John F. Kennedys politiska gärning

(Den eller de som du själv citerade från, för några timmar sedan.)

Om JFK och CIA avser samma bombningar vet jag inte och du är naturligtvis fri att välja om du hittar flera.
Operationens karaktär gjorde att bröderna Kennedy anställde killar med lärkvingar och satte hemligstämplar i deras händer. Det kan därför vara svårt att hitta exakta benämningar på enskilda militära delmoment i operationen och bevisa att JFK visste vad han gjorde.

Va? Sluta fjanta dig och förklara istället vad du menar.

Vilket planerat av JFK godkänt flygangrepp från basen i Nicaragua ställde samme JFK in?

Va? Vet du inte själv vilket luftangrepp du yrar om?

Vilka då? Och hur gick den "anställningen" till?

Var det inte CIA som planerade och genomförde operationen?

Va? Vilka djävla "hemligstämplar" och vad är det i så fall ett argument för eller mot?

Är du på fyllan? Tala ur skägget människa!

Om du hävdar att JFK agerade på ett visst sätt med avseende på något specifikt så är det nog bara du som kan förklara det. Om du dessutom förväntar dig att någon ska ta dig på allvar när du hävdar något så måste du också medelst citat, källhänvisning och goda argument, också visa att det du hävdar är något mer än bara dina vanliga fantasier.

Väntar vi förgäves även den här gången?

https://allworldwars.com/The-Taylor-Committee-Investigation-of-the-Bay-of-Pigs-by-Jack-Pfeiffer.html

JFK fixade en kommitte, Cuban Study Group (CSG), med Maxwell Taylor som ordförande. Övriga medlemmar var brorsan Robert, Admiral Arleigh Burke och Allen Dulles.

Vilka kunde väl vara bättre lämpade att utvärdera Grisbukten fiaskot än dessa grabbar...(host...host)?
(Samtliga hade varit högst delaktiga i både planering och utförande av operationen och idag fnissar vi mest åt upplägget.)

JFK ansåg att CSG skulle dra lärdomar av Grisbukten och från dessa staka ut en ny väg för militära och paramiltära aktiviteter, (tex Operation Mongoose).

Maxwell fick uppdraget 19 april 1961 och skred närmast genast till verket, medans strider och räddningsinsatserna pågick på Kuba. Detta hade till följd av att både intervjuare (RFK, Burke eller Dulles) och de som intervjuades var tvugna att lämna förhören, för att bistå med beslut angående den fortfarande pågående situationen på Kuba.

En hel del material framkom naturligtvis och mycket förblev hemligstämplat till slutet av 1970-talet.

Jo, jag är väl bekant med både Vita husets granskning av operationen och CIA's egen, utförd av Inspector General Lyman Kirkpatrick, men det var liksom inte min fråga.

Igen:

1. Du hävdar att JFK ställde in ett planerat och av honom tidigare godkänt flygangrepp från basen i Nicaragua.

2. Jag frågar dig då VILKET planerade flygangrepp ställde han in, när, hur, varför?

Det går liksom inte att bemöta annars.

Citera. Källhänvisa. Förklara.

Detta flyganfall inställdes, oavsett vem som flög uppdraget och oavsett vilket flygplanstyp som användes.

https://history.state.gov/historicaldocuments/frus1961-63v10/d108
At about 9:30 p.m. on 16 April (D-1) I was called in the CIA headquarters for the Cuban operation by the Special Assistant to the President, Mr. McGeorge Bundy. He notified me that we would not be permitted to launch air strikes the next morning until they could be conducted from a strip within the beachhead. Any further consultation regarding this matter should be with the Secretary of State.

Total förbudet modifierades något några timmar senare, och JFK ger via Rusk tillåtelse att bomba och ge flygunderstöd i och omkring landstigningsområdet. Oavsett vilket flygplanstyp som användes och oavsett vilken flygbas som användes.

Äntligen. Det var väl inte så farligt?

Ok, då tittar vi på vad som framkommer i Taylor's rapport:

JFK hade godkänt två flygangrepp från basen i Nicaragua:

1. Två dagar innan landsättningen av exilkubanerna 15 april = D-2

2. I gryningen samma dag som landsättningen senare på dagen 17 april = D-Day

Syftet med dessa flygangrepp var främst att eliminera Castros flygvapen så att invasionsstyrkan inte skulle angripas från luften.

Efter dessa två av JFK godkända planerade flygangrepp, båda innan själva landsättningen, så skulle påföljande flygangrepp endast ske från det brohuvud som exilkubanerna då enligt planen skulle ha etablerat på stranden till Grisbukten.



