Citat:
Ursprungligen postat av
EnergizerBunny
Finns inget som säger att det är förbjudet. Däremot är det trots allt så att om detta hade gällt en SD-politiker, så hade den jagats av media tills den antingen blir sparkad eller tar sitt liv.
Men så fort det är ett annat parti, då går det alldeles utmärkt. Dubbla måttstockar.
Att man är tillsammans med en nazist säger ju en hel del om ens egen inställning till saker och ting.
Vad säger du om en kvinna som är tillsammans med en pedofil då? Skaffar barn med den här pedofilen och allt, trots att hon mycket väl vet om att hennes man är pedofil. Tycker du det är ett tecken på bra omdöme?
Vill du ha en sådan person på högt uppsatta positioner i samhället? Om den personen accepterar en pedofil i sitt förhållande, accepterar att skaffa barn med pedofilen och därmed accepterar pedofili överhuvudtaget, så vill jag påstå att det inte är en förmildrande omständlighet att hon själv påstår att hon själv inte är pedofil.
Samma torde gälla nazism, rasism med mera.
Antingen accepterar man att den här kvinnan har nazistiska åsikter eller som MINST tycker det är helt okej, till den grad att hon är jättenöjd med att utsätta sitt eget barn för det, ELLER så går man rakryggad ur detta som en S-ledning och faktiskt sparkar personen för att ha så "dåligt" omdöme.
Antingen är S emot nazister, vilket de säger sig vara, eller så välkomnar de nazister och nazistiska åsikter.
Men vad begär man från en samling inkompetenta politiker?
Ja, det är olika måttstockar. En borgerlig politiker hade inte kommit undan. Man kommer inte undan som nasse i storstäderna. Heil-Idas barn har inga bra föredömen och får inte en normal syn på livet och sina medmänniskor. Det måste leda till en otrygg tillvaro, och en förstörd framtid.
Heil-Ida har inte tagit avstånd, denna livssyn är en del av hennes vardag.
Jag undrar vad som hänt om folk hade skvallrat om en liknande familj i Stockholm, nazimusik, heilande mamma och dessutom har folk sett sydstatsflaggor i hemmet. Skolan och soc hade reagerat med all kraft. En oros anmälan och utredning.
Men det är alltid olika måttstockar i den kvasifeminiztiska stormakten. Svensken får inte skrika på barmen eller ens peta på ett barn. Medan i förorterna omskärs flickor, och de tvingas till kusingifte, kastas från balkonger och i övrigt lever de under hederskultur. Kritik av detta kallar sossar för rasism. Medan man i välskötta moderata kommuner diskuterar barnens rätt till god mat i skolan. Och passar på att flika in FNs barnkonvention för att motivera kostnaden.
