Fenomenet ''Incel'' - störda, troll eller verklighet?

Alltså när vi talar skev demografi tänker jag så här. Det är inte bra med för stora skevheter i andelen kvinnor/män i olika ålderskohorter. Anledningen är att skevheten leder till att människor som med en jämnare könsbalans skulle kunna etablera ett förhållande inte kan det.

Jag tror att en klar majoritet av alla människor mår bra av nära relationer, både män och kvinnor. Sedan finns det en del som väljer att leva ensamma och det är okej. Men på samhällsnivå blir det problematiskt om många som vill leva i ett stadigt förhållande inte lyckas göra det. En dålig effekt är att speciellt män som lever utan sex kanske börjar gå till prostituerade. Det skadar dessa mäns kvinnosyn. Kvinnor reduceras till sexobjekt. Kvinnor i prostitution mår ju inte heller särskilt bra i regel av detta. Jag tror i vart fall inte många kvinnor vill vara det.

Så på det viset tänker jag att en skev könsfördelning i ett samhälle ger upphov till prostitution och de vidhängande attityder som återfinns hos manliga sexköpare. Dessa har ofta en transaktionell syn på sex och objektifierande syn på kvinnor som män som lever i fasta relationer inte har (undantag finns). Därför är det viktigt för både män och kvinnor att vi har en någorlunda jämn könsbalans.

Sex är ingen rättighet. Däremot behöver nog de flesta människor närhet och relationer med andra människor för att må bra. De flesta män och kvinnor vill bilda par med någon av motsatt kön. Jag tror inte de flesta människor i längden kan leva för att arbeta eller för fritidsintressen som att fiska eller spela datorspel. Förr eller senare uppstår en saknad efter mening för människor som lever ett sådant liv.Inte för alla men för många.

Då blir personen deprimerad och kanske söker tröst i alkohol och droger eller rent av förlorar lusten att leva. Sådan psykisk ohälsa, som jag tror många Incels lider av, får ibland också destruktiva effekter på andra människor högst påtagligt. Hat riktas mot såväl män som kvinnor som lever i förhållanden och vid några tillfällen dödligt våld.

På denna nivå är det frågan om ett samhällsproblem. Ett samhälle fungerar sämre om dess invånare är psykiskt sjuka, olyckliga och självdestruktiva.

Jag skulle inte ha något emot att dejta en incel, om det var en vettig person. Har också gjort det, nästan.

Det jag inte blir klok på, det är varför så många verkar tro att det är en naturlag att få en partner. Det är inte naturens mening att alla ska fortplanta sig.

I en värld där det finns lika många män som kvinnor borde det vara en naturlag. Men folk har väl datorn som sällskap så då kan man sitta ensam.

Fast det är inte så naturen fungerar.

Det är väl ingen naturlag att få bilda en relation. Men jag tror det är en vanlig strävan hos människor att få ingå en relation med någon man tycker mycket om. Jag tror inte heller det finns någon naturens mening. Vi människor gör så mycket som inte är naturligt idag. Vi är en del av naturen, men försöker ju tämja den och bemästra den på ett sätt som de flesta djur inte gör. Monogami som gäller i den västerländska kulturkretsen är väl kanske inte naturligt. Mer ett mänskligt påfund tänker jag.

I kulturer där polygami förekommer är det i regel bara män som bildar relation med flera kvinnor. Dessa män har ofta hög status på något vis. Män med låg status i sådana samhällen finner naturligtvis endast med stora svårigheter en kvinna.

Om jag försöker med en annan formulering så kanske frågan blir tydligare.

Varför verkar så många tro att det är en mänsklig rättighet att få bilda par och yngla av sig?

Är det för att vi sakta men säkert har curlat våra kids för mycket? Till den gräns att dom tror att man ska få ett pris bara för att man ställer upp.

För livet är trots allt en tävling, även om du bara tävlar mot dig själv.

Beror på vilket ålderspann man tittar, det jämnar ut sig vid medelåldern ungefär. men innan dess så är det mer pojkar än flickor, då det föds något fler pojkar.
(men de stora skurkarna enl fb är ju horderna av invandrare och regeringen som låter dem komma hit)

Jag anser inte att det är en rättighet att få ingå i en relation med någon. Däremot tror jag att de flesta människor, män och kvinnor, vill det. Om relationen är sund mår de också bättre av att vara i en relation än av att vara ensam. När jag jobbade inom vården träffade jag många äldre, ofta änkor eller änklingar. Många av dem mådde dåligt av att inte ha en livspartner. Många så dåligt att de var i kontakt med äldrepsykiatrin. Människor mår som regel dåligt av ensamhet och avsaknad av en nära relation.

För mig är livet ingen tävling även om du tänker så. För mig skapar varje människa sin egen mening med livet. Visst, det är skönt med en bra bostad och att kunna åka utomlands på semester. Men jag är inte fixerad vid materiella saker som lön, bostad och status i allmänhet då jag inte ser livet som en tävling. Jag tror många som bara arbetar för det materiella kommer inse, i slutet av dagen, att deras barn skulle älska dem mer om de var mer närvarande och tillgängliga under uppväxten och mindre upptagna med att tjäna pengar till stor villa, båt och statusfyllda semesterresor.

De flesta människor vill också bli berömda.

Gör att majoriteten vill en sak automatiskt att det är rimligt att ge majoriteten den saken?

Men vem vill inte det. skillnaden är att incelsen tror det är en rättighet.

Vill de flesta människor bli berömda? Jag vill inte bli det. Ser många nackdelar med att vara berömd och alltid påpassad av andra människor. Alla kan naturligtvis inte bli berömda. Alla lyckas inte etablera ett förhållande. Men det senare är ju mindre svårt. Du måste ju ha exceptionell talang av något slag, oftast, för att bli berömd. Men för att ingå i ett förhållande behöver du ju inte vara exceptionell på något vis. De flesta människor ingår väl i relationer någon gång under sitt liv. Men de flesta blir inte berömda författare eller rockstjärnor.