Flygangreppet i gryningen av D-Day innan landsättningen av invasionsstyrkan:

1. JFK ska ha godkänt operationen den 16 april dagen efter det första flygangreppet (D-2), inklusive ett flygangrepp i gryningen av D-Day innan landsättningen av invasionsstyrkan.

2. Timmarna efter det att JFK ska gett sagda godkännande så ska FN-ambassadör Adlei Stevenson ha övertygat utrikesminister Dean Rusk flygangreppet på D-Day måste ställas in givet det omöjliga att dölja USA's inblandning (i.e. ingen "deniability") om fler flygangrepp genomfördes från basen i Nicaragua.

3. Dean Rusk konsulterar därpå JFK's Nationella Säkerhetsrådgivare och liasion till CIA, MacGeorge Bundy, som håller med, varpå de ringde upp JFK på dennes lantställe Glen Ora som då på deras (och Stevenson's) inrådan gav ordern om att luftangreppet på D-Day skulle ställas in.

4. Bundy väntar nu i mer än tre-fyra timmar innan han ca 21:30 ringer upp CIA's general Cabell och meddelar denne JFK's beslut om att ställa in flygangreppet på D-Day.

5. Bundy säger även att om Cabell vill diskutera det här beslutet vidare, så ska det ske med utrikesminister Rusk.

6. Cabell och Bissell beger sig därpå till Rusk's kontor dit de anländer ca 22:15, och försöker nu övertala denne om att dra tillbaka ordern om att ställa in flygangreppet på D-Day.

7. Rusk står på sig men säger till slut att de från hans kontor kan ringa upp JFK och försöka få honom att ändra sig.

8. På det svarar Cabell och Bissell att de inte såg någon poäng i det, varpå de lämnade Rusk's kontor och beordrade flygbasen i Nicaragua att ställa in flygangreppet.

9. Tidigt nästa morgon ca 04:30 dyker Cabell upp i Rusk's hem där han i telefonsamtal med JFK nu ber denne om reguljärt amerikanskt militärt flygunderstöd till skydd av invasionsstyrkan samt de skepp som användes, varpå JFK kategoriskt avslår hans begäran.

10. Trots ordern om det inställda flygangreppet i gryningen av D-Day så genomförs det ett antal flygangrepp från basen i Nicaragua senare under samma dag:

In all, a total of 13 combat sorties were flown on D-Day, in the course of which 4 B-26s were lost to enemy T-33 action (Taylor Memo. 1, para. 56).

11. Inte nog med det. Cabell och Bissell beslutar nu helt på egen hand att genomföra det flyganfall som egentligen skulle ha ägt rum i gryningen av D-Day, natten efter D-Day:

Impressed by the ease with which the T-33 aircraft [Castro-flyg] could destroy the obsolete B-26-type aircraft, the CIA leaders decided to attempt, by a bombing attack, to destroy the remaining Castro aircraft at night on the ground, Six aircraft were scheduled to strike San Antonio de los Bafias, believed to be the main base of operations, in two waves of three each during the night of 17-18 April. The mission was flown but was unsuccessful because of heavy haze and low clouds over the target (Taylor Memo. 1, para. 57).

12. Invasionens andra dag (D+1) den 18 april så genomfördes sex flygräder från basen i Nicaragua:

The attack was reported to have been very successful with an estimated 1800 casualties inflicted on the enemy and the destruction of 7 tanks. Napalm was used in these attacks, as
well as bombs and rockets (Taylor Memo. 1, para. 66).

Again, the President was not consulted—the same President who was supposedly so concerned about “deniability” that he had cancelled the most crucial action of the invasion. How “deniable” was the use of napalm? Where would “defectors” have gotten hold of it? The CIA also used “some American civilian contract pilots” in these sorties, because “some of the Cuban pilots either were too tired to fly or refusedtodoso” (Taylor Memo. 1, para.66).

13. Sista chansen att undsätta invasionsstyrkan på stranden med ammunition och förnödenheter var natten mellan den 18-19 april. Konvoj-kommendören bad därför CIA om eskortfartyg som skydd om de skulle lyckas med uppdraget, varpå CIA vägrade. 'Version 1':

As a result of these messages, CIA Headquarters, feeling that it would be futile to order these ammunition craft to attempt a daylight unloading, called off the mission and the attempt to get ammunition to the beach by sea ended. ThePresident was not requested for specific authority to extend the air cover to protect the ammunition convoy (para. 7).

