Supportersäsongen 2021

Ganska väntad siffra. Det man höjer på ögonbrynen över är snarare hur få aktiva djurgårdare det bor i Stockholm.

Man är väldigt högljudda på nätet och man är rätt duktiga att markera närvaro runt om i stan med klibbor och dylikt men väldigt svårt att få den enorma massan att faktiskt gå på matcher.

Det här är inte ens för att håna, utan undrar genuint vad det beror på som gör att dif har så svårt att locka stora mängder marginalare jämfört med Bajen och gnaget.

Den gamla legenden om hur man vet hur många Djurgårdare det finns per stadsdel.

En per klistermärke.

Sluta nu. Det är sedan gammalt att Bajen drar busslaster från Västgötaslätten, Dalarna, Jönköpings län osv. Inget nytt fenomen att Bajen därmed drar fler "marginalare".

Sen det faktumet att inflyttade från random landsort dras till alternativa stadsdelen Söder, och då gör allt för att passa in oavsett om det gäller surdegskultur eller följa det grönvita laget.

Inget mysterium.

https://twitter.com/djuuukalle/status/1449975438235914240

Vilka jävla klåpare.
Ultras alltså...

Behöver rädda skinnet.
Sista omgången 1995 kunde Helsingborg ta guldet, dock spöade redan nedflyttningsklara Hammarby skåningarna.
https://www.youtube.com/watch?v=ko0s__yj5nA


Christer Fursth blev senare en av dom käraste Hammarbyikonerna någonsin.
Nästan exakt 20 år sedan vi vann guldet.
https://www.youtube.com/watch?v=OkOB57UcYk8

Tycker mig se sjuttio AIK-klistermärken per DIF-klibba, särskilt i norrort. Ang publiken tror jag:

Djurgården har ingen fast punkt att samlas kring så som Bajen ("Söder") och AIK (Solna/norrort) har. Visst, Humlan, Östra station osv. är klassiska, men det är inte direkt så att Östermalm OSAR Djurgården på samma sätt som Södermalm är färgat grönvitt. Var går man som Djurgårdare om man vill ta en öl med likasinnade en gråmulen februaridag? Bristen på samlingspunkter gör avkall på intimiteten i supporterskapet. Flytten till Globenområdet har därtill förvärrat läget. Och så har vi vinnarkulturen, dvs att det av historiska skäl (Djurgården är/var Sveriges framgångsrikaste idrottsförening) finns en tanke om att segrar är allt som räknas.

Jag bryr mig inte om publiksiffror (det finns inget lockande i att vara mest poppis) men saknar verkligen Stadion som kulturbärande plats. Det var en helt annan känsla där.

Året då Blåvitt vann med fyra poängs marginal. Fick HIF minuspoäng för att förlora mot Bajen?

Bra inlägg och jag håller med dig. Brukar dock hänga hos Berit fortfarande en del för nostalgins skull och för att hon är ur-DIF för mig.

Exakt. Nu vann IFK guldet oavsett.

Onödig hets.
https://www.youtube.com/watch?v=ePXMoeymbfQ&ab_channel=993455

Vår kärna är riktigt najs, det är ett par tusen människor som verkligen brinner för DIF, människor som åker land och rike runt, som åker utomlands om vi får spela Europa även om det är utkanten av ett krigsdrabbat Ukraina. Dessa människor skulle jag påstå, dock jävigt, är lite fler än motsvarigheten hos er/gnaget.

Utanför denna kärnan på kanske 4000-5000. Så har vi nästan-kärnan, folk med säsongskort som åker på nån bortaresa ibland och så, där är jag. Jag har säsongskort, åker definitivt om vi spelar i Europa, men åker inom sverige på absolut max 1-2 bortaresor utanför Stockholm per år.
Jag var i Norrköping för guldet, men jag lever inte för DIF, det är bara en stor del av mitt liv.
Denna nästan-kärna är större hos er och gnaget vanligtvis, men ganska liten skillnad även där.

Den stora skillnaden kommer i kategori 3, marginalare som faktiskt bryr sig. Här är Bajen helt unika, det är helt sinnessjukt hur människor som egentligen inte brinner för klubben så mycket, ändå går hela tiden. Folk drar folk, absolut, men det är oerhört imponerande, tyvärr, att se hur ni haussar allting på ett så effektivt sett.
Visst jag klankar gärna ner på er som "event-bajen" och att ni gillar era evenemang, typ bajenfans-dagen i hockey, men samtidigt har jag en nära vän som är DIF som hellre kollar Arsenal hemma i tv-soffan än att gå på match, jag ringer och erbjuder en gratis biljett till en match som spelar roll och får ett nej, från en person som ändå tydligt hejar på DIF.
Jag frågar nästa person, han är för bakis, nästa person och han ska börja jobba igen efter sjukskrivning så blir för mycket, jag frågar nästa person och då är det jobb som kommer ivägen.
En DIF-marginalare hittar ursäkter för att inte gå, när det känns som en bajare hittar ursäkter för att kunna gå.

DET är en kultur vi skulle behöva arbeta på, men hur? Det vettefan.

edit : vi har inte en kärna på 5000 som åker europa runt, men det centrala i inlägget består

Rätt intressant inlägg då jag en gång i tiden tillhörde kärnan, åkte tyskens buss på bortamatcher osv men med 4 barn så är det tyvärr en omöjlighet. Jag går fortfarande på allt jag kan, men vägrar säsongsplåt sedan vi flyttade till rymdskeppet och plånboken får lida för det, men det är fan ett ställningstagande jag inte kan backa från. Sjukt att det blir så då jag ändå träffade min sambo 1993 i klacken.

En minst sagt speciell situation med de Ukrainska lagen, lagen från Dontesk fick permanent(?) flytta 100 mil pga kriget.

Det är alltså ungefär som att MFF skulle börja spela hemmamatcherna i Umeå.