Citat:
(Detta är del 2 i mitt svar. Första svaret här: (FB) Allt fler ryska trupper vid Ukraina - hur länge dröjer det innan Ryssland går in?)
<sniip!>
Jag är nämligen inte alls övertygad om att ingen såg något hot, eftersom det inte är USA som "lockat" in Baltikum, utan det är länder som Estland, Lettland och Litauen, tillsammans med Polen och även då Ukraina och Georgien, som s.a.s. "hängt på låset" och velat gå med i NATO.
USA kanske inte sett Ryssland som ett hot under 00-talet, och inte heller Tyskland eller Frankrike. Men det är alldeles klart att Baltikum känt sig hotade även under den period där vi i väst hade den största fredsyran.
<another sniip!>
<sniip!>
Jag är nämligen inte alls övertygad om att ingen såg något hot, eftersom det inte är USA som "lockat" in Baltikum, utan det är länder som Estland, Lettland och Litauen, tillsammans med Polen och även då Ukraina och Georgien, som s.a.s. "hängt på låset" och velat gå med i NATO.
USA kanske inte sett Ryssland som ett hot under 00-talet, och inte heller Tyskland eller Frankrike. Men det är alldeles klart att Baltikum känt sig hotade även under den period där vi i väst hade den största fredsyran.
<another sniip!>
Broder DjILY, jag hoppas att du har överseende med fulciterandet ovan, då jag vill lyfta fram något i ditt inlägg som är extremt väsentligt när man diskuterar NATOs påstådda expansion:Hela den f d Warszawa-pakten – samtliga länder som inte hade Moskva som huvudstad –*gick med i NATO så snart man hade möjlighet.
• Väst var, precis som du skriver, t i något slags fredsyra. Vi hade liksom ”löst den där demokratigrejen” på hemmaplan (läs; Europa), lyckats ta hand om ett par spritt språngande krigsherrar på Balkan och ville sprida öppenhetens och demokratins vibrationer till andra världsdelar.• Ryssland gick med i NATOs Partnership For Peace. Man slöt avtal om Open Skies för att skapa större transparens och förtroende mellan de tidigare fiendemakterna och det fördes förhandlingar om en roadmap för ryskt NATO-inträde (tror att året man börjar diskutera sådant är 1994, för den som vill fördjupa sig). Att tala om fredsyra, är ingen överdrift.
• Lik förbaskat ville Estland, Lettland och Litauen inte riktigt låta sig ryckas med. 1996 inleder man dialogen med NATO, de så kallade 16 + 1-samtalen, under rubriken Intensified Dialogue on the Questions of Membership.Kan vi ana ett samband här?
Åtta år senare, 2004 är man fullvärdiga NATO-medlemmar. Smack in the middle of peak fredsyra.
- Att så många länder bakom den forna järnridån...
- Samtliga Warszawapaktsländer (utom Ryssland, då)...
- Samt flera forna Sovjetrepubliker...
...velat orientera sig mot väst, etablera sig som öppna demokratier och kasta oket från årtiondena av ockupation?
• Och att konfliktens kärna här och nu, är ytterligare en tidigare Sovjetrepublik• NATO är inte en imperalistisk organism med krav på säkerhetszoner där länder behöver agera buffertar. Det är ett försvarsåtagande inom ramen för en allians.
som hamnade i trubbel och blev invaderade då man ville frigöra sig från Kremls inflytande.
• Detta är raka motsatsen mot det tankegods som är förhärskande i Kreml, pådrivet av en autokrat som känner marken bränna under fötterna efter 22 års misslyckande med att ge folket demokrati, grundläggande friheter och välstånd.
Denna skillnad bör man ha i minnet, då man funderar över NATOs explansion från 16 stater vid Sovjetunionens kollaps till dagens 30 stater. Titta noggrannare på vilka stater som anslutit sig...
Återigen: Kan vi möjligen ana ett samband här?