14. Och här är 'version 2':

Considering the climate in which this operation had been planned in Washington, the CIA leaders apparently felt that it was hopeless to ask for either destroyer escort or jet cover for the ammunition convoy. Without this overt U.S. support, it was felt that the loss of the ships would be inevitable if they tried to run in daylight—if, indeed, they could get the Cuban crews to make the attempt. Under these circumstances, they felt justified in calling off the sea resupply effort and made no further attempt beyond an arrangement for another air drop to get in ammunition before the final surrender
(para. 69).

15. Dvs, i 'version 1' så är det utsiktslöst att försöka genomföra undersättningen, punkt, och i 'version 2' så var det utsiktslöst att försöka övertala JFK att godkänna en reguljär amerikansk militär intervention som skydd för konvojen.

Är du med så här långt?

Citera. Källhänvisa. Förklara.

Hmm...äntligen vadå? Det var andra gången jag länkade texten.

Det är möjligt att jag redan förklarat detta för en stund sedan.

Total förbudet modifierades något några timmar senare, och JFK ger via Rusk tillåtelse att bomba och ge flygunderstöd i och omkring landstigningsområdet. Oavsett vilket flygplanstyp som användes och oavsett vilken flygbas som användes.

Detta från.

https://history.state.gov/historicaldocuments/frus1961-63v10/d108
After considering the foregoing, the Secretary of State agreed that strikes could be made in the immediate beachhead area but confirmed that the planned air strikes against Cuban airfields, a harbor, and a radio broadcasting station, could not be permitted and the decision to cancel would stand.

Detta får även stöd i JFK presskonferens i januari 1963 (som jag länkat till tidigare).

Detta får även stöd i Dr. Jack B. Pfeiffer granskning av Taylor Kommitten:
https://allworldwars.com/The-Taylor-Committee-Investigation-of-the-Bay-of-Pigs-by-Jack-Pfeiffer.html

Although President Kennedy initially cancelled all D-Day air strikes, he and Rusk finally agreed to permit the B-26s to fly ground support actions in the immediate area of Red and Blue Beaches on D-Day. Attack against any of the targets originally scheduled for D-Day was specifically prohibited.

Och i Dr. Jack B. Pfeiffers granskning av Taylor Kommitten hittar vi:

https://allworldwars.com/The-Taylor-Committee-Investigation-of-the-Bay-of-Pigs-by-Jack-Pfeiffer.html
The suggestion that it took the shooting gallery over Playa Giron on D-Day to impress the CIA leadership with the necessity of eliminating the T-33s was absurd. Gar Teegen, Chief, Air Operations at Puerto Cabezas had requested authorization for a restrike on the airfields during the late afternoon of D-l; but Teegen request already had been received and rejected by Washington prior to the time that Kennedy made his arbitrary decision to cancel the D-Day strikes.

The reader might recall that the original air plan called for all out air strike on both the morning and afternoon of D-2 and D-Day and subsequently as required.

Varför? Du läser ju uppenbarligen inte det som jag länkar.

Du länkar till en omfångsrik rapport utan att med citat specifikt ange vad du för tillfället irrar om.

Nu vet jag det. Äntligen.

Jag väntar gärna med att gå in på vem som sa vad, när och hur. Jag vill veta om du håller med om att tidslinjen (1-14) som jag punktade i allt väsentligt är korrekt.

Ja eller nej.

Jag instämmer, det verkar helt absurt.

Menar Pfeiffer att Taylor ljuger här?

Det ingick två flygangrepp från basen i Nicaragua i den av JFK godkända operationen.

1. Två dagar innan invasionen: D-2

2. I gryningen av invasionsdagen: D-Day

Det var i så fall inget "arbitrary" beslut. Det var i så fall ett beslut som fattades eftersom att FN-ambassadör Adlai Stevenson fick panik när det efter bombningarna under D-2 stod klart att det var omöjligt att dölja en storskalig amerikansk inblandning i invasionsförsöket, inför det internationella samfundet.

Villkoret för att JFK skulle godkänna operationen var att den skulle vara "plausibly deniable" och att bombningarna D-Day därför måste ställas in.

Beslutet om att ställa in ska enligt de inblandade ha tagits på eftermiddagen av D-1, vilket innebar att ledningen av operationen i så fall i god tid hade kunnat ställa in invasionen om de nu visste att inställandet av bombningarna under D-Day skulle leda till att den skulle misslyckas.

Så skedde ej.

Va? Källa på det.

Om du länkar till stora mängder text utan att ange/citera just de uppgifter du vill lyfta fram så ber jag dig mycket riktigt att precisera och göra just det.

