske behöver en extra vilodag. Ska nu släppa irritationen och ställa in siktet på morgondagens axelpass.

Jag känner mig i alla fall lite fylligare, primärt över axlar och bröst. Det är de muskler som brukar vara snabbast på att reagera och som jag först märker av. Jag svettas väsentligt mer under passen och återhämtningen är märkbart bättre. I går borde jag haft träningsvärk av det brutala bröstpasset dagen innan. Men, kände och känner ingenting. Utan prepp hade det dröjt minst 5-6 dagar innan jag skulle kunna köra ett nytt pass för pecsen. Nu känns de istället pigga och fräscha.

Jag har slarvat med kosten ett par dagar nu. Blir mer fusk i dag men from i morgon är det tillbaka till strikta rutiner. Har liksom inte råd att slarva med perfektionen eftersom jag vill bli av med en massa fläbb och samtidigt helst bygga lite muskler.

Annars mår jag bra. Märker inte av ökat blodtryck. Det har jag haft på tidigare kurer men då låg jag också lite högre (med mina rätt mediokra mått). Vore skönt att slippa gå runt som en högröd tomat mitt i vintern.