Hur träna på att hantera ångest?

Jag är sjukt trött på att ha ångest och undrar om någon har några råd kring hur man ska lära sig hantera det. Känner att jag behöver lära mig att slappna av. Det som fungerar för mig är oftast distraktioner. Om jag är väldigt upptagen med något glömmer jag lite bort mina ångestkänslor. Men det går ju inte att hålla sig upptagen hela tiden, det blir ju också en slags stress. Distraktion kan fungera under ganska långa perioder (kan ha väldigt lite problem i flera veckor om jag har mycket för mig), men förr eller senare så kommer en ny panikattack och då kastas jag direkt in i en period av konstant ångest inför ångesten och overklighetskänslorna den för med sig.

Tänker att jag gärna skulle avsätta en stund varje dag till att jobba med mig själv och faktiskt bli bättre på att hantera ångest, inte bara distrahera mig från den. Jag undrar om ni har några råd kring hur jag kan göra detta på bästa sätt? Jag har försökt att bara sitta och försöka låta mig själv känna ångestkänslorna, men tycker inte att det fungerar. Det leder bara till att jag sitter och fokuserar intensivt på ångesten och därmed får ännu mer ångest. Finns det något annat man kan göra? Eller är det distraktioner som man borde satsa på?


(Jag har försökt söka hjälp, men det har inte gått särskilt bra. Eftersom mina panikattacker kommer ganska sällan får jag ingen panikångest-diagnos och min psykolog säger att han inte har tillräcklig kunskap om overklighetskänslor för att ge mig råd kring det.)

Dricker du alkohol, många får nämligen ångest av alkohol utan att veta att det är alkoholen som boven i dramat. Av egen erfarenhet minskade min ångest med 90 % när jag slutade dricka helt. Ett tips är att när du har ångest inte försöka "kämpa" emot den. Låt den bara vara där som irriterande huvudvärk i bakgrunden. Distansera, sätt på rolig film.

Den klassiska är ju att ta en promenad och lufta sina sinnen alt träna
Nu vet jag inte hur du lever om du jobbar eller är arbetslös eller om du spenderar större delen av dagen i lägenheten.

Nu vet jag inte vad som skulle hjälpa dig, men jag kan berätta hur jag hanterade det. När jag var yngre hade jag återkommande problem med ångestattacker, kallsvettig, svimningskänsla, kunde inte andas/glömde hur man andades.
Det som hjälpte/lindrade för mig var att jag accepterade när de kom. Jag koncentrerade mig på att andas, lugnt in genom näsan ut genom munnen, djupa andetag. Det var svårt att att göra så jag fick verkligen koncentrera mig. Sedan föreställde jag mig att jag hamnat i en stor våg som tumlade runt mig och att vågen snart drar sig tillbaka och jag är uppe igen. Det fungerade inte alla gånger men efter ett tag lyckades jag hålla kvar koncentrationen på andningen och det blev kortare och kortare attacker.
Skapa mentala bilder som tar dig igenom, håll inte emot, låt ångesten skölja över dig som en våg och andas. Lycka till att hitta din egen väg. Man dör inte av dessa attacker, det bara känns så.

Har börjat lyssnat på denna YT kanal:
https://www.youtube.com/channel/UCqfhyZwD4o_f4tH9RLrvsAA

Saker skiter sig hela tiden för mig, men nu skrattar jag åt allt och samtidigt kunna bevara min självrespekt.

Peace!

Stäng först igen vänster näsborre och andas endast genom näsan, djupa andetag

Sedan gör du samma sak med höger näsborre, repetera tills ångesten sjunker

Det är just det där som gör att du får mer ångest.

Tänk såhär, hur ska du lära dig hantera ångest, om du flyr så fort du börjar känna det där?

Det är som att slå sig riktigt illa på något, sen dränka smärtan med en massa alkohol, för att dagen efter vakna upp och inse att benet fortfarande är brutet och såren nu har börjat varat..

Jag har knapp erfarenhet av ångest. Där emot vet har jag läst några artiklar om träning i allmänhet och löpning i synnerhet ska fungera otroligt bra mot ångest. Dessutom är det gratis (förutsatt att du har materiel), och du kan starta med det direkt.

Jag bär en ännu oidentifierad sjukdom, vilken gör att jag har yrsel, dag in och dag ut, vissa dagar värre än andra. Yrseln för med sig tankar om ångest och varit nära att dra mig ned i depression den senaste tiden.

Ett tag efter att jag kände att min psyke inte ville ta en positiv vändning bestämde jag mig för att jag skulle ut och börja löpträna. Löper varannan dag och har gjort i någon månad nu. Även om min yrsel sitter i, så har min mentalitet stärkts och jag känner inte alls den hopplösa känslan längre, som att ingenting skulle vara värt att göra längre.

Rekommenderar starkt att löpa, eller åtminstone gå i rask takt, få flås och låta hjärtat jobba. Lycka till!

Jag dricker alkohol, men inte särskilt ofta. Som jag skrev har jag försökt att bara sätta mig och tänka att jag ska låta ångesten vara, men det är svårt för mig att sluta övertänka det om jag inte distraherar mig på något sätt. Starta en film är ju en slags distraktion, men frågan är om det hjälper i längden.


Jag studerar och jobbar extra några pass i veckan

Intressant tips att måla upp mentala bilder! Det ska jag testa!

Tack, jag ska kolla in kanalen!

Jo, det är precis det jag har tänkt på och därför jag har gjort det här inlägget. Det är lättare sagt än gjort att inte fly till någon distraktion.

Sedan tänker jag att det ibland kanske är bra med distraktioner också. T.ex. att försöka flytta fokus till det som händer runtomkring istället för att snöa in för mycket på sina ångesttankar och ångestsymtom. Svårt att hitta någon balans.