Jag kan fortfarande inte göra det åt dig.

onopono:
"Om du länkar till stora mängder text utan att ange/citera just de uppgifter du vill lyfta fram så ber jag dig mycket riktigt att precisera och göra just det."

Åja, fyra eller fem rader text är knappast stora mängder. Dessutom hade jag fetat det som var av intresse (då).

onopono:
"Beslutet om att ställa in ska enligt de inblandade ha tagits på eftermiddagen av D-1, vilket innebar att ledningen av operationen i så fall i god tid hade kunnat ställa in invasionen om de nu visste att inställandet av bombningarna under D-Day skulle leda till att den skulle misslyckas."

Jag fattar det som om att Cabell (CIA) blir uppringd 21:30 D-1 av Bundy, enligt ovan. Det vill säga, D-Day, är bara några timmar bort och det var för sent att ställa in, om jag minns det rätt.

Nej.

Så här skriver JFK's rådgivare Arthur Schlesinger (A Thousand Days, sid. 273):

- [Konversationen mellan JFK och Rusk/Bundy ägde rum] “late Sunday afternoon.”

- [Innan konversationen avslutades så...] “the President directed that the strike be cancelled,”

- [Varpå] “Bundy promptly passed on the word to General C. P. Cabell...”

1. Rusk och Bundy ringde upp JFK på dennes lantställe sent på söndag eftermiddag = D-1 senast 18:00.

2. Dessa två övertalar då JFK att ställa in flygräderna som var planerade att genomföras i gryningen av dagen för invasionen men innan landsättningen = D-Day senast ca 07:00.

3. Bundy vidarebefordrar därpå direkt ordern till CIA's general Cabell = D-1 senast 18:00.

Det här ger ledningen för operationen minst 11 timmar att ställa in invasionen om de nu ansåg att inställandet av flygräden D-Day skulle leda till att invasionen misslyckades.


Vad säger då Taylor-rapporten?

At about 9:30 P.M, on 16 April, Mr. McGeorge Bundy, Special Assistant to the President, telephoned General C.P. Cabell of CIA to inform him that the dawn air strikes the following morning should not be launched until they could be conducted from a strip within the beachhead. Mr. Bundy indicated that any further consultation with regard to this matter should be with the Secretary of State (Memo. 1,para. 43).

Här ska Bundy istället ha informerat Cabell ca 21:30 på D-1, mer än tre timmar efter det att JFK gav ordern, senast 18:00 samma dag. Inte "promptly" som Schlesinger skriver.

1. Schlesinger har fel när han skriver "promptly"?

2. Taylor har fel när han skriver "about 9:30 PM"?

Mer om det senare, men klart är att båda versionerna ger gott om tid (ca 8-11 timmar) för CIA's ledning att konsultera JFK och om inte det går, ställa in invasionen om de ansåg att den uteblivna flygräden skulle leda till att den misslyckades.

Korrekt?

Adlai Stevenson fick inte panik. Det var JFK som fick kalla fötter.
Det anses vara ett ologiskt beslut, eftersom USA medverkan inte gick att dölja längre. Politiskt spelar det ingen roll om man utför bombningarna eller ej, USA:s medverkan är redan avslöjad.

Miltärt hade det inneburit bättre chanser för exil Kubanerna, eftersom de då fått tillgång till ammunition, läkemedel och förnödenheter. Nu sänktes två båtar med detta innehåll av Castros flygvapen.
Dessa uppgifter verkar komma från Schlesinger, som inte verkar vara med i beslutskedjan.
CIA:s Cabell, som garanterat var med i beslutskedjan, uppger att de planerade flyganfallen ställdes in 2130 på söndagen 16 april.

JFK var denna söndag på landet, spelade golf och umgicks med familjen.
Rusk var i Washington.
Bundy var förmodligen New York med Adlai Stevenson. Dessa tre stod i telefonkontakt med varandra.

Landstigningen inleds vid midnatt söndagen 16 april och måndag 17 april 1961.
Inställningen av de planerade flyganfallen kan ha kommit 5-6 timmar innan landstigningen, om Schlesingers uppgifter är korrekta.

Jag råkade hitta en referens till ett dokument där Kennedy frågat efter planer för att invadera Kuba efter missilkrisen. Lite pigg var han nog ändå på att fortsätta:
https://nsarchive2.gwu.edu/NSAEBB/NSAEBB397/docs/doc%2022%2011-2-62%20memo%20to%20JFK%20re%20invasion%20plans.pdf

Kanske vart han avskräckt av militärens konstaterande att de inte kunde vara säkra på om det fanns kvar taktiska kärnvapen på Kuba.