Citat:
Ursprungligen postat av
eoku
Jag svarade just på den frågan med ett exempel, en månads betänketid innan avtalet skrivs, och en månads ångerrätt efter att avtalet skrivits. Avtalet börjar alltså gälla en månad efter det skrivits, om inte säljaren bryter det innan dess.
Och barnfamiljen väntar då förstås med att säga upp eller sälja sin bostad tills efter en månad när avtalet är giltigt.
Men man kan istället ha bara en veckas betänketid och en veckas ångerrätt.
Och det behövs ingen särskild lag, om människor väljer att ta hänsyn till äldre när de köper fastigheter av dem. För då räknar de med att den äldre säljaren kan ångra sig snart efter att den skrivit under avtalet. Tex pga att den missförstod något i avtalet.
Givetvis vore det bra om man tog sådan hänsyn till alla människor, men just äldre människor vet man ju att de får problem med att läsa, höra och förstå vad som står skrivet och sägs, så det är mer uppenbart att man behöver ta mer hänsyn till dem.
Om man nu har två månader på sig att vänja sig vid tanken att sälja sin fastighet, innan man skriver på ett kontrakt, vad gör då en vecka eller månads ångerrätt för skillnad? Rent juridiskt har du hur lång betänketid som helst, innan du skriver på kontraktet. Är du minsta osäker, skriv inte på.
En sak är väl om köparen har en hyresrätt de bara kan säga upp senare, men nuförtiden kräver banken ofta att du ska sälja din bostad innan du får köpa en ny. Hur bra fungerar det med din ångerrättstanke? Barnfamiljen som har sålt sin fastighet, har inte någon ångerrätt då de inte är gamla, utan hamnar på gatan.
Sedan, vad ska gälla som ångerrätt? Alla tänkbara skäl, eller någon begränsning?
Bara för att man är gammal, hör och ser sämre, är det inte samma sak som att man inte förstår andemeningen i en försäljning. Är man så illa ute, bör släkt och vänner ha märkt det och borde vidta åtgärder för att skydda gamlingen från sig själv om inte annat.