Att alltid uttala ord som de stavas: Bra eller anus?

Det enda svar jag har till dig är åiåaäeö.

Det här kan delas upp i två olika frågor, dels hur vi uttalar svenska ord och dels låneord.
Det svenska språket är rätt fonetiskt om vi jämför med danska, engelska och franska.
Sedan finns dialektala skillnader i uttal, exempelvis "fors" säges "forsch" av normalsvensken, medan svensken i Finland uttalar det "forrs".
Utländska ord och namn bör få en försvenskad stavning som ger en vägledning om uttal, exempelvis "sås" där fransosen skriver "sauce", eller uttalas som det skrives anpassat till svenska fonem.
Vissa aktivister kräver att vi skall uttala utländska namn på lokalt vis men i så fall bör stavningen modifieras. Njo Jårk, Parri, Landån.
Annars kan dessa puritaner knipa.

Det där är ju bara halva ramsan: Äeäå, åiåaäeö. Gustav Fröding för den som inte visste det, alltså värmländska.

Vad används för utryck i Libellus de arte coquinaria? Där finns väl de äldsta recepten på såser i Europa, dvs innan franskan och engelskan dök upp som språkinspirationer i våra kök.

Det är ju också möjligt att man inte hade en kategori för såser generellt som kallades sås utan helt enkelt kallade dem för vad man nu döpt röran till specifikt.

Förmodligen ”spad”.

Såser i allmänhet användes före frysboxens tid till att öka hållbarheten på livsmedel, inte som i dag till att förhöja upplevelsen av en inmundigad biffstek. I begynnelsen var såsen helt enkelt en saltbaserad och kryddad sky, därav den gamla latinska benämningen på sås, salsa.

Är upp till var och en ifall de vill tala som en rättsskaffens man eller som kriminellt bonddrägg.

Tvärtom stämmer detta inskott häpnadsväckande bra med det lediga talspråket eftersom en hint av [p] eller [b] mellan [m] och ytterligare en konsonant är det närmaste vi kommer en fonetisk nödvändighet, så som vår talapparat ser ut anatomiskt. I ord som latinets assumptio har p:et till och med kommit att bli obligatoriskt.

Liksom i inlånade engelska former, som assumption och consumption.
Däremot får vi ovett om vi i dag på svenska skriver symptom i stället för symtom.

Just i symptom är p nog snarare ett originalljud, så att säga.

Massor av människor som inte kan uttala tydligt sche-ljud, så att de säger schack ungefär som tjack. Mest utlänningar dock men ändå, själv har jag minst tre eller fyra uttal av sch beroende av kontext.

Ja på sätt och vis, men även där finns en förändring för att underlätta uttalet: grundorden syn + ptoma har blivit sym + ptoma för att det är så otympligt att säga -npt-.

Liksom syn + fonia har blivit sym + fonia. Intressant nog har t ex italienskan kvar n:et, som i sinfonia.

Helt riktigt.