Citat:
Ursprungligen postat av
JONTEmedpennan
Oavsett vilken religion eller Gud ni troende tror på: Tycker ni själva att er religion låter logisk, trovärdig och sann?
Det är väl idag uppenbart att evolutionen stämmer, att Jorden inte är platt, att änglar och spöken inte existerar på riktigt, att de olika paradisen bara är föråldrade påhitt, att inget stämmer.
Att Jesus inte alls var så god som han beskrivs. Han var enligt källor pedofil, precis som munkarna i Indien och det buddistiska Sri Lanka är. Gamla testamentet förespråkar att man ska stena barn som inte lyder.
Ondskan och misären som råder i världen trots en god och allsmäktig Gud...? Vem skapade Gud, och varför skulle en omnipotent sådan ha intresse av att övervaka människor och skicka dom till helvetet respektive paradis...?
Men det är egentligen inte det jag undrar eller har synpunkter på utan hur ni får ihop er tro rent logiskt.
Hur får ni ihop era religioner och er tro rationellt och logiskt? Hur ser ni sanningen i något som för mig och andra uppenbarligen är myt rakt igenom?
Ser ni inte igenom bluffen, eller vad får er att fortsätta tro, oftast tom nästan "veta"? Skäms ni inte? Tvivlar ni inte på sanningshalten? Ställer ni er aldrig frågan huruvida ni lurar er själva, och att alltsamman är uppdiktat?
Jag uppfattar att du irriterar dig på det där, det gör jag med.
Eller rättare sagt, för mig är Bibeln är allegorisk samtidigt som det är en manual i hur man kan leva sitt liv. Men detta vet jag om världen:
Vi är energimönster. Allt som är, är energi. På grund av kvantmekaniska grejs så påverkar din existens, bara genom att leva och iakta världen och tänka så vad ska man säga, vibrerar ditt mönster. (vad hette hon, Barbara?

)
Och de vibrationerna sprider sig som ringar på vattnet och replikeras och skapar nya mönster när de interfererar med andra energimönster i olika intensitet. Ibland förstärker de varandra och ibland försvagar de varandra.
Termodynamikens första huvudsats säger att energi är oförstörbar och kan heller inte skapas utan har alltid funnits.
Hur jag skohornar in Kristus i detta och tolkar Bibeln står inte i motsats till det jag vet. Tvärtom förstärker det min tro på att livet är någonting evigt.
Om livet är någonting evigt så vill jag att min sång ska vara vacker och jag vill sjunga tillsammans med andra och känna glädje i att just i den här stunden delar vi bröd och vin och det finns ljus i mörkret to coin a phrase.
Kristus död på korset ger mig etik. Buddism ger mig filosofi. De båda världarna är i total motsats, Budda var en prins som sökte sanning, Kristus var ett flyktingbarn som frivilligt lät sig avrättas hellre än att böja sig för de som satte ett pris på sanning.
Citat:
If you see your nature, you don’t need to read sutras or invoke buddhas. Erudition and knowledge are not only useless, they cloud your awareness. Doctrines are only for pointing to the mind. Once you see the mind, why pay attention to doctrines?
Så vem var Kristus? Frågan är viktigare än svaret. För svaret vet du redan. Han var du och jag. Han var oss.
I dig finns alla profeter och i dig finns alla gudar.
Tänker du förneka det? Jag tänker inte förneka det om dig.