Tråden om Christer Andersson

Att betrakta kallelsen skänker den en viss tyngd och gör saken mer konkret. Man kan därtill tänka sig en skarpare formulerad påminnelse. Det är inga kallelser till tandläkaren CA sitter med 1989-90. Det är utredningen om mordet på landets statsminister, undertecknat av bitr riksåklagaren, som anmodar honom att infinna sig med sitt vapen. Han väljer att göra sig av med det (eller har gjort det tidigare).

Hans logik till att börja med utgår från att han inte tagit del av kallelserna och 1992 bedömer han att revolvern är ointressant för PU och säljer den till en okänd på stan. I själva verket sitter han med kallelserna och, får man anta, våndas (oavsett skuld). Gör han sig av med vapnet efter att ha fått kallelserna, så sker det rimligen i full förvissning om att det kommer att leda till att han blir misstänkt och utredd. Med denna förmodade insikt vid handen uppger han att han gör sig skyldig till grovt vapenbrott och säljer vapnet för 5500:- för att reglera en skuld. Den är på 20 000:- och han säljer inga andra vapen eller annat för att täcka återstoden. Han reglerar senare skulden med intäkt från lägenhetsförsäljning.

När han senare vidgår att han tagit del av kallelserna, uppger han att anledningen till att ej efterkomma dessa är att han "inte vill bli inblandad". Till Aftonbladet uppger han att han är "sist kvar" och därmed någon att sätta dit. Därför lämnar han inte in vapnet. Ja, han är sist kvar då han är den ende som inte lämnat in det! Notera att CA inte är intellektuellt funktionsnedsatt.

1991 borde man, efter att kollat om han bor på sin folkbokföringsadress, hämtat in honom för förhör. Kan han inte lämna en rimlig förklaring till underlåtenheten att hörsamma kallelserna och dessutom lämnar en otrolig historia om var vapnet tagit vägen samt saknar alibi, fanns grund för anhållande och häktningsförhandling.

Här kunde mordet ha klarats upp.

Fast jag tycker nog att det han berättade i den där intervjun i Aftonbladet 1999 låter ganska vettigt ändå:

Han fattade säkert att han skulle bli misstänkt om han gjorde sig av med vapnet, men å andra sidan minimerade han väl på det här sättet risken att bli åtalad och kanske t.o.m. dömd. Hade polisen tyckt att det var t.ex. "+1" på hans revolver så hade han nog varit rökt.

//
Tycker inte hans story hänger ihop. Han använder en omständighet som inträffade 4 år efter kallelsen, som orsak till att han inte hörsammade den.

Fast jag tycker nog att det han berättade i den där intervjun i Aftonbladet 1999 låter ganska vettigt ändå:

Han fattade säkert att han skulle bli misstänkt om han gjorde sig av med vapnet, men å andra sidan minimerade han väl på det här sättet risken att bli åtalad och kanske t.o.m. dömd. Hade polisen tyckt att det var t.ex. "+1" på hans revolver så hade han nog varit rökt.

Jag förstår inte riktigt hur du menar. Det han i intervjun hänvisar till som skäl till att han inte hörsammade kallelsen, det var de fula försöken att sätta dit CP under åren 1988-89. CA anade alltså när han fick kallelsen 1990 att han nu stod på tur efter CP att bli nästa syndabock.

Varför skulle de "sätta dit" just honom? Alla andra hundratals revolverinnehavare lämnar in sina vapen. På vilket sätt var han "sist" då fick kallelsen, som är det han uppger i AB?

Hur skulle han kunnat "sättas dit" om han som oskyldig lämnat in revolvern? Om han däremot inte lämnar in revolvern och dessutom gör sig av med den, så serverar han PU sannerligen och hela dagen någon som skulle kunna bli en ny CP.

Och på grund av sitt agerande här, kvarstår han som ett mycket intressant uppslag i PU. Hade han lämnat in revolvern hade inte många ögonbryn utanför släkten någonsin lyfts över honom (om han inte ringats in på annat sätt).

Trots att kulorna från mordplatsen är kraftigt deformerade?

Du tror väl inte att det där med matchning mellan vapen och kulor är en exakt vetenskap. Naturligtvis kan sådana här bedömningar påverkas av "ovidkommande hänsyn", precis som t.ex. vid en videokonfrontation där ett vittne (läs Lisbeth) tycker sig känna igen en gärningsman. Säg att man nu hade bedömt att det var t.ex. "+1" eller "+2" på CA:s revolver, då hade han ju löpt en klar risk att åka dit för palmemordet. Genom att göra sig av med revolvern undanröjde han den här risken.

Ja, det är är märkligt.
Begå brott borde väl vara sista utvägen och här räckte alltså inte ens pengarna till att reglera hela skulden?

Inte 100% men ett namn som förekommer är Akademiska skytteföreningen.

Jag förstår inte riktigt hur du menar. Det han i intervjun hänvisar till som skäl till att han inte hörsammade kallelsen, det var de fula försöken att sätta dit CP under åren 1988-89. CA anade alltså när han fick kallelsen 1990 att han nu stod på tur efter CP att bli nästa syndabock.

Du tror väl inte att det där med matchning mellan vapen och kulor är en exakt vetenskap. Naturligtvis kan sådana här bedömningar påverkas av "ovidkommande hänsyn", precis som t.ex. vid en videokonfrontation där ett vittne (läs Lisbeth) tycker sig känna igen en gärningsman. Säg att man nu hade bedömt att det var t.ex. "+1" eller "+2" på CA:s revolver, då hade han ju löpt en klar risk att åka dit för palmemordet. Genom att göra sig av med revolvern undanröjde han den här risken.