Det fria Sverige, allt om DFS (F.d. spekulationstråden)

Jag tror du har helt fel. Ingen har den självbilden du beskriver, och varför skulle det förresten vara någonting negativt att tycka illa om att ha koreaner och mulatter omkring sig? Det är ju bättre med instinkter som stöter bort än omfamnar det som inte ska vara här.
Fiendens bild av nationalister som "hatare" får snarare effekten att nationalister vill motbevisa den genom att förklara hur toleranta de är mot andra folk, vilket är fördelaktigt för fienden.

Att "nationella" lägger energi på att bry sig om främmande folkslag istället för att helt fokusera på ingruppen säger en del om stabiliteten hos den här "oppositionen".

Så länge den kulturella särprägeln förblir ohotat så bör en adopterad (och således assimilerad) individ knappast utgöra något större hot mot Det Fria Sverige...

Därmed är det inte sagt att man för den sakens skull rent historiskt skall blunda för rasens väsentliga betydelse eller vikten av homogenitet, men vad beträffar nationalism så bör den idag kanske handla mer om tankar kring kultur, civilisation och ande (samt en individuell och folklig förädling genom tro och gärning) än att fokusera på den enskilde individens biologiska härkomst...

/ Tiberius

Exakt vad fienden vill. Kanske tillhör du denna kategori men utger dig för att vara någonting annat i syfte att sprida gift och urvattna, eller så är det här helt enkelt bara vad så många "nationella" sorgligt nog redan tänker.

DFS är vad jag vet inte en förening för människor av vitt skilda ursprung, oavsett om de har blivit assimilerade eller ej.

1. De jag stött på genom åren vill jag hävda har varit så men om det är en utdaterad uppfattning så är det ju bra.
2. Det är lätt att säga så på ett forum men om du i verkligheten har kollegor och klasskamrater som är mulatter och koreaner och är hur hyggliga som helst och beter sig som vilken svenne som helst. Är det lika enkelt då? Detta är verkligheten för många. Då menar jag inte förortsaraber och dylikt.
3. Där kan jag hålla med.

Om det inte är enkelt visar att ett folk har blivit kuvat, som inte kan hävda sin rätt till sitt eget land utan måste anpassa sig efter främlingar, hyggliga som icke hyggliga.
Att det är verkligheten för många gör att det finns ännu större anledning att ta ställning för den egna gruppen, men om inte ens nationella vill trycka på åt det hållet, förändra synsätten utan hellre viker sig så kan man nog glömma det. Sedan är det ju så att majoriteten av "nationella" vill att hyggliga främlingar ska bo kvar här, så de har ju ingen anledning att ta avstånd från dem.
Hyggliga främlingar är de mest problematiska, därför ska naturalisering, integration motverkas så mycket som möjligt, medan segregation ska uppmuntras så att de förblir så främmande som möjligt.

Nej, vad "fienden vill" är att nationella skall framstå som inskränkta, samhällsfrånvända och sekteristiska i ett mindre hedervärt syfte att kunna avskärma dessa ytterligare från samhället och där är det tvärtom du som spelar "fienden" rätt i händerna...

Nationella grupperingar som öppet och i första hand förespråkar någon form av rasmaterialism kommer aldrig att förena det svenska folket och inte heller kommer rasmaterialismen som sådan bidra till en nationell pånyttfödelse - Dess ideologiska grund, rasbiologiska ståndpunkt samt sättet den framställs på riskerar nämligen att upplevas som alltför verklighetsfrånvarande och skrämmande för den stora massan...

Känslan av nationell samhörighet genom exempelvis religion och traditionalism hyser däremot betydligt större förutsättningar att stärka en döende nation och vill man i rollen som en intresseförening skapa en slags nationalism med folkligt stöd så bör rasbiologiska aspekter i diverse framträdande manifest undvikas helt till förmån för en mer (för folket) verklighetsanknuten betoning på kultur, tradition och religion...

/ Tiberius

Du talar fiendens språk, beskriver vita folk som bejakar sina intressen som inskränkta, sekteristiska, att det är lönlöst, osv. Precis den defaitism och den förvrängning av begrepp och synsätt och urvattning som fienden vill sprida. De här rösterna finns överallt och ni orkar inte ens försöka förklä er aktivism på något slugt sätt, utan det är "Jag är nationalist och nationalism handlar inte alls om ursprung" för hela slanten.

För det första så verkar du fått det hela om bakfoten, då du istället för att diskutera aktuell sakfråga (som faktiskt är högst relevant i sammanhanget) väljer att med barnslig osäkerhet hugga vilt omkring dig som ett skadeskjutet djur...

Sedan så handlar det hela inte vad jag som enskild individ tycker och tänker utan snarare huruvida Det Fria Sverige som intresseförening bör ställa sig i frågan om adoption och assimilering samt hur de skall agera ifall de önskar det folkliga stöd som de faktiskt behöver för att säkra sin fortlevnad och därmed undvika att hamna i samma fack som alla andra nationella rörelser (och intresseorganisationer) i modern tid - Det vill säga det rasmaterialistiska för att inte tala om inskränkta och sekteristiska fack som gemene man väljer att förkasta...

