Hanif Bali anklagad för olämpligt sexuellt beteende mot 16-åring (Utredning nedlagd)

Barnpornografibrott - lagar och regler
Polisen anser att varje barnpornografisk bild eller film är ett dokumenterat övergrepp mot ett barn och ska behandlas som ett brottsdokument.

Beskrivning av barnpornografibrott
Är bilden pornografisk och visar ett barn är det kännetecken på barnpornografibrott. Med barn menar man en person vars pubertetsutveckling inte är avslutad eller när det framgår av bilden och omständigheterna kring den, att personen är under 18 år.

Även om en person inte haft för avsikt att vara oaktsam beträffande omständigheten kring bilden ska denna person dömas då den som skildras på bild är under arton år. Om man i sin yrkesroll/ i förvärvssyfte sprider en sådan bild som beskrivs ovan så innebär det att man ska dömas.

I andra stycket finns en särskild bestämmelse om skydd för den som fyllt femton men inte arton år. Den som begår en sådan gärning som avses i första stycket mot ett barn som fyllt femton men inte arton år skall enligt andra stycket dömas för utnyttjande av barn för sexuell posering, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Ändringen innebär i förhållande till gällande rätt en utvidgning av tillämpningsområdet på så sätt att det för straffansvar är tillräckligt att gärningsmannen genom sin handling har främjat posering eller utnyttjat barnet för posering. För straffansvar krävs liksom i första stycket att det är frågan om en sexuell posering. Vad som avses med det begreppet har kommenterats under paragrafens första stycke. Av lagtextens lydelse framgår att det för ansvar förutsätts att poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Av uttrycket ”är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling” följer att det är tillräckligt för straffansvar att poseringen typiskt sett är sådan att barnets hälsa eller utveckling kan skadas. Det behöver alltså inte i det enskilda fallet bevisas att så verkligen har skett. I subjektivt hänseende krävs inte heller något syfte från gärningsmannens sida att skada barnets hälsa eller utveckling, utan det är tillräckligt att gärningsmannen har uppsåt beträffande de faktiska omständigheterna som utgör underlag för domstolens värdering av frågan om poseringen varit ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Vilka slag av poseringar som uppfyller det angivna kriteriet får bedömas utifrån samtliga omständigheter. Så torde dock regelmässigt vara fallet då poseringen skett mot ersättning, eller under tvång, eller barnet blivit vilselett eller någon övertalat eller på annat sätt påverkat barnet att posera i en för barnet typiskt sett skadlig miljö som t.ex. på en sexklubb eller för framställning av pornografiska bilder. Vad gäller sexuell posering som sker mot ersättning avses såväl ekonomisk ersättning som ersättning av annat slag – t.ex. kläder, smycken, alkohol eller narkotika.

För barn mellan 15 och 18 år har det straffbara området avgränsats på så sätt att poseringen skall vara ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling (6 kap. 8 § BrB). I förarbetena till den sistnämnda bestämmelsen anges att en posering regelmässigt torde vara ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling bl.a. då någon övertalat eller på annat sätt påverkat barnet att posera i en för barnet typiskt sett skadlig miljö som t.ex. på en sexklubb eller för framställning av pornografiska bilder. Utanför det straffbara området för den bestämmelsen faller därmed sådan frivillig medverkan som då t.ex. en pojkvän eller en flickvän sexuellt poserar inför varandra i syfte att utforska sin sexualitet (prop. 2004/05:45 s. 101 och 147). Det har alltså ansetts nödvändigt att kriminalisera den handling som innebär att barnet poserar sexuellt och det oavsett om det avbildade barnet är fullt pubertetsutvecklat eller inte. Den omständigheten att poseringen dokumenteras, dvs. att barnet skildras i pornografisk bild, kan betraktas som en försvårande omständighet vid bedömningen av om en gärning faller in under 6 kap. 8 § BrB. Enligt utredningens uppfattning utgör dokumenteringen dock ett självständigt övergrepp på det avbildade barnet. Att dokumentation har skett kan medföra ett livslångt trauma för det barn som avbildats; dokumenteringen innebär i sig ytterligare en kränkning av barnets integritet. Att fråga är om ett självständigt övergrepp kan framstå som klarare när det gäller pornografiska bilder som framställts utan att ett sexualbrott har begåtts, t.ex. smygtagna bilder.

