Helena Andersson, 22 från Mariestad - försvunnen sen 1992-06-14

Vad var namnet på den dåvarande polischefen och på vilken nivå var han chef?

Det fetade, vad menar du med långt efter?

Hanna har haft upplevelsen men först på måndagskvällen efter första polisbesöket satt den upplevelsen i samband med Helenas försvinnande. Först trodde hon att bråket och skriktet löst sig och att de åkt iväg och alltså inte hade med Helena att göra.

Notera för övrigt likheterna med hur Lockerudsvittnet i Reimers intervju också vill tänka bort det hela som löst. Det liknar ju skottet i Holmängen i Vänersborg. I efterhand kan man undra varför folk inte kollar på klockor, tittar ut, ringer polisen osv, men folk vill inte ropa varg i onödan.

Förhöret är en vecka efteråt och det är först när hon läser saker i tidningen som hon "minns". Hon har inte lämnat dessa uppgifter vid dörrknackningen, eller hur.
Det kan lika gärna vara något hon drömt i en mardröm pga det läbbiga som hänt strax utanför hennes husknutar.

Om du läser vad som står så var hon vid dörrknackningen osäker på vilken dag skriken förekommit. Hon har då tagit vara på att hon skulle kunna återkomma.

Dessutom är dörrknackningens syfte inte att ta vara på allt som folk har att säga utan att sondera om det finns saker att se vidare på.

Att förhöret är först nästa vecka säger ingenting om när Hanna kontaktade polisen. Hon har gjort det och ett PM har upprättats med hennes uppgifter. Vilken dag detta PM upprättades framgår inte. Det kan ha varit redan på tisdagen efter Helenas försvinnande.

PM:et är bara promemoria och skall förvandlas till ett förhör (om innehållet i PM:et är intressant) vilket sker den 21/6.

Notera att polisen aldrig återkom till Lockerudsvittet, förrän många år senare. Polisen var sannolikt inte beredd på att hantera alla uppgifter som säkert strömmade in dagarna efter försvinnandet.

https://www.expressen.se/gt/gw-om-mordutredarna-en-samling-idioter/

"någon riktig platsundersökning har aldrig gjorts"

Ja, det skulle vara intressant att veta.

https://www.expressen.se/gt/gw-om-mordutredarna-en-samling-idioter/

Exakt. Polisen har inte skött sig. Det är då märkligt att folk i tråden skall skjuta på ett par av de ytterst få vittnen som faktiskt finns.

Igen: Du läser och funderar sönder det som skrivs! Du kan inte hålla på att vränga vartenda ord på det här sättet!

Om du tittar på kartan som är fastnitad på den här trådens startsida ser du att "Hanna" står precis utanför sin egen tomt. Det är alltså ingen praktisk skillnad mellan att "Hanna" står på cykelvägen och att riktningen tas från hennes bostad - det är i praktiken samma plats! Och "Hanna" hör bråket från det området på kartan där jag har satt häftstiftet "Skogsstigen". Och om du tittar på Veckans brott ser du att Pelle Jenvén visar typ Rakt ut i Kohagen med sina armar.

Du skriver: "Så i samma stycke kommer skriken alltifrån nästan borta vid ekuddenvägen, till en plats precis vid vändplatsen där ungdomarna måste både sett och hört vad som hände."

"Så i samma stycke kommer skriken alltifrån nästan borta vid ekuddenvägen" = JA!
"Till en plats precis vid vändplatsen där ungdomarna måste både sett och hört vad som hände." = NEJ!

Titta på kartan på startsidan. Bråket hördes från häftstiftet för "Skogsstigen". Inget annat.

Och samma ordkrängeri om den stackars bildörren. Knäpptes igen, stängdes, låstes, stängdes med en smäll ... Snälla, kan du inte bara nöja dig med att "Hanna" hörde en bildörr stängas?

Jag tror att folk struntar i att läsa alla inlägg. Alternativet är att folk inte kan ta in informationen. Som du mycket riktigt påpekar:

Polisen knackade dörr redan på måndagen den 15 juni. Då kopplade "Hanna" ihop vad som hade hänt. Hon bad om att få prata med sin man för säkerhets skull. "Hanna" återkom till polisen redan på onsdagen den 17 juni. Jag förstår inte varför den här uppfattningen om att "Hanna" skulle ha agerat senfärdigt eller "långt senare" lever kvar i det oändliga.