Så om det är någon som talar "fiendens språk" i detta sammanhang så är det väl ändå du...

Diskussionen handlar dessutom inte om någon storskalig integration utan snarare om något enstaka fall av assimilation genom adoption, vilket varken gör från eller till i en nationalistisk strävan att bevara sin kultur, tradition och religion...

/ Tiberius

Det var du som dök upp och började det bekanta babblandet om att nationalism inte handlar om ras utan om en känsla, och det är just åt det hållet som fienden vill att oroliga vita människor ska tänka.
"Rasmaterialism" är f.ö. ett "fint" ord som används för att förlöjliga vita människors instinkter till gruppsammanhållning.

Du hävdar att allmänheten skulle skrämmas bort och förkasta en grupp eller förening som driver en sådan linje, men samtidigt är hela det här politiska systemet engagerat i att driva en internationell raslig politik där olika raser ska flyttas och blandas ihop, det finns lagar som HMF vilka dömer människor olika utefter vilken ras man tillhör, de olika invandrargrupperna har egna föreningar, alltifrån Serbiska riksförbundet till Afrosvenskarnas riksorganisation. Denna gruppindelning, denna "rasmaterialism" som du kallar det är helt öppen och är inget som skrämmer bort svenskar från att stödja det här systemet, de accepterar gladeligen dessa förhållanden. Eller rättare sagt så är det nog så att de flesta överhuvudtaget inte reflekterar över sådant, de gör bara vad de blir tillsagda att göra och här kommer vi till en annan välbekant röst, nämligen den som säger att man ska anpassa sig till fiendens satta regler istället för att ändra på dem.

Så även om den egna gruppen skulle skrämmas av sådant som gagnar dem så är det upp till dissidenter att ändra på det, sådant opinionsarbete ingår ju i och är nödvändigt för hela frigörelseprocessen.
Sedan kan man undra varför ett helt folkligt stöd skulle utebli för att man inte inkluderar en enligt dig liten grupp rasfrämlingar.
Att etniskt baserade föreningar skulle överge sin grupporienterade linje gör dess hela syfte meningslöst. Röster som önskar detta är antingen de som fortfarande står på fel sida om normisgränsen eller har en baktanke.

Intressant är att du fortfarande, likt ett envist barn, försöker hävda att det är just din högst personliga uppfattning (om vad nationalism är) som skall klassas som en vedertagen sanning - En sanning som inte under några som helst omständigheter får ifrågasättas, för då blir man attackerad av rabiata och smått infantila beskyllningar av att man skulle tala "fiendens språk" eller besitta någon illvillig baktanke med det man väljer att skriva...

Hur som helst, det är väl egentligen ganska uppenbart (för de allra flesta) att en nationalism med nedtonade rasliga aspekter självklart får ett större gehör hos den stora massan av människor än vad exempelvis en öppen rasmedveten nationalism får, då de allra flesta ser kultur, tradition och religion som betydligt högre värden i sammanhanget än vad de gör med rasen som sådan...

Och vill man utveckla en nationalism med folkligt stöd i modern tid och därmed utmanövrera eller frångå de små sekteristiska grupperingar som också existerar så bör det rasbiologiska anspråket på nationalismen undvikas, om inte av ideologiska skäl så i alla fall av taktiska...

En intresseförening som Det Fria Sverige har således allt att vinna på att framhäva kultur, tradition och religion framför rasens vara eller icke vara, även om det i sammanhanget bör påpekas att det självklart inte är negativt om folket i största möjliga mån faktiskt väljer att sträva efter homogenitet då detta både främjar och förenklar alla yttringar gällande kultur, religion och mänsklig avel...

/ Tiberius

Du gör ju likadant och bestämmer själv vad som är nationalism, du anser alltså att du beter dig som ett barn.

Ditt inlägg består av samma sak som du redan upprepat.

Till sist kan understrykas att jag inte styrs av begrepp som t ex "nationalism", utan ser till vad som behövs göras. Vad man sedan vill kalla saker och ting är sekundärt.

Enligt mig så bör en nationell intresseförening primärt genomsyras av en mer folklig nationalism grundad på kultur, tradition och religion - Där själva rasfrågan endast bör vara av en sekundär natur...

Ibland måste man nämligen våga gå emot sina egna principer och förespråka mer okonventionella tankegångar i syftet att undvika att hamna i samma fälla som åtskilliga föregångare utan att för den sakens skull bli anklagad för att gå "judens" ärenden...

För detta behöver ju inte per automatik innebära att man i sak trivialiserar rasens betydelse, bara för att den förblir något nedtonad i sammanhanget...

Jag misstänker dock att vi egentligen har liknande målsättning men att det är vägarna dit som skiljer oss åt...

/ Tiberius