Övriga gärningsformer som upptas i barnpornografibrottet utgör enligt utredningens uppfattning ytterligare kränkningar av de avbildade fullt pubertetsutvecklade barnen. Det är t.ex. kränkande för barnets integritet att den pornografiska bilden av det sprids till andra personer. På så sätt upphör bilderna inte att cirkulera och de når också en ännu större krets av personer. Den omständigheten att andra personer kan tjäna pengar på barnet genom att sälja bilden ger i det sammanhanget kränkningen en extra dimension. Det kan också vara kränkande för barnets integritet att andra personer innehar pornografiska bilder av det (se dock kapitel 12 om Undantag från det straffbara området). Det avbildade barnet riskerar att drabbas av skadliga verkningar på grund av att andra personer än framställaren kan ta del av bilderna. Ett innehav av en barnpornografisk bild utgör en fortlöpande integritetskränkning av det avbildade barnet (prop. 1997/98:43 s. 65). Känslan av att inte veta vem som har sett bilden och vem som känner igen det avbildade barnet kan vara orsak till höga nivåer av ångest hos barnet efter det att utnyttjandet upphört (Svedin och Back, Varför berättar de inte? Om att utnyttjas i barnpornografi, 2003, s. 69 f.). De skadliga verkningarna kan således drabba barnet oavsett hur en person befattar sig med bilderna.

De senaste årens tekniska utveckling, men också brottsutvecklingen, har som tidigare sagts medfört att den kränkning av det avbildade barnets integritet som pornografiska bilder innebär framstår som så mycket allvarligare och påtagligare i dag än för bara ett antal år sedan.

...

Sammanfattningsvis anser utredningen att samtliga de gärningsformer som upptas i barnpornografibrottet utgör en allvarlig integritetskränkning av det barn som avbildats. Den tekniska utvecklingen och brottsutvecklingen har inneburit att kränkningarna sammantaget har blivit allvarligare. Exempelvis är risken för att en pornografisk bild av barnet aldrig upphör att cirkulera betydligt större i dag än för bara ett antal år sedan. Detta gäller givetvis inte endast barn som inte fullbordat sin pubertetsutveckling utan också fullt pubertetsutvecklade barn. Kränkningarna är enligt utredningens mening lika straffvärda när det gäller fullt pubertetsutvecklade barn. Detta är ett skäl som talar för införandet av en bestämd åldersgräns.

...

Redovisningen ovan (avsnitt 10.3.1) ger vid handen att de barn som inte omfattas av barnpornografibrottets nuvarande tillämpningsområde inte skyddas av annan straffrättslig lagstiftning i tillräcklig och godtagbar utsträckning. Lagstiftningens skydd för dessa barn är således bristfälligt. Det förhållandet att ett fullt pubertetsutvecklat barn inte har en vuxens psykologiska mognad talar för att de bör ha ett straffrättsligt skydd som motsvarar det skydd som inte fullt pubertetsutvecklade barn har. Det är ett skäl som talar för en utvidgning av det straffbara området.

Enligt SVT:s uppgifter ska ledamoten ha haft flera digitala kontakter med flickor mellan 15 och 18 år inom MUF. Den interna utredningen handlar i nuläget om ett fall av sexuellt olämpligt beteende, enligt partiets presschef Niklas Gillström.

Enligt uppgifter till SVT ska det olämpliga beteendet ha ägt rum förra året. Men det är först nu som partiledningen ska ha informerats.