Vilken av dessa IT-utbildningar passar mig bäst?

Hej.

Mitt mål är att arbeta med mjukvara och programvara (om det inte är två ord för samma sak) utan att behöva lösa 3+2år eller YH-utbildning. Har därför silat ned flera program till två som jag nu står och skall försöka välja mellan till våren. Det jag undrar är helt enkelt vilken utbildning som kommer passa mig bäst.

Åter, mitt mål: Vill jobba med programvara/mjukvara, t.ex. bygga applikationer och dylikt. Endast 3åriga utbildningar.

Står och väger mellan https://lnu.se/program/programvaruteknik/vaxjo-internationell-engelska-ht/2021/ och https://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/program/?pInr=PROG&pKod=SSY1K och undrar helt enkelt; vilken utbildning är "bäst" (eller bättre) för att uppnå mitt mål?

Vad är skillnaden mellan en examen i datavetenskap och en examen i informationsvetenskap? Och i sådana fall är en fördelaktig?

Får känslan av att utbildningen hos LNU är betydligt mycket mer IT-inriktad men spelar det någon roll? Kommer någon att titta på min examen om jag går utbildningen i Visby och säga att den inte duger, kontra examen från utbildningen i Växjö?

Vad menas med "informationssystem"? Hälften av poängen från Visby-utbildningen spenderas ju på just informationssystem och jag har inte lyckats hitta någon bra förklaring på vad det innebär?

Hur ser upplägget för en datavetenskapsutbildning ut om man praktiskt/teori? Hur brukar upplägget vara? Brukar det vara mycket teori eller brukar det vara mer praktiskt? 50-50 eller lutar det åt något håll?

Inser att det blev en jävla massa frågor men blir glad för alla svar jag får! Tack på förhand!

Den i Växjö är lite mer datavetenskaplig och den på UU verkar lite mer "mjuk".

En kandidat är typ basics i programmering, datastrukturer, algoritmer, databaser. Masters är mer yrkesinriktade där du har en inriktning du programmerar mot. T ex distribuerade system (tänk flera datorer som ingår i samma system, typ tänk köp-displayerna på McDonalds, köp-displayerna är kopplade till beställning-skärmarna som i sin tur är kopplade till något system inne bland köksfolket osv. Allting ingår i ett stort distribuerat system), maskininlärning av olika slag, lågnivå-programmering osv.


Datavetenskap är tyngre än systemvetenskap. Datavetarna samläser de förstå två åren med civilingenjörerna i IT (med skillnaden att datavetare läser mer diskret matematik än ingenjörerna som istället läser annan matte). Datavetenskap i Uppsala ger alltså en riktigt "Bachelor in Computer Science" som du kan studera vidare med utomlands och du kan t om doktorera i datavetenskap.

I en systemvetenskap så slipper du nog en hel del matte .. vilket nog kan vara bra ibland. Datavetenskap är mycket mer vetenskapligt och akademiskt. Det är viktigt för att förstå tyngre datavetenskapliga koncept eller om du skulle vilja bli forskare och forska inom typ algoritmer och sånt. Typ pusha gränserna för olika datavetenskapliga fält. All matematik och teori kan dock tyckas överflödig om du bara vill läsa en kandidat och börja koda och inte är intresserad av tyngre grejer.

Angående praktiskt så får man koda mycket mer än vad det ser ut som när man tittar på kurserna. Vi har typ haft ett nytt programmeringsspråk i nästan varje kurs. Jag har hittills använt mig av 10 programmeringsspråk i skolan. Det kanske låter spretigt. Men när man läst väldigt många språk blir det till slut väldigt lätt att plocka upp och förstå nya språk.

LNU ser betydligt mer vettig ut baserat på utbildningsplanen. Konkret och mer åt ingenjörshållet. Ser ut som ett mer säkert val, rent utbildningsmässigt.

UUs utbildningsplan ser flummig ut. I princip alla kurser heter "Informationssystem". En fördel är väl att det verkar finnas vackra kvinnor där.

Jag förknippar Programvaruteknik med programmering/utveckling men det gör jag inte riktigt med Systemvetenskap.

Ingen utbildning är bra. Om du vill skapa bra datorprogram behöver du kunna datavetenskap, informationssystem och ekonometri. Datavetenskap så du inte kodar som ett jävla fån, informationssystem så folk kan förstår programmet du skapar, och ekonometri för att du inte ska slösa din och andras tid på skit som varken behövs eller efterfrågats. Så tycker jag.

Om du bara vill ha jobbet kan du skapa ett github-konto och copy pasta lite kod, göra några ändring, skriva på CV:t och börja söka.

Det bör lyftas fram att man i jobbannonser (ofta slarvigt) sällan gör skillnad mellan systemvetenskap och datavetenskap, utan man kan landa utvecklarjobb med båda linjerna. Det avgörande blir programmeringskunskaperna, och en datavetare har ju vanligen tyngre sådan kompetens då långt ifrån alla systemvetare läser så mycket programmering. Det finns dock undantag, då vissa systemvetarstudenter har ett stort driv för ämnet och ser till att bli riktigt duktiga, varför deras kompetens efterfrågas.

En annan aspekt är tillgången till extrajobb. För många IT-jobb förutsätts tidigare erfarenhet och inte bara studier, så detta bör vägas in vid valet av studieort.

Ekonometri används ju inom NEK, varför skulle det vara en grundläggande kunskap inom programmering?

De program du skapar har relevans på nationell nivå, men inte bara nationellt utan också internationellt.

Hur många olika operativsystem tycker du att vi behöver?
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_custom_Android_distributions

Hur många olika anteckningsprogram behöver du?

Hur många officepaket behöver du?

Hur många ritprogram behöver du?

Hur många videoredigeringsprogram behöver du?

Hur mycket jävla skit behöver du ladda ner för att prova och sedan radera?

99%+ av alla programmerare gör skit.

Ok, men på vilket sätt bidrar kunskaper i nationalekonomiska metoder till detta?

Det ger ett större perspektiv, man fokuserar på samarbete, spara tid och pengar. Vissa företag vill att man ser positivt till open source, de har samma perspektiv, för dem har koll på nationalekonomi.

Ok, men kopplingen till programmering är fortfarande väldigt otydlig. Borde inte fokus på samarbete, spara tid och pengar vara något av intresse överallt?

Om man gör något för att man tycker om det så bryr man sig inte om tid, pengar eller samarbete.