Citat:
Ursprungligen postat av
Mulz
Så jag har varit mobbad hela livet och blivit uppväxt i en dysfunktionell familj. Blivit helt trasig pga det. Försökt kliva mig ur men ingen vill bli min vän eller partner.
Och så förväntas jag acceptera ett evigt singelliv? Dessa psykiska problem går aldrig bort. De kan inte.
Men du skriver här o faktiskt verkar du helt genomärlig.. har du psykiska besvär så verkar du trots detta
frisk o sund att formulera dig på bra sätt.
Men har du agg mot kvinnir, och vill plåga kvinnor o djur så är du en farlig sjuk typ.
Svårt få grepp om hur du är-
en plågare skrämmer bort normala mänskor ska du veta.. då borde du söka vård på närmsta vårdcentral- och arbeta med din slumrande sadistiska sida
men är du inte farlig o har kontroll över din ilska
så är du inte hopplös,
var söker du kvinnor, bor du i ett mindre samhälle, i stan eller på landet..går du ut eller träffar du någon på jobbet som du fattar tycke för
så kan du väl fråga om ni kan gå o fika tillsammans,
din ilska mot din egen mamma är ju orsaken till din inställning, men din knepiga familj är ju forntid
Du måste se framåt, och börja ta mera initiatriv- så omöjlig på dating marknaden tror jag inte du är.
Att va tjock, eller vara spinkig betyder ingenting alls, tror du att du är ful som stryk så finns massor med tjejer som vill ha fulsnygga typer, dvs de tycker att du duger som du är och ser något snyggt hos dig. Normala tjejer kan fastna för värsta bergatrollet.
Men att ge sig på oskyldiga djur och andra oskyldiga personer
så är det allra värsta man kan göra, sådant gillar inget kvinnfolk ska du veta
du skulle kunna gå t vårdcentralen o boka en tid för samtal,så du får lite mer stöd o framtidshopp.