Det gläder mig att du förvaltade mitt förtroende! Tack för det hästjobb som du lägger ner på att skriva ut allt! Intressant också att se att Lockrudvittnet fortfarande har allt så samlat i huvudet, för i allt väsentligt stämmer det som vittnet har berättat för dig med det som vittnet berättade för mig när jag ringde för många, många år sedan. Märkligt bara att Pelle Jenvén inte kan ta sig i kragen och åka till vittnet, även om det är en bra bit att åka. (Men det klart, nu är han ju inte ansvarig för utredningen längre.) Men, vem av oss gör Kalla fall uppmärksam på det här vittnet? Jag tror att Kalla fall skulle behöva prata med vittnet (om de nu inte redan har gjort det). Det får ju bli en av oss som kontaktar Kalla fall, eftersom vi kan bekräfta vittnet med namn och telefonnummer. Och med tanke på att Kalla fall nu är ute efter CL som bodde Bråten, skulle det här vittnets utsaga kunna vara värdefullt.

[quote=ReimerDenYngre|77471293]Samtal med LoVi:

Jag berättar för LoVi att jag är privatperson som är intresserad av LoVi:s berättelse för den har inte riktigt kommit ut. LoVi hade mycket att berätta så nedanstående är ett kondensat. LoVi gav mig tillåtelse att berätta vidare vad som sagts men inte lägga ut namn och bostadsort. LoVi är bekant med Hanna och har ännu idag kontakt med henne. Hannas riktiga namn är ersatt med [Hanna] nedan.

(Jag raderade utskriften av förhöret på grund av antalet tecken.)

Det är några saker i Lockerudvittnets berättelse som är extra intressanta. Vittnet beskriver en högt gråtande kvinna, sannolikt mer än en babblande man, bildörrar och att det blev tyst. Det här överensstämmer mycket bra med det som "Hanna" har berättat. Till detta kommer också att Lockerudvittnet beskriver en vit bil av Golf-storlek som kommer fort som attan och svänger ner på det som idag heter Mariegärdes väg.

I övrigt är det förbluffande hur väl "Hanna" och Lockerudvittnet beskriver kontakten med polisen. Lockerudvittnet beskriver en känsla av "konstigt tillstånd", "man kommer inte ihåg allt" (på samma gång, men anmärkning), "missade först att berätta om bilen" och så vidare. Samma förvirring har ju "Hanna" beskrivet, hur hon kände sig "blockerad", typ. Lockerudvittnet beskriver hur han/hon först glömde att berätta om bilen, men att han/hon sedan "huxflux kom på det", kontaktade polisen - som aldrig återkopplade!

Vidare beskriver Lockerudvittnet att han/hon inte kastade sig på telefonen för att han/hon inte kunde tro att "något sådant hade hänt", hur Lockerudvittnet trodde att det var något annat, en flicka som "krånglade" kanske efter några groggar för mycket, att många skriker och gråter när de är fulla.

Även efter det att det blev tyst verkar "Hanna" och Lockerudvittnet ha tänkt ungefär samma sak, att när det blev tyst hade allt ordnat sig och de körde iväg. Men för Lockerudvittnet kom ju fortsättningen i och med den mindre vita bilen som kom "fort som attan" och svängde in på Lockerudområdet.

Jag tycker att allt det här visar mycket bra hur svårt det är att vara ett vittne till något som händer så plötsligt och så snabbt, hur man som vittne glömmer bort att säga till synes självklara saker, hur man som vittne lätt stressar bort sig initialt, hur man slits mellan "asch, det var nog inget" till "herregud, en tjej är borta". Det är många i tråden som hårt har dömt ut "Hanna" för att vara otydlig och typ "vacklande", men nu har vi ett till vittne som var lika disträ samt kände samma nervositet och obehag efter vad som visade sig vara en högst traumatisk upplevelse.

[quote=Ugglan.|77475120]
Man märker hur levande situationen är för Lockerudsvittnet som korrigerar Reimer om var bilen körde i gräsmattan. Att bilen stämmer bra med bilen som parkerade på sjukhusets parkering är extra intressant eftersom bilen uppenbart hade Mariegärdes väg eller kanske Bråten som mål.

Det ger visst stöd för tanken att den vita bilens ägare skall sökas i detta område.

Jag fäster mig även vid att vittnet beskriver natten som lugn och tyst utan bilar. Undantaget är kvinnan och männen och bilen som kom strax efter det att bråket tystnat. Varför skulle bråket ha tystnat strax innan bilen kom om inte för att det var just de bråkandes egen bil?