Citat:
Ursprungligen postat av
TheLucky
Vänsterliberalismen är inte stark bland partierna som kan tro och framför allt inte hos väljarna. Över 60 procent av väljarna vill samarbeta med SD och över 65 procent tycker som SD och M i invandringsfrågan. Centerns, sossarnas och vänsterns kärnväljare är konservativa. Låt vara inte ideologiskt. Man vill dock inte ha den här utvecklingen. Just därför blir riksdagens betydelse allt viktigare än regeringen. Ebba och Ulf har uttryckligen och återkommande sagt att riksdagens makt måste stärkas. SD räknar ju inte med att sitta i någon regering och utnyttjar därför sin makt genom riksdagen. Ett tecken är att regeringen styrs av de blågulas budget. Vidare har man infört strängare tag mot kriminella. Senast i veckan godkände miljöministern slutförvar av kärnbränsle och man har talat om att man är intresserad av kärnkraft.
Skillnaden mellan svensk politik som är radikal och i alltför många frågor inte representerar väljarnas åsikter är dramatisk
Vi har helt enkelt ett demokratiunderskott där en allt för liten politisk adel tillåtits styra utvecklingen i strid med folkviljan.
Lägg till det destruktiva samarbetet med MP under de senaste 20 åren som alla regeringar oavsett färg ägnat sig åt.
Lägg till politiserad myndighetsutövning, och värdegrundsvapnet som effektivt styr opinionsbildning och stöder det offentliga Narrativet.
Och när valresultatet inte gått etablissemangets väg eller ”folket valt fel” så åsidosätts utfallet med DÖ eller JÖK:ar
Så visst, vägen framåt för SD (och all opposition) till sittande regering ligger förstås i att via riksdagen utmana och påverka.
Jag tror det vore förödande för SD att sätta sig i en M ledd regering i det här läget, man måste hela tiden vara beredd att visa sin makt om det behövs och vara beredd att slänga M under bussen om de återgår till sina globalistliberala irrläror.
Samtidigt måsta man visa regeringskompetens och hålla ingånga avtal.
Man måste ha ett regeringsprogram och avtal som ger meningsfull förändring i utbyte mot sitt stöd.